Västergötland

I Västergötland finns ungefär 200 runstenar. På några av dem kan man läsa om vikingar som deltagit i vikingatåg till främmande länder.

Västergötlands mest kända sten står i dag i ett litet skyddande hus i Sparlösa. Den har suttit inmurad i kyrkväggen. Stora delar av ristningen har skadats, så att det inte längre går att läsa allt som stått på stenen. Förutom runtexten finns det spännande bilder på Sparlösastenen. På en sida kan man se ett hus, som kanske var ett tempel, en båt med segel. Uppe på seglet sitter två fåglar, som kan vara asaguden Odens båda korpar Hugin och Munin. Nedanför båten finns två djur och längst ner ser man en ryttare till häst.

De flesta runstenarna har rests av kristna människor, de trodde alltså inte längre på asagudarna. Men på en runsten i Väne-Åsaka kan man läsa: Tyrvi reste stenen efter Ogmund, sin make, en mycket god tägn. Tor vige.” På den här runstenen avslutas inte texten med en kristen bön utan med att man åkallar asaguden Tor. Det står också att Ogmund var en god tägn. Tägn var en titel på en vuxen man och betydde ”ung krigare”, eller ”ung man”. Det är emellertid omdiskuterat vad titeln står för, en tolkning är att den bars av en man i kungens tjänst.

På Larvs hed står en vacker runsten med texten: ”Ölver och Åskatla reste denna sten efter Gunnar, Sigtryggs son, en god ung man. Herren Gud bärge hans ande.”

Det finns också runinskrifter i Västergötland som är från medeltiden. Många av dem har hittats vid arkeologiska utgrävningar i Lödöse, som ligger nära Göteborg. Där har arkeologerna hittat bland annat träföremål med runor på. På en liten vävkniv har en ung man ristat en inskrift till sin flickvän: ”Tänk du på mig, jag tänker på dig. Älskar Du mig, jag älskar dig.”

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 24 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017