Landets enskilda arkiv ska kartläggas – fokus på beredskap och digital mognad
Hur många enskilda arkiv finns egentligen i Sverige? Hur bevaras arkiven, och hur ser det ut med deras beredskap? Detta vill Arkivförbundet undersöka, och har fått medel för en förstudie från Riksantikvarieämbetet.
Hur mår de enskilda arkiven i Sverige och kan de säkras för framtiden? För att ta reda på detta har Svenska Arkivförbundet sökt och beviljats medel från Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd för en förstudie inför en kommande kartläggning av arkiv-Sverige.
Största genomgången någonsin
Svenska Arkivförbundet är en intresseorganisation för den enskilda sektorns arkiv, och alla aktörer i landet som bevarar enskilda arkiv räknas till målgruppen för den stora kartläggningen, som väntas bli den mest djupgående någonsin på området.
Enskilda arkiv är alla de arkiv som inte omfattas av arkivlagen. Det är arkiv från civilsamhället, som föreningar, stiftelser, nätverk – eller näringslivet i form av enskilda firmor, aktiebolag. Eller helt andra – som handelsbodar, bruk, gods och gårdar, och inte minst privatpersoner.
Många arkiv finns hos museer
Eftersom enskilda arkiv inte omfattas av lagar på samma sätt som allmänna handlingar som bildar myndigheternas arkiv, bygger bevarandet av enskilda arkiv på frivillighet.
Dessa arkiv kan bevaras på vitt skilda platser, inte minst hos museer, vilket var en av orsakerna till att Riksantikvarieämbetet som museimyndighet ville bidra till kartläggningen.
Amanda Vesterlund är generalsekreterare för Svenska Arkivförbundet. Hon berättar att det i Norge gjordes en liknande nationell arkivkartläggning 2004 till 2007, som fungerat som inspiration till vad hennes förbund nu vill göra i Sverige.
– Resultaten av den kartläggningen visade att det fanns mycket mer arkiv hos museerna än vad man hade förutsett. Dessutom fanns det stora brister i arkivens tillgänglighet och lokalerna de bevarades i. Det ledde till riktade satsningar på museiarkiv. Hur förhållandena ser ut i Sverige vill vi undersöka, säger Amanda Vesterlund.
Stor enkät till arkiv-aktörerna
Kartläggningen kommer att genomföras som en enkätundersökning. Planen är att starta under hösten 2024.
– Vi hoppas att så många museer som möjligt tar sig tid att besvara enkäten. Utöver generella frågor om arkivbestånden kommer det att finnas frågor om krisberedskap, institutionens digitala mognad samt särskilda frågor rörande källorna till de nationella minoriteterna och urfolket samernas historia, berättar Amanda Vesterlund.
I Riksantikvarieämbetets ingår det bland annat att stödja museerna i beredskapsfrågor och att hjälpa museerna i sin digitalisering.
Inte minst därför var det viktigt att bevilja 200 000 kronor i bidrag för kulturarvsarbete till Arkivförbundet enligt Tove Holm, handläggare på Riksantikvarieämbetet. Hon säger att de enskilda arkiven är ett område som behöver mer stöd.
”Angeläget att få klarhet”
– För att bättre kunna stötta den här gruppen, behövs mer kunskap om deras behov. Hur förutsättningarna för museernas arkiv ser ut har inte tidigare kartlagts, så därför är det angeläget att få klarhet i det. Museernas och andra enskilda arkiv är en viktig del av det skriftliga kulturarvet. Svenska Arkivförbundets förstudie kommer att ge en bättre bild av vad som krävs för att ge rätt stöd på det här området, säger Tove Holm.
Enligt Svenska Arkivförbundet ser det väldigt olika ut på museerna i Sverige vad gäller förutsättningarna för deras arkiv.
– Vissa museer har anställda arkivarier och tydliga rutiner för både arkivvården och forskarservice, medan andra inte har den kompetensen och där arkivbestånden ibland ses som stödsamlingar som kommer i andrahand. Med kartläggningen vill vi sätta ljuset på arkiven och skaffa ett värdefullt och nödvändigt kunskapsunderlag för att på olika vis kunna stötta verksamheter som bevarar enskilda arkiv och utveckla arkiv-Sverige, säger Amanda Vesterlund.
Bidrag från tre myndigheter
De medel som Svenska Arkivförbundet tagit emot från Riksantikvarieämbetet, 200 000 kronor, ska användas till det förberedande arbetet med museisektorn.
Medlen från Riksarkivet, 200 000 kronor, är till det förberedande arbetet med arkivsektorn.
Medlen från Statens kulturråd, 500 000 kronor, är för att stärka och samarbeta med de regionala enskilda arkivverksamheterna som kommer att bli viktiga samarbetspartners i kartläggningen och i det uppföljande arbetet, enligt Svenska Arkivförbundet.
Sök bidrag för kulturarvsarbete
Riksantikvarieämbetets bidrag för kulturarvsarbete kan sökas av aktörer som vill bevara, använda och utveckla kulturarvet. Varje år delas 17 miljoner kronor ut.
Nästa ansökningsperiod öppnar 1 december 2023.