Nyheter
Två kvinnor tittar på en skärm med en mikroskåpbild av ett färgprov.
Mikroskopbild av ett färgprov. Foto: (CC BY)

Intresset för heritage science växer i Sverige

Den årliga forskningskonferensen Heritage Science Sverige Forum 2021 lockade verksamma inom kulturarvssektorn från hela världen. Digitaliseringens möjligheter och vikten av att stärka forskningen om kulturarvet var två ämnen som diskuterades under de tre halvdagarna.

I början på december anordnades det fjärde Heritage Science Sverige Forum sedan starten 2018. Forumet innebar som vanligt ett tillfälle för konservatorer, arkeologer, byggnadsantikvarier, naturvetare och andra verksamma inom kulturarvssektorn att ta del av nya forskningsprojekt och aktuella frågor inom det växande området heritage science. Årets forum lockade över 350 deltagare från ett fyrtiotal länder.

– Den internationella relevansen är tydlig och det är glädjande att se att forumet lockar deltagare från hela världen, sa Stefan Nilsson vid Riksantikvarieämbetet, som är sammankallande för arrangerande nätverket Heritage Science Sverige, och som hälsade deltagarna välkomna.

I öppningsanförandet lyfte sedan riksantikvarie Joakim Malmström fram några av de framsteg som nätverket har gjort sedan bildandet, bland annat genom att samla många av de största svenska kulturarvsaktörerna i ett tätare samarbete i frågor som rör heritage science och att initiera gemensamma forskningsprojekt.

Mer kulturarvsrelaterad forskning behövs

– För att ta nästa steg att etablera en permanent nationell forskningsinfrastruktur för heritage science i Sverige krävs kraftsamling. Riksantikvarieämbetet har en viktig roll att spela de närmaste åren, för att stärka och driva forskning inom kulturarvsområdet i samarbete med universitet och andra forskningsaktörer, både nationellt och internationellt, konstaterade Joakim Malmström.

– Nästa gång vi ses hoppas jag att vi ska visa på framgång, och att vi har ökat insikten hos de politiska beslutsfattarna om betydelsen av kulturarvsforskning i bred bemärkelse och om vikten av forskningsmedel för detta, sa Joakim Malmström till forumdeltagarna.

Tre halvdagar med samtal och presentationer

Årets forum arrangerades i samarbete mellan Institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet och Riksantikvarieämbetet. Under tre halvdagar genomfördes ett trettiotal programpunkter; korta presentationer, samtal och poster sessions – alla digitala.

Keynote om 1100-talsmanuskript

Matthew Collins, professor vid Köpenhamns universitet verksam inom området biomolekylär arkeologi, tillika ledamot av British Academy, berättade i sin keynote-presentation om hur bland annat proteinanalyser bidragit till att kasta nytt ljus över tillkomsten av ett engelskt 1100-talsmanuskript. Matthew Collins resonerade också om heritage science som begrepp, som han menar i grunden handlar om att förstå det förflutna – ”to understand the unwritten past” – genom att knyta ihop konst och vetenskap.

Stor ämnesbredd

Ämnesbredden under forumet var stor. Här samsades exempelvis presentationer om vad pågående genetiska undersökningar kan berätta om de 35 000-åriga mänskliga kvarlevor som för några år sedan hittades i en grotta i Rumänien med en beskrivning av Nationalmuseums detektivliknande arbete för att identifiera pigment från miniatyrmålningar från 1600-talet.

Under forumets sista halvdag fick deltagarna ta del av pågående bevarandearbete i samband med att Sveriges första kommersiella kärnkraftverk Ågesta i Stockholmsförorten Farsta just nu nedmonteras. Projektet ska dokumentera och samla in såväl föremål som berättelser, bland annat med hjälp av intervjuer, filmer och 3D-skanning.

Digitaliseringen viktig fråga

Digitaliseringens möjligheter – och utmaningar – för kulturarvet var frågor som återkom under de tre halvdagarna. En slutsats från forumet var att pandemin accelererat en pågående digitalisering inom kulturarvssektorn. Fredrik Ekengren och Nicolò Dell’Unto vid Lunds universitet presenterade en databas för att med nya medel visa fysiska samlingar även digitalt. I digitaliseringens spår ökar också betydelsen av god datakvalitet; Åsa M Larsson vid Riksantikvarieämbetet presenterade vägarna framåt mot EU:s FAIR-dataprinciperna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable).

Avslutande panelsamtal om framtiden

Under den avslutande paneldiskussionen samtalade bland annat företrädare för heritage science från Sverige, Norge och Danmark om hur forskningsområdet ska kunna växa och utvecklas vidare. Idag hämmas sådana tvärvetenskapliga samarbeten av fragmentering och av den traditionella akademiska ämnesuppdelningen. Att skapa en forskningsinfrastruktur där människor, resurser och organisationer inom heritage science kan samlas är därför av stor vikt, konstaterade paneldeltagarna.


Fakta

Heritage Science Sverige – Nätverk och årligt forum

Heritage Science Sverige Forum har arrangerats varje år sedan 2018. Forumet syftar till att synliggöra vetenskap om kulturarv som forskningsområde, att belysa aktuella frågor och satsningar inom heritage science samt att främja ett ökat samarbete mellan olika organisationer och forskningsdiscipliner.

Bakom forumet står nätverket Heritage Science Sverige, som består av ett tjugotal organisationer, bland annat museer, arkiv, universitet och myndigheter, inklusive Riksantikvarieämbetet som är sammankallande.

Årets forum arrangerades av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet.

Läs mer

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: