Användargenererat innehåll
Hur kan vi betrakta kulturarvssamlingar som öppna om institutionerna är de enda som definierar och kontrollerar dem? Att möjliggöra tillgång för andra communityn att gestalta och diversifiera samlingar och acceptera deras kunskap som lika värdefull är ett sätt att öppna GLAM-samlingar. Genom att bjuda in användarna till att skapa och dela eget innehåll med institutionen kan man hjälpa till att öka kulturarvssamlingarnas mångfald och öppenhet. Men vad är användargenererat innehåll och vilka är chanserna och utmaningarna för GLAM-institutioner?
Användargenererat innehåll, eller user-generated content (UGC) på engelska, betraktas som bidrag i form av media eller information som användarna av en webbtjänst skapar och publicerar själva – istället för redaktörer eller företag som driver plattformarna. Det kan uppfattas som en del av den så kallade Web 2.0 där människor uppmuntras att inte bara konsumera innehåll utan också aktivt producera och publicera självständigt.
Denna session omfattade olika tillvägagångssätt för UGC: Elisabeth Boogh (Stockholms läns museum) presenterade forskningsprojektet ”Collecting Social Photography” som syftar till att utveckla nya arbetssätt för GLAM-institutioner att samla och sprida vardagsfoton. Adrian Murphy (Europeana Foundation) presenterade deras UGC-kampanjer och insamlingsaktiviteter.
Undersöka den moderna fotografipraktiken
Det treåriga nordiska forskningsprojektet Collecting Social Photography fokuserar på hur museer och arkiv kan arbeta med fotografisamlingar i tiden av sociala medier. En av projektpartnerna är Stockholms läns museum: Elisabeth Boogh presenterade deras arbete och fallstudier kring användargenererat innehåll (presentation). På museet har de redan erfarenhet med att samla foton från sociala genom Samtidsbild, en applikation som gör det möjligt för användarna att dela sina bilder med museet. Mer än 400 användare har delat mer än 4.000 bilder sedan 2011.
”Vi insåg att tiden var inne för att öppna våra samlingar på ett demokratiskt sätt, ge människor en röst och låta dem delta aktivt i konstruktionen av våra samlingar.” Elisabeth Boogh
Forskningsprojektet undersöker förändringarna i fotografiska praxis som inträffade med sociala medier och smartphones och hur museer och arkiv reagerar på denna utveckling. Elisabeth beskrev de utmaningar som institutionerna står inför, som tillförlitligheten: Hur kan GLAM-institutioner reagera på manipulationer och förfalskade medier medan insamlingen? Upphovsrätten, bildkvalitén och icke-standardiserade format är ytterligare utmaningar. Många samlingsförvaltningssystem kämpar också med komplexa digitala objekt, säger Elisabeth. Varför ska kulturarvsinstitutioner ändå bry sig om att samla in samtidsdokument?
”Aldrig i fotografihistorien har så många tagit fotografier och delat så mycket av sin vardag. De sociala fotona har överträffat överlag och ersat analog fotografering. Och ändå får vi vara rädda för att dessa bilder inte kommer att finnas tillgängliga för kommande generationer eftersom de antingen är låsta i personliga konton på sociala medier, riskerar att raderas eller försvinna i molntjänster.” Elisabeth Boogh
Social digital fotografi i kulturarvssamlingar
Forskningspartnerna har också arbetat med en definition för social digital fotografi: Den är enormt beroende av dess sammanhang och kan framstå som en samling av geodata, motiv, text, emojis, gilla, delningar och nätverk. De uppfattar det som en flyktig form för kommunikation, där det visuella liknar ord och språk. Social digital fotografi är lika mycket kulturarv för att det är ett ”avtryck av samtidens samhälle”:
”Detta kräver en förändring av arbetssätt på museer och arkiv. Vi måste bli mer proaktiva och samla i realtid. Och viktigast av allt är att vi måste göra det i samarbete med fotograferna, producenterna av innehållet.” Elisabeth Boogh
I fallstudier om platser, virala händelser och visuella och sociala metoder prövade de olika forskningspartnerna och institutionerna tre metoder för urval: användargenererat, kurerad och masskördad. De letade efter möjligheter att samla in inte bara bilder som delades på sociala medier utan också publiceringskontexten. Elisabeth beskrev lärdomarna och stegen genom flera fallstudier, inklusive outreach-aktiviteter och verktygen de använde och skapade, till exempel en webbapp för att samla in användargenererat innehåll som kommer att släppas på Github.
Fördelarna med att samla in social digital fotografi
Hon sammanfattade fördelarna med att samla in användargenererat innehåll för att fördjupa kopplingen mellan samlingarna och målgrupperna: Speciellt när det gäller realtidsinsamling finns det en fördel eftersom det kommer med rikare kontext och metadata. Dessutom når museer nya målgrupper: Människor som delar sina fotografier med museet blir då en del av institutionens intressenter. Som ett resultat, sa hon, kommer denna demokratiska process också att leda till mer representativa och relevanta samlingar.
”Människor vill faktiskt bidra till våra samlingar […] Foton som delas på sociala medier spelar en lika viktig roll i minnet av en händelse – och är därför lika relevanta för oss att samla in.” Elisabeth Boogh
Ur användarens perspektiv ger den här typen av aktiviteter en chans att bevara sina bilder på lång sikt, en fördel som museer och arkiv har jämfört med sociala medier-företag. Men hur får GLAM-institutioner användarna att engagera sig i sådana kampanjer? Elisabeth presenterade det användarinriktad tillvägagångssättet som projektet utformade: En aspekt är att skapa en dialog med bidragsgivarna genom olika slags uppsökande och engagemangsinitiativ. Kommunikation i ögonhöjd är viktigt, eftersom communityn bör bli medskapare och samproducenter: Personalen bör snarare agera som underlättare än portvakter, förklarade Elisabeth.
Insamling av UGC i hela Europa
Hur samarbete är nyckeln till kampanjer om användargenererat innehåll blev också synligt i Adrian Murphys presentation om Europeanas arbete med UGC (presentation). I fokus av hans samtal var organisationens säsonger och kampanjer, som ger kontexten för deras aktiviteter kring användargenererat innehåll. Viktiga aspekter av Europeanas UGC-kampanjer är deltagande och engagemang för både användare och kulturarvsinstitutioner – och att sammanföra dem:
“People’s histories, stories, and objects are cultural heritage. We have run these campaigns to celebrate everyday experiences, to democratise and to tell the story of particularly pan-European topics but from lots of different perspectives, from many different cultures and countries across Europe.” Adrian Murphy
Partnerskap och samarbeten är hjärtat av Europeanas UGC-kampanjer, säger Adrian. Ett initiativ som inkluderar partnerskap över hela världen är GIF IT UP-tävlingen, ett kreativt sätt att använda digitalt kulturarv. Folk uppmanas att skapa GIFar baserat på material från digitaliserade samlingar. Adrian nämnde också Transcribathon som exempel, ett verktyg för att annotera, transkribera och dechiffrera handskrivna dokument på Europeana, till exempel i grupper, evenemang eller kampanjer.
Collection Days som format för att engagera kulturarvsinstitutioner och publiken
Ett av de format som Europeana organiserar för att samla in användargenererat innehåll är Collection Days. Adrian beskrev hur de samarbetar med kulturarvsinstitutioner och inbjuder publiken att dela sina berättelser. Tillsammans intervjuar de deltagare, samlar in berättelser och digitaliserar motsvarande objekt på plats. Ett annat sätt att bidra med sina minnen är ett onlineformulär var man kan ladda upp sin historia och digitaliserade objekt. Berättelserna och föremålen blir en del av Europeanas tematiska samlingar, som också har ett specifikt filter som gör det möjligt att söka efter användargenererat innehåll. Exempel på tidigare kampanjer som inkluderade insamlingsdagar är Europeana 1914-1918, 1989, Migration and Europe at Work. Den första fokuserade på berättelserna om första världskriget och har pågått sedan 2011. 24 länder har deltagit hittills, och mer än 200.000 digitala artiklar skapades under 200 insamlingsdagar. Vad händer med dessa digitaliserade objekt efter en insamlingsdag? “Some of these items have found homes in for example Europeana exhibitions, galleries, and blogs”, sa Adrian.
Precis som Elisabeth demonstrerade med sitt exempel på UGC-kampanjer med snabb respons, visade Adrian ett exempel på hur insamlingsaktiviteter kan bli relevanta för deltagarnas vardag: Europeana Migration-kampanjen har bjudit in människor att dela sina eller sitt släckts berättelser om migration till, från och inom Europa. Adrian beskrev vilka effekter deras UGC-aktiviteter har:
“What we found was that by sharing their stories, by talking about their identities and their histories, people had a more positive view of their identity, they found it easier to express themselves, and said that their levels of self-esteem and self-confidence were higher.”
Att ta med sig
- Att inkludera användargenererat innehåll i fysiska eller digitala samlingar kan skapa mer hållbara och relevanta kontakter mellan en kulturarvsinstitution och sin publik.
- GLAM-institutioner kan samla in användargenererat innehåll med både online- eller offlineverktyg.
- Samarbete med andra institutioner eller organisationer kan stödja långsiktiga insatser för UGC.
- Användargenererat innehåll kan inte bara leda till mer diversa och demokratiska perspektiv inom en samling, utan kan också ha en positiv inverkan på deltagarna.
Gå till nästa session: Efter öppna data!
Mer information
Marine Baron & Marco Redina (2019): CrowdHeritage: a crowdsourcing platform for enriching Europeana metadata. Europeana Pro.
Ting Chung & Georgia Evans (2019): Enrich Europeana: launching the renewed Transcribathon platform. Europeana Pro.
Collecting Social Photography: About the project. #collectingsocialphoto.
Kajsa Hartig & Elisabeth Boogh (2018): Creating, Documenting and Using Archives of Spontaneous Memorials. #collectingsocialphoto.
Adrian Murphy (2020): Europe at Work – end of season review. Europeana Pro.
Mia Ridge (2012): Frequently Asked Questions about crowdsourcing in cultural heritage. Open Objects.
Paula Uimonen (2019): #MeToo in Sweden: Museum Collections, Digital Archiving and Hashtag Visuality. Ethnos, Journal of Anthropology. CC BY-NC-ND.
Europeana: