Omvärld och insikt

Missade du livesändningen av Museipanelen? Här kan du se programmet i efterhand! Panelen tycker till om trender, nyheter och händelser inom museisektorn. Den här gången med Nils Harnesk från Norrbottens museum, Larissa Borck från Sörmlands museum och Carl Heath från forskningsinstitutet Rise.

DEBATT Min debattartikel i detta forum har rönt stor uppmärksamhet både i och utanför museisektorn. Jag har tillskrivits åsikter jag inte gett uttryck för och inser att jag inte varit tillräckligt tydlig. Att uppmärksamma att våra centralmuseer inte täcker in all historia och kulturarv är varken identitetspolitiskt eller vänstervridet, skriver Arkdes verksamhetschef Karin Nilsson.

Gestaltningar av äldre tiders människor färgas av vår egen tids blick och har en begränsad livslängd, men kan samtidigt hjälpa museet att förmedla kunskap inte minst till den yngre publiken. På Nationalmuseet i Köpenhamn har den 3 500 år gamla Egtvedflickan just väckts till liv med en avatar som lockar besökarna till kistan där hon vilar.

DEBATT ArkDes verksamhetschef Karin Nilsson vill bestämma åt kommande generationer vilka museer de ska besöka. Istället för att på ensidiga grunder prata om vilka museer som ska finnas imorgon borde museernas förmåga att anlägga nya perspektiv diskuteras. Det skriver Andreas Olsson, intendent på Statens historiska museer.

DEBATT Våra centralmuseer speglar vad tidigare generationer ansåg viktigt att samla på och bevara. I dag har vi därför stora museer som hanterar frågor av mycket klassisk vit manlig karaktär. Nu behövs ett större samtal kring vilka museer vi vill ha och vad saknar vi i dag, skriver Karin Nilsson, verksamhetschef på ArkDes.

KRÖNIKA Hur stor är museernas klimatbelastning? Var finns sektorns gemensamma strategiska hållbarhetsarbete? En till stor del offentligt finansierad kunskapsverksamhet kan väl knappast vara helt oengagerad i en av mänsklighetens största utmaningar, frågar sig frilansskribenten Amanda Creutzer.

...forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som nyligen släppt rapporten Kulturarvets betydelse i krig och konflikt – En diskussion om behov av kulturarvsforskning för totalförsvaret.

ESSÄSTAFETT Kunskapsgenererande artificiell intelligens kommer att tvinga fram en gemensam bild av historien. Gör vi det rätt kommer den bilden vara byggd på vetenskap och forskning – vilket kan tvinga bort epidemin av ”alternativa fakta” och konspirationsteorier. Det kan bli historiens räddning, skriver Anna Loverus, grundare av strategibyrån Better Odds.

FEM SNABBA FRÅGOR till Pille Pruulman-Vengerfeldt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, som höll det inledande föredraget på FOMU:s nätverksträff i Stockholm den 26-27 januari, och som forskat om hur museer ”datafierar” föremål.

Elektronisk dansmusik har börjat ta plats i arkiven och på museer. En donation av etnologiska fältbeskrivningar, intervjuer och raveflyers gjordes nyligen till Svenskt Visarkiv. Och i fjol öppnades museet tillägnat DJ:n Avicii. Men hur kan elektronisk dansmusik användas som kulturarv?