Vad menas med användbarhet?

Kulturarvsinstitutioner har alltid strävat efter att göra sin kunskap och sina samlingar så användbara som möjligt. Därför har olika typer av register och information använts för att beskriva samlingarna och göra det möjligt att hitta och knyta samman kunskap med ett objekt.

I en digital värld kallas denna information för metadata. Det är en strukturerad beskrivning för att underlätta förståelse, sökning och användning.

Hela detta avsnitt förutsätter att informationen publiceras på internet.

Praktiskt exempel på metadata

Om du fotograferar med din mobiltelefon och sedan tittar på informationen som är knuten till bilden utgörs den av en mängd metadata. Nedan ser du ett exempel från en bild tagen med en iPhone.

Själva objektet = data.
Dataobjektet består i detta fall av en jpeg-bild.
Här är själva objektet, som i det här fallet består av en JPEG-bild av en gammal dator. Bildfilen är data.
Foto: Björn Sundberg (CC BY)
Beskrivningen av objektet = metadata.
Metadatat är en fritextbeskrivning, med information om när bilden är tagen, med vilken kamera och vilka inställningar och även var bilden är tagen.
Metadata är det som beskriver när bilden på datorn är tagen, var den är tagen, med vilken kamera och vilka inställningar.
Foto: Björn Sundberg (CC BY)

 

Vad behöver jag för att arbeta med metadata?

För att arbeta strukturerat med metadata som blir användbar när objektet publiceras på internet krävs någon form av samlingsförvaltningssystem. Det är, likt kartoteket, en grund för att kunna arbeta effektivt med att göra din samling användbar.

Läs mer om ”God praxis för val och användning av samlingsförvaltningssystem”

I ett museisammanhang är det sannolikt att varje objekt har en stor mängd beskrivande information som behöver registreras som metadata. Ju mer metadata och ju högre kvalitet den har desto mer användbar blir informationen.

Vikten av att arbeta aktivt med metadata

Det finns många anledningar till att du kontinuerligt behöver arbeta med att göra din metadata så bra som möjligt utifrån ett användarperspektiv. Här är några av dem:

  • Tillgänglighet.
    Strukturerad metadata är en förutsättning för användare att hitta och få tillgång till information om dina samlingar.
  • Tydlighet för användaren.
    Vad får användaren göra med objektet? En licensmärkning underlättar för alla genom att den beskriver de villkor som gäller.
  • Bevarande av kunskap.
    Genom att hålla ordning på metadata följer den kunskap ni på institutionen bygger upp om samlingarna med till kommande generationer. Det blir också lättare för andra att bygga vidare på den kunskap som redan finns.
  • Forskning och utbildning.
    Strukturerad metadata stödjer museets roll som en plats för forskning och utbildning. Forskare, lärare och studenter kan använda metadata för att identifiera relevanta föremål och samlingar för sina studier och projekt.
  • Ökad synlighet.
    Med strukturerad metadata kan du lättare dela information om dina samlingar i olika sammanhang och på så sätt göra dem tillgängliga för en bredare publik. Det kan öka medvetenheten om dina samlingar och i förlängningen locka fler besökare till ditt museum.
  • Samarbete.
    Strukturerad metadata gör det enklare att samarbeta med andra kulturarvsinstitutioner. Du kan dela och integrera data på ett enhetligt sätt och delta i gemensamma projekt och utställningar.
  • Förenklad förvaltning.
    Strukturerad metadata underlättar förvaltningen av både de digitala och fysiska samlingarna.

I avsnittet ”Olika typer av metadata” beskrivs detta samt vilka val du behöver göra för att din metadata ska bli så användbar som möjligt.