Röntgenbild av 6 olika stora pilspetsar.
Röntgenbild på pilspetsar / Radioprahic image of historical arrows found close to Loktačohkka, Sweden. Foto: (CC BY)

FAIR data för Heritage Science

Numera finns krav på att forskningsdata ska bevaras och följa FAIR data-principerna: sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara. Vad innebär det i praktiken för forskning på material i samlingar och arkiv?

Den digitala revolutionen har medfört helt nya möjligheter för forskningen, men också utmaningar kring långsiktigt bevarande och användbarhet. Det har lett till ökade krav på att digitala forskningsresultat ska vara så öppna som möjligt och att de ska tillgängliggöras i enlighet med FAIR data-principerna. Det medför att forskare och specialister behöver ändra på sin praktik. Forskningsdata inkluderar även bilder, diagram, tabeller med mera: allt det som används som underlag för publicerade resultat och tolkningar.

I forsknings- och utvecklingsprojektet FAIR data för Heritage Science genomfördes en studie av hur en verksamhet som genomför analyser på kulturarvsföremål kan implementera FAIR i sina processer. Principerna förklaras med utgångspunkt i hur individuella forskare och specialister kan applicera dem i sina projekt och varför de är av betydelse, vilken nytta de har. Resultaten är användbara oavsett om laborativa metoder används eller ej.

Projektets resultat finns publicerade i en rapport. Det finns även en guide till god praxis för datahantering och ett urval av vokabulärer och auktoriteter som passar för forskning på kulturarvsmaterial och som är användbara för individuella forskare (se länkar nedan).

Genom att använda sig av vokabulärer med länkade data (auktoriteter), och beständiga identifierare för föremål och platser, så blir det enklare att hitta den forskning som utförts på kulturhistoriska föremål och platser. Det ökar på sikt de goda effekterna av digitaliseringen av kulturarvet.

Webbinarium på engelska som presenterar projektet och dess slutsatser: