Stor grå stenbyggnad placerad precis intill vatten.
Vi behöver öka forskning som ger kunskap om vilka konsekvenser hot och risker har för kulturarv, så att vi kan skydda och säkerställa bevarande av kulturlandskap, kulturmiljöer, fornlämningar, kulturföremål och traditioner. Foto: (CC BY)

Risk- och sårbarhetsanalys och bevarandemålsättning

Här kan du läsa om hur en risk- och sårbarhetsanalys genomförs samt hur en bevarandemålsättning och riktlinjer formuleras.

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalyser används inom ett flertal samhällsområden och kan lyftas in som ett redskap vid förvaltning av kulturmiljöer.  När kulturmiljöns kulturvärden och egenskaper har klargjorts i vårdprogrammet är det viktigt att utreda om det finns några faktorer som kan påverka kulturvärdena negativt.

Syftet med analysen är att identifiera och tydliggöra problem och hur den grundläggande målsättningen, det vill säga bevarandet av kulturvärden, på bästa sätt kan hanteras för att bemöta hot och svårigheter. En risk- och sårbarhetsanalys utgör ett underlag för det långsiktiga underhållet av en kulturmiljö och är ett stöd för både förvaltare, brukare och beslutsfattare.

Den utgör också ett underlag för framtida användning och prioriteringar av åtgärder och visar var det behövs ökade eller minskade resurser. Utfallet av risk- och sårbarhetsanalysen kan formuleras som strategiska ansatser i en bevarandemålsättning, vilket i sin tur blir utgångspunkt för förslag till åtgärder.


Riskanalysen svarar på följande frågor

  • Vad kan hända?
  • Hur sannolikt är det?
  • Vilka blir konsekvenserna?

I sårbarhetsanalysen bedöms konsekvenserna och hur de kan hanteras, det vill säga hur motståndskraftig organisationen på platsen är och hur den kan återhämta sig. Det kan också handla om att identifiera och hantera mer outtalade strukturer eller förutsättningar, som benägenheten inom en organisation att hantera en risk.


Att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys

En risk- och sårbarhetsanalys kan anpassas efter objektet och dess organisations komplexitet, förutsättningar och behov, vilket också styr val av metod. Risker och sårbarheter ska dokumenteras redan vid inventeringen och tillståndsundersökningen när förvaltningsverktyget tas fram. En expert inom området kan leda processen med att ta fram risk- och sårbarhetsanalysen, men det är viktigt att alla i förvaltningen är delaktiga.

 

Figur som visar hot mot kulturarv.
Nedbrytningsfaktorer för kulturarv. Fritt tolkat och översatt av Erika Hedhammar, Riksantikvarieämbetet, från modellen 60 agressors to cultural heritage av Gaêl Guichen, ICCROM.llustration: Helena Duveborg (CC BY)

Frågeställningar

Nedan följer några exempel på frågeställningar som är till hjälp att uppmärksamma och identifiera olika risker och skadeorsaker.

  • Hur är det generella underhållet av objektet/platsen?

Inventera och dokumentera skador och brister. Analysera var det finns osäkerheter i underhållet. Kanske är det brist på resurser och experter och/eller brist på ekonomiska medel eller är det kanske svagheter inom organisationen som ansvarar för underhållet? Finns det risk för skador på äldre och värdefullt material eller personskada genom ett visst agerande eller brist på agerande och/eller genom annat förfarande. Sker underhåll med lämpliga material och metoder eller uppstår följdskador på grund av detta?

  • Finns det risker med nuvarande och framtida användning och verksamhet på platsen?

Kartlägg brukande, aktiviteter och användningen i förhållande till dess kulturhistoriska betydelse samt upplevelsen av objektet/platsen.

  • Finns det redan kända problem?

Finns det till exempel politiska och samhällsförhållanden som kan påverka objektets/platsens överlevnad, vilket kanske innebär att man måste hitta en ny användning?

  • Finns det återkommande vandalisering eller risk för ökad vandalisering som kan påverka kulturvärden vid objektet/platsen?
  • Finns det exploateringstryck?

Finns det föreslagna förändringar, genomförande av ny bebyggelse eller andra potentiella förändringar runt objektet/platsen? Hur ser det ut med turism/besöksantal och hur påverkar det objektet/platsen? Turism kan påverka med både fysiskt slitage och upplevelsen av objektet/platsen.

  • Hur ser de förväntade klimatförändringarna ut för platsen och hur påverkar de objektet/platsen?

Klimatförändringarna bidrar till bland annat ökad temperatur, ändrade nederbördsmönster, högre havsnivåer och mer extremväder. Effekterna av ett varmare och fuktigare klimat kan ha snabba förlopp, som översvämningar och skred, eller vara långsamma och svåra att upptäcka, till exempel mögel och skadedjursangrepp. Förändringar i miljön, som föroreningar i luft, jord och vatten, påverkar också nedbrytningen av kulturarvet.

  • Hur är beredskapen vid objektet/platsen vid naturkatastrofer som till exempel erosion, flodflöden, skred och ras?
  • Vilka juridiska och lagstadgade krav påverkar objektet/platsen?

Det kan handla om krav för energi, säkerhet, brand och tillgänglighet.

  • Finns det förebyggande brandskydd?
  • Finns det katastrofplan och restvärdesräddningsplan vid till exempel brand, naturolycka, eller terrorattentat?

Exempel och vidare läsning

Bevarandemålsättning

Bevarandemålsättningen är vårdprogrammets strategi och ger riktlinjer till förvaltningen. Andra förekommande termer är till exempel mål, förvaltningsmål, vårdpolicy, antikvariska riktlinjer och vägledning.

Bevarandemålen med riktlinjer bör ingå i eller vara kopplade till vårdprogrammet, men ska implementeras i samtliga förvaltningsdokument för underhåll, skötsel och drift. Riktlinjerna styr planeringen och genomförandet av förvaltningen, liksom tillsyn och revidering. Bevarandemålsättningen ska även ange hur olösta målkonflikter och andra hotbilder bör hanteras för att skapa goda förutsättningar att komma fram till lösningar.

Målsättningar för skyddade kulturmiljöer är ofta lagreglerade eller baserade på skyddsbestämmelser i ett beslut. Ofta tillkommer flertalet faktorer som påverkar möjligheten att genomföra arbetet enligt uppsatta mål.


Exempel på bevarandemål:

  • Kulturmiljön skall vårdas och underhållas så att dess kulturvärden bevaras. Metod och material ska anpassas samt rutiner följas för att säkerställa att kulturhistoriska värden inte minskar.
  • Kulturmiljön ska fortsatt vara ett besöksmål. Allmänhetens tillgänglighet skall värnas och säkerheten säkerställas.
  • Verksamhetsrelaterade ändringar såsom tekniska installationer skall vara väl underbyggda och dess konsekvenser analyserade för att förhindra negativ påverkan på kulturvärden.

Formulering av bevarandemål och riktlinjer

Bevarandemålsättningen tas fram utifrån de grundförutsättningar som beskrivs i vårdprogrammet och ska utgå från objektets egenskaper och kulturvärden. Målen ska också utgå från identifierade risk- och sårbarheter för platsen och hos organisationen. Målsättningen tas fram i samråd med ansvariga; ägare, förvaltare, användare, myndigheter och andra intressenter. Detta är en förutsättning för att få en bevarandemålsättningen använd och förstådd.

Inledningsvis formuleras mål och riktlinjer förutsättningslöst, utan att väga in faktorer som till exempel ekonomi, personresurser eller tillgång på sakkunskap i utförarled. Bevarandemålen ska inte innehålla ställningstaganden som styr mot kompromisslösningar eller avsteg från den övergripande och eventuellt lagreglerade målsättningen med förvaltningen. Det är viktigt att mål och riktlinjer är uppföljningsbara och att detta görs kontinuerligt samt revideras vid behov.

Tänk på följande vid formulering av bevarandemål:

  • Det övergripande målet ska vara att bevara kulturmiljöns egenskaper och kulturvärden
  • Bevarandemålen ska utgå från kulturmiljöns förutsättningar och de risk- och sårbarheter som identifierats för platsen liksom den förvaltande organisationen
  • Bevarandemål och riktlinjer ska vara uppföljningsbara

ICOMOS, International Council on Monuments and Sites har tagit fram en vägledning för vad som bör ingå i en bevarandemålsättning (conservation policy).

Läs ICOMOS vägledning här


Exempel på formulering av bevarandemål och riktlinjer

Exemplet visar hur bevarandemål med riktlinjer formuleras utifrån identifierade risker och sårbarheter för kulturvärden och hos förvaltningen i en risk- och sårbarhetsanalys. Riktlinjerna utgör sedan stöd att uppnå målsättningen genom konkreta åtgärdsförslag i underhålls- och åtgärdsplaner.

Exempel 1.

Identifierad risk: Det finns ett flertal olika organisationer som ansvarar för förvaltningen av platsen. Denna splittrade organisation har gjort att förvaltningen av platsen saknat samordning av åtgärder.

Bevarandemål: Ansvariga aktörer på platsen ska ha ett samordnat tillvägagångssätt i arbetet med att förvalta platsen så att dess kulturvärden bevaras.

Riktlinjer:

  • En koordinerad ledning med ansvar för förvaltningen på platsen sätts samman och implementeras så att alla aspekter av platsens värden är förstådda, förvaltade och bevarade.
  • Samtliga berörda intressenter på platsen ska anta vårdprogrammet så att platsen skyddas och dess värden respekteras, förvaltas och bevaras.
  • Individuella underhållsplaner för platsen och i berörda organisationer koordineras i förhållande till vårdprogrammet och dess underhållsplan.
  • Varje organisation ska införa arbetsrutiner som säkrar att vård- och underhållsplanen implementeras hos all personal på plats.
Exempel 2.

Identifierad risk: De arkitektoniska värdena är fundamentala för upplevelsen av platsen. De övergripande riskerna för byggnaderna är bristande förvaltning, felaktiga åtgärder,  och skadegörelse.

Bevarandemål: Förvaltningen ska underhålla och bevara kulturmiljöns arkitektoniska värden och byggnadshistoriska material på platsen. Där det är möjligt ska olämpliga material eller tidigare åtgärder som förringar arkitektoniska värden och kulturhistoriska värden tas bort eller mildras.

Riktlinjer:


Implementering av bevarandemål i underhålls- och åtgärdsplaner

Bevarandemål och riktlinjer omsätts till konkreta redskap vid framtagandet av underhålls- och åtgärdsplanerna för att säkerställa bevarande av kulturvärden i förvaltningen.

Tabellen nedan visar hur den övergripande målsättningen – att bevara kulturvärden – och identifierade risker och sårbarheter i förvaltningen omsätts till riktlinjer i planering av löpande underhåll. Riktlinjerna används därefter som ett konkret redskap vid framtagande av underhållsplanen och åtgärdsplanen.

Tabell som beskriver ett exempel på hur bevarandemålsättning omsätts till konkreta åtgärder.
Exempel på hur bevarandemål implementeras och styr åtgärder för löpande underhåll, från mål till plan för uppföljning och revidering. Foto: Riksantikvarieämbetet (PDM)

En motsvarande princip används vid formulering av mål inom förvaltning av kulturreservat i Sverige. Principen skiljer på kvalitetsmål, skötselmål och detaljanvisningar. Kvalitetsmålen motsvarar den övergripande bevarandemålsättningen som formuleras i vårdprogrammet. Skötselmålen motsvarar hur bevarandemålsättningen omsätts och följs upp i underhållsplanen. Detaljanvisningar motsvarar åtgärdsplanernas rutiner och beskrivningar, som ska vara möjliga att följa upp utifrån bevarandemålsättningen.

  • Kvalitetsmål – Övergripande mål att bevara egenskaper hos objektet som ger det dess värden och syftet med vården. Kan formuleras i vårdprogrammets bevarandemålsättning eller vara en del av övergripande förvaltningsplaner som omfattar flera anläggningar.
  • Skötselmål – Tydliggör hur skötseln ska bedrivas för att bevarandemålet ska uppnås.
    Bör vara tydligt redovisade där det framgår hur dessa präglar de åtgärdsförslag som finns i underhållsplanen. Kan formuleras i underhållsplanen och vara en av utgångspunkterna för upphandling av projektering.
  • Detaljanvisningar – Beskriver hur arbetet praktiskt ska utföras för att målsättningar ska uppnås.
    Till exempel med arbetsrutiner, skötselbeskrivningar och motsvarande dokument som fungerar som en direkt handledning för den dagliga skötseln.