Fem små filmer från Museernas Vårmöte
Under Sveriges Museers vårmöte i Jönköping förra veckan passade Museer & omvärld på att prata med några deltagare och föreläsare. Se intervjuerna här!
Årets vårmöte hade temat ”Säkra källor? Från kunskap till förtroende” och kom till stor del att handla om museernas roll att förvalta och förmedla det kollektiva minnet i en tid av polarisering och falska nyheter.
Vi fångade några av föreläsarna och deltagarna i vimlet och sorlet för att be dem redogöra för sina upplevelser av vårmötet.
Emanuel Karlsten, journalist och föreläsare
Prisbelönte journalisten Emanuel Karlsten var en av föreläsarna under vårmötets första dag. När han under föreläsningen, som hade titeln ”AI bortom Wow och dystopier – museernas roll i framtidens samhälle”, frågade publiken hur många som använder AI i sin vardag sträcktes endast ett fåtal händer i luften. ”Museisektorn är inte sämre på AI än någon annan bransch”, bedyrade Karlsten då han gästade Omvärldsstudion direkt efter sin presentation.
Återkommande i Emanuel Karlstens budskap är betydelsen av att skapa plats för nyfikenhet kring AI och därigenom synliggöra nyttan med den. Hans råd är att lokalisera nörden i verksamheten, den som är lite extra intresserad, och ge den extra utrymme och arbetstid att skapa goda exempel.
– När folk ser nyttan, om de ser att ”mitt liv kommer att bli bättre av det här”, då är man redo att ta nästa steg, säger han.
Se intervjun här:
Frida Björk, styrelseordförande Upplandsmuseet och kulturpolitiker (Kd)
Efter förra vårmötet åkte Frida Björk hem till Uppsala med en känsla av att politikens roll inom kulturen ofta svartmålas och beskrivs som problematisk. Att rädslan för att politiken ska lägga sig i kulturens innehåll får genomsyra hela relationen.
– Min känsla som politiker är att även om man har en kilometerlång arm så skulle det för vissa inte ändå inte vara tillräckligt, sade hon i en intervju med Museer & omvärld efteråt.
När hon nu, ett år senare, var tillbaka på vårmötet; vad har då förändrats? Inte mycket, menar Frida Björk.
Se intervjun här:
Rebecka Gordan, journalist, Magasin K
Bland konferensdeltagarna i Jönköping tyckte sig Rebecka Gordan, reporter på tidningen Magasin K, ana en oro för det som händer med kulturen i USA och på andra ställen där det fria ordet utmanas. Hon noterade även att museernas representanter på vårmötet i hög utsträckning är chefer.
– När man ska bygga organisationer som ska stå emot påfrestningar är det viktigt att ta med sig hela personalen, sade Rebecka Gordan då hon gästade Omvärldsstudion.
Se intervjun här:
Sven Rentzhog, chef för Framtidsfrågor, Nordiska Museet
Han har en av museisektorns mest spännande yrkestitlar. Som chef för framtidsfrågor är det Sven Rentzhogs uppgift att se till att museet utvecklas i rätt riktning. Vårmötet fick honom att drömma sig tillbaka till internets barndom och forum som Passagen och Posten. När såväl samtalsarenor som AI-verktyg ägs av multinationella företag begränsas möjligheterna.
Likväl ligger Nordiska museet långt fram när det gäller användandet av AI i sin verksamhet, både internt och i dialogen med besökarna.
Se intervjun här:
Christian Penalva, utställningschef, Kulturen i Lund
Vad krävs för att ett museum ska bli Årets museum? Och hur går utnämningen till? Christian Penalva, utställningschef på Kulturen i Lund samt ledamot i Svenska ICOMs styrelse, berättade om sitt arbete som juryledamot
Framgångsrika museer är duktiga på att berätta vad de gjort, noterar han.
– De museer som har vågat testa nytt, dokumentera vad de gör och själva försöka navigera och förstå vad det är som är nytt i det, det är en röd tråd genom de som har blivit Årets museum, säger Christian Penalva.
Se intervjun här:
