Social hållbarhet
Kulturarvet kan bidra till social hållbarhet på flera sätt. Den sociala dimensionen av hållbarhet rymmer sociala värden såsom välmående, inkludering och rättvisa och möjligheterna att förbättra dem.
Alla ska kunna möta och ta del av kulturarvet – oavsett om vi är gamla eller unga, om vi bor i stad eller landsbygd, och oavsett vilka fysiska eller kognitiva förutsättningar vi har. Kulturarvet kan på så sätt även bidra till en god livskvalitet.
Kulturarvet är en viktig källa till kunskap som kan ge ökade möjligheter att kritiskt reflektera över och förstå både historien och samtiden. Kulturarvet skapar därigenom sammanhang och stärker delaktigheten i samhället. Det kan till exempel handla om på vilket sätt kulturarvet har betydelse för folkbildning, meningsskapande och hälsa.
Goda exempel – hantverk och hemslöjd
Exempel på hur kulturarv skapar ett socialt sammanhang är de traditioner kring mat och hantverk som förts vidare mellan generationer och genom influenser utifrån. Hantverk sker ofta i gemenskap och hantverkskunnandet har betydelse för människors känsla av tillhörighet genom att det överbryggar olika tidsperioder och får människor att mötas.
Ett spännande projektexempel är hemslöjdsprojektet ”1 kvm lin”. I det projektet får deltagarna lära sig att tillverka textilier på ett hållbart och traditionellt sätt – från att så frö till att bereda och spinna. Ett annat kulturarv som skapar sociala sammanhang är traditioner kring mat, dryck och måltider. Institutet för språk och folkminnen driver en kunskapsbank som heter Matkult där besökaren får lära sig mer om regional och traditionell matkultur. Det handlar då både om matproduktionen och de sociala sammanhangen kring maten.
Läs mer
Läs mer i skriften Räkna med kulturarvet – hållbarhet och klimat (2023) som finns att ladda ned eller beställa som print on demand i Diva.