1 500 hyllmeter äldre historiska tidskrifter görs sökbara
Omkring 1 500 hyllmeter med äldre utländska tidskrifter och monografiserier från Vitterhetsakademiens bibliotek katalogiseras nu av Riksantikvarieämbetet för att framöver bli sökbara i biblioteksdatabasen Libris.
Hösten 2022 tilldelade Riksbankens Jubileumsfond 2,82 miljoner till Vitterhetsakademiens bibliotek för att tillgängliggöra bibliotekets omfattande samling av äldre utländska tidskrifter och monografiserier, genom katalogisering i biblioteksdatabasen Libris.
Anslagen, som mottagits av Riksantikvarieämbetet, ska stödja insatser som syftar till att möjliggöra och främja framtida forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projektet kommer att pågå till och med 2025.
Samlingen som katalogiseras inom ramen för projektet omfattar 1 500 hyllmeter och är resultatet av bibliotekets bytesverksamhet med forskningsinstitutioner och lärda sällskap världen över.
Hoppas samlingen blir mer känd och använd
Henning Hansen, projektledare vid Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek, hoppas att samlingen ska kunna vara till större nytta för både forskare och andra intresserade.
– Det rör sig om hundratals tidskrifter från hela världen som är särskilt inriktade på våra kärnämnen arkeologi, medeltidens konst och arkitektur, numismatik och kulturmiljövård. Genom katalogisering i bibliotekskatalogen Libris hoppas vi att samlingen ska bli mer känd och använd. En stor del av materialet som hittills har katalogiserat saknas i Libris sedan tidigare, vilket tydligt visar på projektets relevans, säger Henning Hansen.
Vitterhetsakademiens bibliotek idag räknas till de främsta i Europa inom sina fackområden.
Stora delar av det material som nu katalogiseras finns ej i biblioteksdatabasen Libris sedan tidigare och projektet gör därmed att viktig forskningsinfrastruktur nu tillgängliggörs.
Skildrar tider av krig och fred
Erika Nordenstam är bibliotekarie vid Riksantikvarieämbetet och en av de som under två år arbetar med att katalogisera skrifterna.
– När jag började i juni startade jag arbetet med Tyskland, och jag håller fortfarande på med det. Det äldsta materialet jag har katalogiserat hittills är från 1820-talet, alltså mitt emellan franska och tyska revolutionen. I samlingen märker jag tydligt när det har varit krig eller oroligheter, för då ser utgivningen annorlunda ut: det är sämre papper, utgivningen gör uppehåll eller avslutas, årgångar slås ihop. Jag tycker det ger samlingen ett mänskligt ansikte, berättar hon.
Erika Nordenstam ser fram emot att fler ska kunna ta del av innehållet.
– Människorna som stod bakom detta material var historieintresserade. De jobbade med fredliga saker i sina historiska sällskap efter bästa förmåga i krig och fred, och det är lätt att leva sig in i. De gamla handskrivna lapparna på årgångarna gör också att jag känner mig nära kollegorna som för länge sedan gjorde detta arbete. Jag hoppas att min egen fredliga insats gör att nutida arkeologer, historiker och andra får tillgång till samlingen på ett enklare sätt och att den blir mycket använd. Förhoppningsvis kommer den vara ett värdefullt bidrag i framtida forskning.