Beredskap i fokus på Vårmötet: ”Kulturarvet är själva kärnan i det vi ska försvara”
Börja arbetet med prioriteringar och katastrofplaner redan nu men för att verkligen komma till rätta med frågan om beredskap och kulturarv behövs nya resurser skjutas till. Det var ett par av de budskap som panelen på Riksantikvarieämbetets punkt Museers beredskap för kris och krig skickade till Sveriges museer på museernas Vårmöte i Västerås den 25 april 2023.
Riksantikvarieämbetet deltog på Sveriges Museers vårmöte i Västerås, bland annat med en programpunkt om beredskap och kulturarv. Det är ett av myndighetens prioriterade områden just nu och aktuellt med anledning av att regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda möjligheterna för instiftandet av ett så kallat Kulturskyddsråd för att hantera samordning och samtal i frågan.
Programpunkten inleddes med att en stark film visades. I ett inspelat samtal från Ukraina mellan Ihor Poshyvailo, chef för Maidanmuseet i Kiev och Aparna Tandon, specialist i kris- och katastrofhantering för kulturarv vid ICCROM, utbyter de tankar och erfarenheter om museers betydelse under krig.
Ihor Poshyvailo berättade om utmaningarna att skydda det ukrainska folket och kulturarvet samtidigt som man hela tiden måste vara aktiv och inte bara ”gömma sig i skyddsrum”. Det är en farlig och mycket tragisk vardag som skildras i filmen med utmaningar såsom att många av de som arbetat på kulturarvsinstitutioner är på flykt eller har andra uppdrag i kriget. Över 1 400 kulturarvsinstitutioner har förstörts eller skadats.
Främja god beredskap
Därefter modererade Eric Fugeläng, avdelningschef vid Riksantikvarieämbetet, ett samtal med en panel bestående av Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer, Anneli Bergholm Söder, länsråd från Länsstyrelsen på Gotland, Anders Eriksson, tillförordnad enhetschef vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Joakim Malmström, riksantikvarie. Där diskuterades hur kulturarvssektorn och andra aktörer tillsammans skapar en god beredskap för museer.
Frågeställningen var: ”Hur kan vi utveckla samverkan och planering för att främja såväl skydd av kulturarv som möjlighet att bedriva verksamhet även under pågående kris eller krig?”
Anders Eriksson, MSB, slog fast att erfarenheterna från Ukraina och filmen visar att kulturarvet inte är något sekundärt utan själva kärnan i det som ska försvaras vid krig. Om totalförsvaret syftar till att försvara nationen och dess självbestämmande så är kulturarvet det som ger nationen kött och blod, menade han.
Han sade också att MSB har en hemläxa att göra i frågan om kulturarv och beredskap. Hittills har MSB inte prioriterat arbetet med undanförsel av kulturföremål och samlingar från kulturarvsinstitutioner i händelse av krig men myndigheten har konstaterat att det finns en stor efterfrågan i museisektorn. Då behöver MSB se till att de inte blir en stoppkloss utan kan bidra till att museerna kan göra det nödvändiga jobbet med beredskapsarbetet.
Ständig kontakt med Ukraina
Gunnar Ardelius, Sveriges Museer, konstaterade att flera museer har varit i ständig kontakt med Ukraina under året och att detta har väckt frågan om beredskap i krig också för svenska museer. Han lyfte fram frågan om resurser och det faktum att det inte kom några nya resurser till kulturen i vårbudgeten.
– Det bästa beredskapsarbetet är en offensiv kulturpolitik. Det behövs resurser för att kunna prioritera beredskapsarbetet, påpekade han i panelen.
Anneli Bergholm Söder, Länsstyrelsen på Gotland, berättade om konkreta erfarenheter från Gotlands läns pilotarbete med uppmärkning av skyddsvärda objekt, som till exempel kyrkor och fornlämningar, men också om arbetet med prioritering av samlingar i länsmuseet och övning av utförsel vid krig.
Hon uppmanade museerna att se den viktiga roll de har, både under och inför ett eventuellt krig. Resurserna är viktiga men hennes budskap till museerna var att gräva där de är nu.
Glädjande initiativ med kulturskyddsråd
Riksantikvarie Joakim Malmström talade om det glädjande i att regeringen nu har tagit initiativ till ett kulturskyddsråd genom att be Riksantikvarieämbetet att undersöka förutsättningarna för ett sådant och återrapportera senast den 10 augusti. Ett initiativ som föreslagits av Riksantikvarieämbetet.
– Vi är väldigt glada över det politiska initiativet kring ett nationellt kulturskyddsråd, det är något som MSB har lyft fram och det är något som Sveriges Museer har betonat som ett sätt att synliggöra vikten av de här frågorna men också att skapa en nationell plattform där vi brett inom kulturarvssektorn kan mötas för samordning och samtal, sade han.
Joakim Malmström underströk behovet av att klargöra roller och se vilken typ av investeringar som nu behöver göras för att verkligen kunna stå redo den dag som det eventuella fruktansvärda faktiskt händer.
Han höll med Gunnar Ardelius om att pengarna för det utökade beredskapsarbetet för kulturarvet inte kan hittas genom omprioriteringar av en kulturbudget. Hela samhället behöver vara med och bidra. Där har Riksantikvarieämbetet en viktig roll att fylla i en dialog med beslutsfattare, men myndigheten har också en mer direkt och handfast roll som många museer redan använder sig av.
– Där bistår vi med stöd, metodstöd, checklistor och råd om hur museum kan tänka i de här kniviga frågorna för att kunna ta fram en kris- och katastrofplan till exempel. Det finns både material på vår hemsida men vi är också en resurs som man kan vända sig till, sade Joakim Malmström.
Se samtalet om erfarenheterna i Ukraina
Se filmen med Ihor Poshyvailo, chef för Maidanmuseet i Kiev och Aparna Tandon, specialist i kris- och katastrofhantering för kulturarv vid ICCROM, här: