Aktuellt

Den digitala handboken Hotat kulturarv: Evakuering av kulturföremål i en katastrofsituation finns nu på svenska. Handboken ges ut av ICCROM och UNESCO och den svenska översättningen har tagits fram i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Att skydda kulturarvet vid en väpnad konflikt är svårt och ibland livsfarligt. Det har inte minst Rysslands krig mot Ukraina visat den…

Regeringen gav 2019 Riksantikvarieämbetet i uppdrag att, utifrån det kunskapsunderlag som tagits fram inom ramen för det tidigare uppdraget om byggnadsanknuten offentlig konst, verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering. Vilken betydelse har den offentliga konsten, hur värderar vi den som en del av det moderna kulturarvet i Sverige? Riksantikvarieämbetet har fått…

Vilken betydelse har den offentliga konsten, hur värderar vi den som en del av det moderna kulturarvet i Sverige? Nu finns en gemensam metod för värdering av byggnadsanknuten offentlig konst utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter som tagits fram av Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd. Byggnadsanknuten offentlig konst är arkitekturbunden konst som representerar 1900-talet och vår egen…

En handlingsplan för den nationella världsarvsstrategin beslutades 2021 och arbetet med olika insatser pågår nu för fullt i samarbete med de olika världsarvsaktörerna. Här berättar Elene Negussie på Riksantikvarieämbetet om det gångna årets framsteg och vad som är i fokus för världsarvsarbetet 2022 “Världsarven visar vägen till en hållbar och fredlig värld”. Det är visionen…

Med hjälp av tio guider ska handboken ”Stärka världsarv” bidra till att arbeta metodiskt och steg-för-steg med hållbara besöksmål såsom världsarv och andra kulturmiljöer. Handboken är en del av resultatet från projektet med samma namn, som initierats av Riksantikvarieämbetet och Tillväxtverket. Hur kan man göra världsarv mer tillgängliga för fler besökare och samtidigt ta tillvara…

Välkommen att förbättra dina kunskaper om att tillgängliggöra natur och kulturområden! Det här är en utbildning med stor flexibilitet och anpassningsbarhet. Genomför den när du vill på webben och välj de delar du har behov av för att öka dina kunskaper om tillgänglighet. Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har tillsammans utformat en webbutbildning kring att tillgängliggöra natur-…

Bevarande av kulturarv förutsätter långsiktigt hållbar förvaltning. Hur tar man fram ett användbart förvaltningsverktyg som till exempel ett vårdprogram eller en vård- och underhållsplan? Vilka är framgångsfaktorerna för att få till en effektiv och framgångsrik förvaltning när det gäller kulturarv? Det var några av frågorna som Riksantikvarieämbetet ställde i två tidigare förstudier om vård- och…

Det finns ett flertal internationella samarbeten, till exempel inom Europarådet, UNESCO och ICOMOS, som har utmynnat i konventioner, deklarationer och överenskommelser. Den internationella överens­kommelse som främst har gett råd kring restaurering och praktisk byggnadsvård är Venedigdokumentet från 1964, där man påvisar vikten av kontinuerligt underhåll, restaureringsprinciper som ska bygga på respekt för originalmaterialen och vikten…

Denna ordlista förklarar några av de termer som förekommer i handboken för förvaltning av kulturarv. Begrepp kan ha olika betydelser för olika yrkesgrupper och missförstånd uppstår lätt. Handboken utgår från begrepp som används inom kulturmiljövården i standarder och internationella överenskommelser. I vissa fall görs nödvändiga förklaringar kring skillnader i begreppsanvändning eftersom detta kan skilja sig…

För att säkerställa ett förvaltningsverktygs kvalitet och användbarhet, är det viktigt att fastställa vilka kompetenser och erfarenheter som behövs redan i ett tidigt skede. De varierar efter platsens eller objektets komplexitet, syftet och målen med förvaltningsdokumentet. En objektiv helhetssyn av objektet/platsen förutsätter samverkan mellan, beställare, ägare, förvaltare, brukare på platsen och flera yrkeskompetenser, samt andra…