Om kulturpolitik

Kulturarvet inkluderande kulturmiljön är en del av kulturpolitiken och Riksantikvarieämbetet är en myndighet under Kulturdepartementet. Kulturmiljöarbetet är dock större än kulturpolitiken.

Även andra politikområden påverkar kulturmiljön t.ex. skog, jordbruk, miljö, energi, regional utveckling. Dessa kan man läsa om på andra delar av Riksantikvarieämbetets hemsida.

Det här menar vi med kulturpolitik

Med kulturpolitik avses här hur samspel och ansvarsfördelning ordnas mellan berörda aktörer och på olika nivåer. Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturarvet. Ansvaret omfattar i första hand frågor om kulturlandskap, kulturmiljöer och kulturföremål. Riksantikvarieämbetet har till uppgift att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen och de nationella målen för kulturmiljöarbetet vara pådrivande och stödjande inom sitt verksamhetsområde. På den nationella nivån är det alltså en uppgift för Riksantikvarieämbetets att ha en god överblick över kulturarvs- och kulturmiljöarbetet i hela landet och att utveckla samverkan med andra myndigheter och aktörer.

Kulturmiljöarbetet har flera aktörer: nationellt, regionalt och lokalt

På den nationella nivån är det Riksantikvarieämbetet, på den regionala nivån är det länsstyrelserna och regionerna eller landstingen och på den lokala nivån är det kommuner, ideella föreningar, ägare av kulturmiljöer, entreprenörer med flera. Historiskt sett finns också ett nära samband mellan Riksantikvarieämbetet och de regionala kulturhistoriska museerna (länsmuseerna) ) då båda parterna arbetar med kulturarv inkluderande kulturmiljö.

Riksantikvarieämbetet ska följa det regionala kulturmiljöarbetet samt stödja länsstyrelserna och de regionala museerna. De senare får statliga medel till kulturmiljöarbete via landsting och regioner enligt den statliga förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Den senaste översynen av kulturpolitiken som helhet (SOU 2009:16) blev klar 2009. Samtidigt gjordes en översyn av museernas verksamhet i betänkandet Kraftsamling – museisamverkan ger resultat (SOU 2009:15). Dessa resulterade i propositionen Tid för kultur(prop. 2009/10:13) som bland annat föreslog nya kulturpolitiska mål.

Betänkandet Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) resulterade i regeringsbeslut om att införa en ny modell för fördelning av flertalet statliga medel till regional kulturverksamhet. Modellen kallas kultursamverkansmodellen och har inneburit att en ny spelplan med regionala kulturplaner har utvecklats. Till modellen hör ett samverkansråd vid Statens Kulturråd till vilket regeringen har utpekat Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen (länsrådet i Kronoberg är länsstyrelsernas representant) som deltagare.

Fyra nya nationella kulturmiljömål

Nya nationella kulturmiljömål gäller från 2014. Regering och riksdag har uttalat att de även ska kunna vara vägledande för kulturmiljöarbetet på regional och kommunal nivå. Det innebär att målen kan fungera som vägvisare även för den regionala politikens prioriteringar. Riksantikvarieämbetet har en uppgift att sprida kännedom om målen till andra aktörer.

  • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas,
  • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön,
  • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser,
  • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen

Verksamheter som inryms under fliken Kulturpolitik är:

– Kommunernas breda kulturmiljöarbete
– Kulturmiljöstatistik
– Regional utvecklingssamverkan