Brukare, tjänstemän och forskare diskuterar biologiskt kulturarv i fält
Ny kunskap behövs för att förstå och kunna förvalta biologiskt kulturarv. Alla kan bidra med sina erfarenheter - brukare, markägare, tjänstemän och forskare. Foto: ( CC BY)

Utveckla kunskap om biologiskt kulturarv

I Riksantikvarieämbetets uppdrag ingår att utveckla kunskap om kulturarvet. Det sker både i egen regi och genom att stimulera och stödja andra aktörer i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Kunskapen om det biologiska kulturarvet, och dess stora innehåll på kulturhistorisk information, har inte varit i fokus på samma sätt som andra kulturarvsfrågor. Riksantikvarieämbetet har därför under senare år prioriterat olika projekt om biologiskt kulturarv och att sprida denna kunskap i samhället.

Med eller utan stöd från Riksantikvarieämbetet har ett antal olika nationella och regionala projekt studerat olika aspekter och användningsområden av det biologiska kulturarvet. Det har medfört att innebörden av biologiskt kulturarv blivit tydligt och att det fyllts på med intresseväckande innehåll.

Ett ungt begrepp med gamla anor

Termen biologiskt kulturarv började användas under 1990-talet. Dess innebörd har dock funnits betydligt längre än så. Många forskare och historiskt kunniga botaniker har uppmärksammat kulturhistorien som växter och djur förmedlar, utan att använda begreppet biologiskt kulturarv.

Här kan nämnas landskapsforskaren Mårten Sjöbäck som på 1930-talet ville kartera växtligheten i Sverige för att förstå vår tidigare markanvändningshistoria och även hävdens betydelse för biologisk mångfald. Här kan också nämnas överantikvarien Karl Alfred Gustawsson som under sin långa tid på Riksantikvarieämbetet från 1900-talets första hälft var intresserad och verkade för biologiskt kulturarv, bland annat genom att se till att landskapsvårdande insatser blev ett redskap i natur- och kulturmiljövården.

Urban Ekstams böcker om skötsel av naturtyper, bland annat ängar, alvarmarker och andra naturbetesmarker, började publiceras av Naturvårdsverket från slutet av 1980-talet. Böckerna bidrog starkt till att sprida kunskapen om kopplingen mellan biologisk mångfald och historisk hävd.

Läs mer om projekt som rör kunskapsutveckling kring biologiskt kulturarv Visa eller stäng

Forsknings- och utvecklingsprojekt vid Centrum för biologisk mångfald, SLU

Centrum för biologisk mångfald vid SLU har mellan åren 2009 och 2014 drivit tre olika FoU-projekt om det biologiska kulturarvet. Projekten har bland annat syftat till att definiera och utveckla begreppet biologiskt kulturarv, att utveckla och testa inventeringsmetoder, att utveckla identifiering och beskrivning av olika former av biologiskt kulturarv i olika miljöer och naturtyper, att utveckla tillämpning av biologiskt kulturarv i skötsel- och förvaltning av skyddade natur- och kulturområden och att utveckla metoder för samverkan mellan natur- och kulturmiljövård.

Inom projekten har olika typer av informationsmaterial tagits fram, bland annat flera broschyrer om identifiering och tolkning av biologiskt kulturarv som publicerats i Riksantikvarieämbetets serie Vårda väl.

Kartläggning av biologiskt kulturarv i fäbodmiljöer

Länsstyrelsen i Dalarnas län och i Värmlands län har under år 2012–2014, med medel för kunskapsunderlag inom kulturmiljöanslaget, genomfört projekt om biologiskt kulturarv i fäbodmiljöer. Syftet med projekten var att ta fram ett underlag för kartläggning av biologiskt kulturarv i fäbodmiljöer. Inom projekten utarbetades rutiner för identifiering och urval av värdefulla fäbodmiljöer och inventeringsinstruktioner. Det övergripande syftet med projekten var att undersöka hur mycket den historiska hävden har betytt för att skapa och bevara biologiska värden kring fäbodar och i fäbodskogar. Det långsiktiga målet med projekten är att få underlag för urval av miljöer som bör prioriteras för skötselinsatser och ett långsiktigt skydd.

Du kan läsa mer om projektets slutsatser i Dalarna här och i Värmland här.

Kvarvarande kulturväxter i övergivna torpmiljöer

Skogsstyrelsen Västmanlands distrikt har genomfört ett projekt om biologiskt kulturarv i samarbete med Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland och finansierat av Riksantikvarieämbetet. Projektets syfte var att försöka Torplämningar på ruinens brant (kmmd.se).

Du kan läsa mer om detta på stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalens hemsida här.  På Skogsstyrelsens hemsida kan du läsa mer om projektet, bl.a. inventeringsinstruktionen Syrener i ruiner  och en kursrapport från projektet.