Foto: ( CC BY)

Bidrag till kulturarvsarbete

Bidrag till kulturarvsarbete är statliga medel som Riksantikvarieämbetet fördelar till insatser med syfte att bevara, använda och utveckla kulturarvet.

Det är förordning (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete som styr bidragsgivningen. Bidraget betalas ut i förskott. Den som söker anger själv hur länge projektet kommer att pågå.

Bidraget delas ut en gång per år, efter beslut under våren. Bidraget är på totalt 17 miljoner kronor, varav 8 miljoner är reserverade för arbetslivsmuseer.

Beviljade ansökningar 2022

Bidraget på totalt 17 miljoner kronor har fördelats till 114 projekt. Här finns en lista över de ansökningar som är beviljade (sorterad utifrån län).

Hur ansöker man?

Nästa ansökningsperiod öppnar i slutet av 2022. Vi återkommer med datum.

För att ansökan ska vara komplett ska följande uppgifter finnas med:

  • en beskrivning av organisationen som söker
  • en beskrivning av det projekt ni vill genomföra
  • budget för projektet
  • aktuella stadgar
  • årsredovisning för det senast avslutade verksamhetsåret
  • verksamhetsberättelse för det senast avslutade verksamhetsåret.

Vänligen läs igenom kriterierna på denna sida innan ni ansöker.

Vem kan söka?

Bidrag kan sökas av arbetslivsmuseer, hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter som syftar till att bevara och utveckla kulturhistoriska värden. Dessa värden kan vara såväl fysiska som immateriella. Verksamheten ska vara tillgänglig för allmänheten, eller avses att bli det.

Organisationen som söker ska vara stabil och ha en dokumenterad verksamhet. Sökanden måste vara en juridisk person (till exempel en ideell förening, ett aktiebolag eller en stiftelse).

Bidraget riktar sig i första hand till civilsamhällets organisationer.

För vad kan man söka bidrag?

Bidrag kan sökas för insatser som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Projektet ska vara tydligt avgränsat från ordinarie verksamhet och ha ett start- och slutdatum.

Projekt inom byggnadsvård och byggnation kommer inte att prioriteras. För projekt inom byggnadsvård hänvisar vi i första hand till länsstyrelsens bidrag till kulturmiljövård.

Vad tar vi hänsyn till i bedömningen?

När vi bedömer ansökningarna ser vi till hur väl projektet uppfyller syftet med förordningen. Det övergripande syftet med bidraget är att öka delaktigheten i kulturarvsarbetet och allmänhetens tillgång till kulturarvet. Resultatet av projektet ska därutöver vara relevant för kulturarvsarbetet i stort.

Vi tittar även på ansökningarna utifrån jämställdhets-, mångfalds-, funktionshinders- och barn- och ungdomsperspektiv. Dessa perspektiv används både för att bedöma projektet i sig och för organisationens verksamhet i övrigt. Under Beskrivning av organisationen i ansökningsformuläret finns möjlighet att ta upp dessa frågor.

I den totala fördelningen strävar vi efter en god geografisk spridning och en mångfald av projekt.

Projektet ska vidare vara välplanerat och genomförbart.

Riksantikvarieämbetet ser gärna projekt som genererar kunskap eller metoder som kan nyttjas av andra organisationer.

Övrigt att tänka på

Bidrag ges inte som ett kontinuerligt verksamhets- eller driftsbidrag.

Redovisning

De organisationer som beviljats bidrag ska redovisa av hur bidraget har använts. Redovisningen skickas in inom två månader från det att projektet är slutfört och ska innehålla:

  • en beskrivning av projektets genomförande och resultat
  • ekonomisk redovisning

Som ekonomisk redovisning godtar vi utdrag ur bokföringen eller verifikat i form av fakturor/kvitton. Verifikat som styrker utgifterna ska alltid kunna tillhandahållas på begäran (stickkontroller görs).

En blankett för slutredovisningen finns att ladda ned här.

Ifylld redovisningsblankett skickas till registrator@raa.se.

Ansökningar som rör digitalisering

För digitaliseringsprojekt gäller särskilda villkor. Till ansökan ska organisationen bifoga en förvaltningsplan. Förvaltningsplanen ska beskriva plattformen och hur det digitaliserade materialet ska komma slutanvändarna till del. Beständiga identifierare och maskinläsningsbara licenser är ett krav för att vi ska bevilja bidrag (se förklaring nedan). Undantag från kravet kan göras för enkla digitaliseringsprojekt, som inte innefattar några stora mängder data.

Beständiga identifierare (även kallat persistenta identifierare) är en unik kodsträng som är kopplad till ett digitalt objekt. Mer information om beständiga identifierare finns på http://www.digisam.se/bestaendiga-identifierare-vi-reder-ut-begreppet.

Maskinläsningsbara licenser anger hur det digitaliserade materialet får användas (t.ex. copyright eller någon av Creative Commons licenser). Att de är maskinläsningsbara innebär att de kan läsas av på ett automatiserat sätt av en dator.