Bureus startade historien om Riksantikvarieämbetet

Sveriges utveckling under stormaktstiden på 1600-talet handlade inte enbart om krig. Under denna tidsperiod föddes även tanken på att samla in och dokumentera fornminnen för att bevara informationen för framtiden. 

– Under Riksantikvarieämbetets snart fyrahundraåriga historia, så har att dokumentera, skydda och tillgängliggöra löpt som en röd tråd, säger överantikvarie Susanne Thedéen.

Ämbetet som riksantikvarie inrättades av Gustav II Adolf den 20 maj 1630. Johannes Bureus (eller som han förmodligen kallades i vardagslag, Johan Bure), en av 1600-talets mest framstående runforskare, hade under en tid varit kungens privatlärare och hade väckt intresset för fornminnen, eller ”antiquiteter”, hos sin elev. Myndigheten är nu en av Sveriges äldsta. 

Johannes Bureus var riksantikvarie mellan åren 1630 och 1648, men som så många i sin samtid hade han också många andra yrken; magiker och lärare åt Gustav II Adolf, riksbibliotekarie och vetenskapsman, poet och språkforskare. Han var mycket intresserad av runor och dokumenterade ungefär 200 runstenar. Vi har fortfarande hans tryckplåtar av koppar i vårt arkiv – Antikvarisk-topografiska arkivet – på Storgatan i Stockholm. I arkivet finns även den första instruktionen till Riksantikvarieämbetet, författad 1629.

I filmen ”Historien om Riksantikvarieämbetet” ger överantikvarie Susanne Thedéen dig en liten inblick i ämbetets långa historia, och berättar om Johannes Bureus och några andra riksantikvarier som satt avtryck i vår historia.

Producent: Erik Larsson / Riksantikvarieämbetet

I dag är Riksantikvarieämbetet en modern myndighet som lyder under Kulturdepartementet, med cirka 250 medarbetare, och vi fortsätter att arbeta i Bureus anda med att skydda, digitalisera och tillgängliggöra kulturarvet.

När du vill veta mer

Riksantikvarieämbetets historia, symbol och alla riksantikvarier
Vårt arbete med digitalisering av kulturarv
Om Johannes Bureuskopparplåtar 2015, av Magnus Källström(pdf)