Nyhetsarkiv
Framsidan med en tecknad bild på en historisk man sittande på en häst. Ett par händer syns hållande en mobiltelefon.
Trendrapporten "Förtroende är en del av museernas livsnerv" finns nu som broschyr att ladda ned i Diva. Foto: (CC BY)

Rapport: Så kan museerna förvalta sitt förtroende i en digital miljö

”Förtroende är en del av museernas livsnerv” är namnet på den trendrapport som Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion har tagit fram. Den handlar om hur museerna kan behålla sitt dokumenterat höga förtroende även i digitaliseringens tidevarv.

Vi har ställt några frågor om den nya trendrapporten till Fredrik Emdén, redaktör för Omvärld och insikt på Riksantikvarieämbetet som varit med och tagit fram den.

Varför har Riksantikvarieämbetet tagit fram den här trendrapporten?

Riksantikvarieämbetet arbetar för visionen om ett långsiktigt användbart och sammanlänkat digitalt kulturarv för dagens och framtidens användare. En av uppgifterna är att stötta museernas utvecklingsarbete genom omvärldsbevakning. Det gör vi bland annat genom omvärldsredaktionen, som är en del av myndighetens museiavdelning.

– Med vår omvärldsbevakning vill vi skapa en förståelse för hur museerna berörs av omvärldens strömningar och trender. Rapporten kan få museerna att börja reflektera över sin roll som kunskapsinstitution i en digital värld, säger Fredrik Emdén.

Men varför har ni fördjupat er i museernas förtroende?

– Museerna har alltid haft ett högt förtroende bland sina besökare. Det har vi inte minst sett i de senaste två årens förtroendeundersökningar som SOM-institutet har gjort, där museerna hamnar i topp bland samhällets institutioner.

– Människor litar på museerna, vilket museerna också är oerhört stolta över. Det är, vilket lyfts fram i titeln på rapporten, en del av museernas livsnerv. I den här trendrapporten vill vi undersöka hur museerna kan förvalta detta förtroende även i en digital miljö.

Vilken nytta har museerna av den?

Den främsta nyttan är att den kan få museerna att börja reflektera över sin roll som kunskapsinstitution i en digital värld.

– I rapporten säger den brittiske internetgurun Adam Koszary att museer har betraktats som ”sanningens bastioner”. Och kanske har museerna även betraktat sig själva på det sättet; genom att själva diktera villkoren för vad som ska ställas ut och hur utställningarna ska framställas äger museet narrativet.

Med digitaliseringen har den geografiska platsens konkurrenskraft minskat. Kunskap finns överallt, inte bara på museerna.

– Om museerna vill fortsätta vara en pålitlig och trovärdig källa till kunskap även i denna miljö så behöver de reflektera över hur de kan möta sina besökare digitalt, till exempel genom att fördjupa berättelsen om varifrån föremålen i en utställning kommer. Det blir ju särskilt viktigt med tanke på att vi lever i en tid då icke-demokratiska krafter använder information för att vilseleda och påverka debatten.

I trendrapporten har ni bland annat talat med Skatteverket. Vad kan de lära museerna?

– Att tydligt definiera vem man är till för och sedan bygga en relation med dem. Skatteverket arbetade länge enligt tesen ”det här är våra tjänster, varsågod att använda dem”, utan att egentligen ta reda på hur målgruppens behov och förutsättningar såg ut.

– Strategin var att uppfylla sitt uppdrag och det gjorde de genom att nästan försöka skrämma medborgarna till lydnad. Men så började man titta på människors drivkrafter, vad som får medborgarna att vilja betala skatt, och då insåg de att förtroende är en viktig parameter. Skatteverkets strävan efter att ödmjukt förtjäna förtroende är något som museer kan inspireras av. ”Förtroende är som kärlek, det är farligt att försöka styra det”, som Anders Stridh, strateg på Skatteverket, uttrycker det.

Vilken roll spelar sociala medier i museernas digitala förtroende?

– En stor roll, skulle jag säga, svarar Fredrik Emdén. Adam Koszary menar i rapporten att de sociala medierna kan vara en förlängning av samlingarna och en del av det kuratoriella teamet. Men framför allt är de ju en kommunikationskanal direkt med besökaren. Men det kräver att museerna jobbar tålmodigt och strategiskt med det.

– En annan av de som vi har intervjuat, Carl Heath på forskningsinstitutet Rise säger att museer kan bygga förtroende genom ”att vara en kunskapsarena som också har förmåga att dra nytta av och använda sig av miljön man befinner sig i för att illustrera eller befästa det förtroende som man har”. Alltså att inte bara betrakta sociala medier som en marknadsföringskanal, utan som en arena för dialog. Men det kräver att museerna jobbar tålmodigt och strategiskt med det, avslutar Fredrik Emdén.

Framsidan med en tecknad bild på en historisk man sittande på en häst. Ett par händer syns hållande en mobiltelefon.
Trendrapporten .
Foto: (CC BY)

 

När du vill veta mer

Att stödja museerna med att utveckla museiverksamheterna utifrån de nya förväntningar som ställs på museerna i en digital tid, är en av myndighetens prioriteringar under de närmaste åren. Läs mer här:
Riksantikvarieämbetets arbete med digital omställning på museiområdet

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: