Aktuellt

Börja arbetet med prioriteringar och katastrofplaner redan nu men för att verkligen komma till rätta med frågan om beredskap och kulturarv behövs nya resurser skjutas till. Det var ett par av de budskap som panelen på Riksantikvarieämbetets punkt Museers beredskap för kris och krig skickade till Sveriges museer på museernas Vårmöte i Västerås den 25…

Grunden för beredskap för krig är att man har en god krisberedskap, det vill säga att man har gjort en riskanalys och har en katastrofplan för sina samlingar. Kriget i Ukraina har gjort att frågor om beredskap för kulturarv har blivit mer aktuellt och uppmärksammat. Vi har därför sammanställt information som berör museernas beredskap för…

Riksantikvarieämbetet har bidragit med underlag om kulturarvets behov av beredskapsåtgärder till rapporten ”Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans” som tagits fram av MSB. En av rekommendationerna är att arbetet för att skydda kulturarvet vid höjd beredskap och krig behöver stärkas och tillföras betydande resurser. – Vi vet att kulturarv i krig utsätts…

Den digitala handboken Hotat kulturarv: Evakuering av kulturföremål i en katastrofsituation finns nu på svenska. Handboken ges ut av ICCROM och UNESCO och den svenska översättningen har tagits fram i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Att skydda kulturarvet vid en väpnad konflikt är svårt och ibland livsfarligt. Det har inte minst Rysslands krig mot Ukraina visat den…

Vill du veta hur man kan jobba praktiskt med att ta hand om museiföremål efter en brand eller översvämning, då hittar du exempel här. Här presenterar vi tre filmer om restvärdesräddning i kulturbyggnader. Filmerna är producerade av Brandskyddsföreningen Sverige, i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Erika Hedhammar, utredare och sakkunnig i frågor kring riskhantering och restvärdesräddning vid…

Riksantikvarieämbetet har genom riksantikvarie Joakim Malmström löpande kontakt med Fedir Androshchuk, direktör vid Nationalmuseet för Ukrainas historia i Kiev. Riksantikvarieämbetet ger sitt fulla stöd till kulturarvsarbetarna i Ukraina och arbetar aktivt för att uppmärksamma hur kriget hotar kulturarvet i landet. Tillsammans med demokratiminister Jeannette Gustafsdotter krävde Joakim Malmström den 5 mars på DN debatt att…

Träjordmyran lever i underjordiska samhällen, i gamla träd eller andra håligheter. Mjölkar rotlöss och lever på kryp. Föredrar fuktigt virke och kan vara en indikator på fuktproblem, förvärra dem eller vara direkt orsak till fuktskador. Om de etablerar bon i ett hus kan de orsaka stora skada på konstruktionen, eftersom de gräver gångar i träet.…

Termiter förekommer inte naturligt i Sverige, men kan komma in med import av varor eller föremål. Äter främst cellulosa från trä. Bygger bon på flera sätt, som torn av jord, lera och cellulosa, underjordiska bon eller bon i ihåliga trädgrenar. Termiternas storlek varierar med vilken uppgift de har, arbetarna är små och soldaterna är större.…

Kallas ibland för "Nordens termiter". Hästmyran är nattaktiv och äter insekter och växter. Könsindivider (honor/hanar) har vingar, till skillnad från arbetarna. Äter inte trä, men bygger bon i gamla träd och stubbar. Angriper både virke och levande träd. Gnager gångar i träet och utvidgar boet allt eftersom samhället växer. En konstruktions bärighet kan påverkas. För…

Förekommer i naturen upp till södra Lappland. Hanen är en god flygare. Honan flyger endast kortare sträckor. Larven påträffas ofta i fågelbon. Larven bygger ett larvrör av silke och material från underlaget och bär alltid med sig röret. Larven gör skada på ylle, päls, fjäder, skinn, monterade djur, torra insekter, hampa, stoppade möbler och mattor.…