Foto: (CC BY)

Bidrag till kulturarvsarbete

Bidrag till kulturarvsarbete är statliga medel som Riksantikvarieämbetet fördelar till insatser med syfte att bevara, använda och utveckla kulturarvet.

Det är förordning (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete som styr bidragsgivningen. Bidraget betalas ut i förskott. Den som söker anger själv hur länge projektet kommer att pågå.

Beslut om bidrag 2019

En lista över alla föreningar som beviljats bidrag 2019 finns här. Beslutet fattades den 10 juni 2019.

Vem kan söka?

Bidrag kan sökas av arbetslivsmuseer, hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter som syftar till att bevara och utveckla kulturhistoriska värden. Dessa värden kan vara såväl fysiska som immateriella. Verksamheten ska vara tillgänglig för allmänheten, eller avses att bli det.

Organisationen som söker ska vara stabil och ha en dokumenterad verksamhet. Sökanden måste vara en juridisk person (till exempel en ideell förening, ett aktiebolag eller en stiftelse).

Bidraget riktar sig i första hand till civilsamhällets organisationer.

För vad kan man söka bidrag?

Bidrag kan sökas för insatser som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Projektet ska vara tydligt avgränsat från ordinarie verksamhet och ha ett start- och slutdatum.

Projekt inom byggnadsvård och byggnation kommer inte att prioriteras. För projekt inom byggnadsvård hänvisar vi i första hand till länsstyrelsens bidrag till kulturmiljövård.

Hur ansöker man?

Vi tar emot ansökningar under särskilda ansökningsperioder, en gång om året. Ansökningsperioden för 2019 avslutades den 3 mars. Nästa tillfälle att söka är 2020.

Vad tar vi hänsyn till i bedömningen?

När vi bedömer ansökningarna ser vi till hur väl projektet uppfyller syftet med förordningen. Det övergripande syftet med bidraget är att öka delaktigheten i kulturarvsarbetet och allmänhetens tillgång till kulturarvet. Resultatet av projektet ska därutöver vara relevant för kulturarvsarbetet i stort.

Vi tittar även på ansökningarna utifrån jämställdhets-, mångfalds-, funktionshinders- och barn- och ungdomsperspektiv. Dessa perspektiv används både för att bedöma projektet i sig och för organisationens verksamhet i övrigt. Under Beskrivning av organisationen i ansökningsblanketten finns möjlighet att ta upp dessa frågor.

I den totala fördelningen strävar vi efter en god geografisk spridning och en mångfald av projekt.

Projektet ska vidare vara välplanerat och genomförbart.

Riksantikvarieämbetet ser gärna projekt som genererar kunskap eller metoder som kan nyttjas av andra organisationer.

Övrigt att tänka på

Bidrag ges inte som ett kontinuerligt verksamhets- eller driftsbidrag.

Redovisning

De organisationer som beviljats bidrag ska redovisa av hur bidraget har använts. Redovisningarna består både av en beskrivning av projektets genomförande och av en ekonomisk redovisning.

Redovisning görs på särskild blankett, som finns att ladda ned här.

Ifylld redovisningsblankett skickas till registrator@raa.se.

Så får man reda på om man fått bidraget

Beslutet publiceras på www.raa.se. Alla som har ansökt om bidrag får dessutom ett beslut per post.

Ansökningar som rör digitalisering

För digitaliseringsprojekt gäller särskilda villkor. Till ansökan ska organisationen bifoga en förvaltningsplan. Förvaltningsplanen ska beskriva plattformen och hur det digitaliserade materialet ska komma slutanvändarna till del. Beständiga identifierare och maskinläsningsbara licenser är ett krav för att vi ska bevilja bidrag (se förklaring nedan). Undantag från kravet kan göras för enkla digitaliseringsprojekt, som inte innefattar några stora mängder data.

Beständiga identifierare (även kallat persistenta identifierare) är en unik kodsträng som är kopplad till ett digitalt objekt. Mer information om beständiga identifierare finns på http://www.digisam.se/bestaendiga-identifierare-vi-reder-ut-begreppet.

Maskinläsningsbara licenser anger hur det digitaliserade materialet får användas (t.ex. copyright eller någon av Creative Commons licenser). Att de är maskinläsningsbara innebär att de kan läsas av på ett automatiserat sätt av en dator.

Ny förordning 1 augusti ersätter förordning om bidrag till arbetslivsmuseer

En ny förordning om statsbidrag till kulturarvsarbete trädde i kraft den 1 augusti 2017. Förordningen ersätter förordning (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer.

För beslut som Riksantikvarieämbetet har fattat före den 1 augusti om bidrag till arbetslivsmuseer gäller den tidigare förordningen.

I den nya förordningen (2017:628) finns bestämmelser om statsbidrag till arbetslivsmuseer, hembygdsmuseer och ideella kulturarvsarvsverksamheter. Det övergripande ändamålet med bidraget är att öka delaktigheten i kulturarvsarbetet och allmänhetens tillgång till kulturarvet.

Bidrag får lämnas för särskilda insatser som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Förordningen ersätter tidigare förordning (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer.

Ska främja fler områden

Bakgrunden till den nya förordningen är att regeringen vill att bidraget ska utgöra ett stöd till större delar av det ideella kulturarvsarbetet, utöver arbetslivsmuseer. I propositionen Kulturarvspolitik (2016/17:116) anger regeringen att utrymme bör ges att främja områden som hittills inte uppmärksammats i lika hög utsträckning, som till exempel immateriellt kulturarv och de nationella minoriteternas kulturarv.

Regeringen bedömer vidare att ett breddat bidrag innebär att det civila samhället i högre grad får förutsättningar att utveckla sin verksamhet och självständighet.

Mer information finns i propositionen Kulturarvspolitik (2016/17:116).