HSS Forum 2018

I november 2018 samlades drygt sextio personer på Riksantikvarieämbetet i Stockholm för att delta i den första konferensen för det nybildade nätverket Heritage Science Sverige (HSS).

Det långsiktiga bevarandet av kulturarvet och dess möjligheter att skapa nytta i samhällsutvecklingen är beroende av ny kunskap genom forskning, tillgång till modern avancerad teknik och spridning av resultat och rekommendationer. Internationellt sker en stark utveckling i form av närmare och tätare samarbeten mellan de naturvetenskapliga och humanistiska forskningsdisciplinerna genom det framväxande forskningsområdet heritage science.

Syftet med konferensen var att lyfta fram aktuella samarbeten på området och diskutera hur en nationell forskningsinfrastruktur inom heritage science kan utvecklas, bland annat genom att presentera och diskutera gemensamma forskningsprojekt och framtida samarbetsmöjligheter. Under konferensen presenterade deltagarna aktuella projekt och samarbeten (se nedan). Dessutom hölls en postersession (se lista och länkar längst ned på sidan).

Läs vidare i konferensrapporten HSS Forum 2018 

Materialanalys och utveckling av konserveringsmetoder för fanor från slaget vid Narva

Johanna Nilsson, Statens försvarshistoriska museer

Inför utställningen ”Segerns pris – Narva 1700”, som öppnade vid Armémuseum hösten 2018, behövde ett tjugotal fanor och vimplar, tagna som troféer vid slaget vid Narva 1700, fås i utställningsbart skick. Många av fanorna, av bemålad textil, var deformerade, smutsiga och sköra. Tidigare konservering hade gjorts med våtrengöring och fanorna behandlades då med bivax i balsamterpentin, vilket hade gjort måleriet mörkare för all framtid.

För att hitta en mer lämplig konserveringsmetod genomfördes ett gästkollegeprojekt vid Riksantikvarieämbetet 2017.

Se poster

Mer om gästkollegeprojektet

Inneklimat i kulturhistoriskt värdefulla miljöer

Tor Broström, Uppsala universitet

Kunskapen hos fastighetsägare och förvaltare av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i frågor som rör inneklimat och energieffektivisering har blivit bättre de senaste 10–15 åren. Men det finns fortfarande stora utmaningar, framför allt med att förmedla kunskap och expertis.

För att åstadkomma det behövs ett ökat samarbete mellan olika aktörer inom heritage science och fastighetsägare.

Se poster

Analyser av föremål från Sösdala

Lovisa Dal, Historiska museet vid Lunds universitet

I ett gästkollegeprojekt vid Riksantikvarieämbetet 2015 undersöktes metallföremål från Sösdala i Skåne. Sösdalafyndet består av totalt 250 delar i silver, förgyllt silver och brons. Fyndet har daterats till järnålder, omkring 400-talet, och hörde ursprungligen till hästmunderingar, bland annat sadlar och träns. Fyndet gjordes ursprungligen på 1920-talet, men det hade inte tidigare studerats närmare.

Ett tjugotal föremål analyserades med naturvetenskapliga metoder vid Kulturarvslaboratoriet i Visby.

Heritage science för rekonstruktion och konservering – erfarenheter från Södra Råda och Lyngsjö kyrkor

Karl-Magnus Melin, Göteborgs universitet

Heritage science kan med fördel användas vid rekonstruktioner och konserveringar, det har två tvärvetenskapliga forskningsprojekt i Södra Råda kyrka och Lyngsjö kyrka visat.

I Södra råda kyrka har kormålningarna från 1323 rekonstruerats med den tidens metoder. Syftet med projektet har varit att undersöka bevarade målningar med moderna analysmetoder, och att utgå från medeltida texter och bilder samt att utveckla dagens hantverkskunskap för att återskapa målningarna.

I Lyngsjö kyrka var målet att konservera det unika förgyllda altaret. Altaret är ett av få i Norden som finns bevarat på ursprunglig plats. För att ta fram en lämplig konserveringsmetod skapades bland annat en 3D-modell av altaret.

Heritage Visualisation Lab – En kort presentation

Jonathan Westin, Göteborgs universitet

Inom området heritage visualisation utnyttjas datorbaserad teknik för kulturarvets bevarande. Vid laboratoriet arbetar forskare med dokumentation, visualisering och simulering av historiska platser och föremål. Här finns olika kompetenser som kan användas för visualiseringar och simuleringar, bland annat inom virtual reality (VR) och augmented reality (AR). Dessutom finns metoder för dokumentation med hjälp av laser, strukturerat ljus och fotogrammetri, som ger möjlighet att skapa digitala 3D-modeller.

Metoderna vid laboratoriet har testats i etruskiska kammargravar i Italien – där man virtuellt återskapat fysiska miljöer – men också i flera svenska kyrkor.

Heritage science och craft science i Hälsingeprojektet

Ingalill Nyström, Göteborgs universitet

I ett tvärvetenskapligt projekt finansierat av Vetenskapsrådet har forskare studerat Hälsinglands inredningskultur, Dekorerade interiörer i Hälsingegårdar. Syftet har varit flerfaldigt: att undersöka hälsingegårdarnas inredningskonst ur ett helhetsperspektiv, att förstå konstteknologin och dåtidens handel med färger, att utveckla metoder för analys och att skapa en plattform för conservation science.

Se poster

Arkeologiska forskningslaboratoriet

Lena Holmquist, Stockholms universitet

Arkeologiska forskningslaboratoriet grundades 1975, och är det enda i sitt slag i norra Europa. Laboratoriet ställer traditionella arkeologiska frågor, men använder en kombination av naturvetenskapliga och traditionella arkeologiska metoder för att få svar. Till laboratoriet finns knutet en professur i arkeologi med laborativ inriktning och många av de anställda vid laboratoriet har två specialiteter.

Medeltida kalkputs och kalkmålningar på kyrkvindar i Lunds stift

Hanna Eriksson, Skånes Målerikonservatorer

Skånes målerikonservatorer har, i ett projekt finansierat av Lunds stift, analyserat kalkmålningar och kalkputs i fyra medeltida kyrkor: Finja, Hofterup, Lyngsjö och Silvåkra. Syftet har varit att öka kunskapen om målningarna och hur kyrkan ursprungligen såg ut. I projektet har även HN Byggnadsvård och Regionmuseet i Lund/Kristianstad medverkat.

Som ett led i arbetet genomfördes ett gästkollegeprojekt hos Riksantikvarieämbetet 2018.

Nyhet på raa.se (2018-08-22): ”Dolda konstskatter undersöks på plats”

Artikel på K-blogg (2017-11-24): ”En anka på kyrkvinden”

Institutionen för Fiber- och polymerteknologi

Emma Strömberg, Kungliga Tekniska Högskolan

Vid Institutionen för Fiber- och polymerteknologi sker forskning om polymera material, både naturliga och syntetiska material. Institutionen, som har cirka 140 anställda, kan bidra till bevarande av kulturmiljön, både genom den forskning som bedrivs och tillgänglighet till en stor instrumentpark. Institutionen har omfattande analysutrustning, omkring 150 olika instrument, som är tillgängliga för alla.

Runforskning som tvärvetenskapligt forskningsområde

Laila Kitzler Åhfeldt, Riksantikvarieämbetet

Runor handlar inte bara om runstenar. Det berör även runmagi, religionsskiften och övergången från en muntlig tradition till ett skriftsamhälle. Runforskning är ett internationellt och tvärvetenskapligt forskningsområde som involverar runologer, språkvetare, arkeologer, litteraturvetare, religionshistoriker och konstvetare.

Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet arbetar sedan 2017 för att skapa en digital forskningsplattform – projektet Evighetsrunor – som ger nya möjligheter att forska och söka information om runor.

Pilotprojekt om materialtester – Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum i samarbete

Kriste Sibul, Nationalmuseum

Nationalmuseum utvecklade redan tidigt under 2000-talet interna rekommendationer om vilka material som bör användas i utställningar. Rekommendationerna utmynnade i ett levande dokument, som uppdaterades kontinuerligt. På grund av museets nya magasin och mobilitet, i och med renoveringen av museet lokaler, var man tvungen att ta upp materialfrågan på nytt.

I slutet av 2016 påbörjade Nationalmuseum och Riksantikvarieämbetet ett pilotprojekt för materialtestning.

Bevarande av historiska samiska trummor – med fokus på trumskinnens bilder och symboler

Eva Ahlström, Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum

Den historiska samiska trumman var ett ceremoniellt profant och religiöst instrument. Idag finns ett fåtal trummor bevarade, spridda på museer, institutioner och privata samlingar i Norden och ute i Europa. En viktig informationsdel på trumman är de tecknade symbolerna, som är värdefulla att bevara. Frågan är om de riskerar att försvinna på grund av ljusblekning eller andra miljöbetingelser? Flera trummor visar tecken på det. Det var utgångspunkten för ett gästkollegeprojekt vid Riksantikvarieämbetet som inleddes 2015.

Se presentation

Personliga erfarenheter av gästkollegeprojekt vid Kulturarvslaboratoriet

Maria Brunskog, Uppsala universitet

Kunskapen om föremål i svenska offentliga samlingar är mager. Ofta finns kännedom om tidigare ägare och eventuellt även tillverkare, men sällan så mycket mer. Det finns en stor potential för att öka kunskapen. Ett sätt är att arbeta med konserveringsvetenskap, heritage science. Tillverkningstekniker och proveniens kan därmed kartläggas och bekräftas, och tidigare missuppfattningar kan avfärdas. Resultaten kan också ligga till grund för beslut om omkonservering.

Den instrumentpark som finns hos Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium är avgörande för detta arbete, liksom den expertis som tolkar analysresultaten. Att delta i gästkollegeprojekt ger tillgång till såväl kompetens som avancerad analysutrustning.

Se poster

Förslag till handledning för dendrokronologisk provtagning

Linda Lindblad, Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet

Hantverkslaboratoriet i Mariestad är en nationell centrumbildning inom Göteborgs universitet. Laboratoriets uppgift är att säkra och bevara hantverkskunskaper, samt att utveckla praktiska kunskaper för att vårda kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Sedan 2011 har Hantverkslaboratoriet haft ett långsiktigt uppdrag åt Svenska kyrkan. Laboratoriet ska fungera som en nationell resurs för det kyrkliga kulturarvet, och genom olika projekt möta aktuella problem och behov och berika kyrkans kulturarv med ny hantverkskunskap och kvalitetssäkring. I ett pågående projekt utarbetas en handledning för dendrokronologiska undersökningar, det vill säga åldersbestämning av trä.

Projektet, som sker i samråd med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelser, handlar om att strukturera och förmedla befintlig kunskap.

Svenskt kulturarv i Antarktis – Ett pågående forskningsprojekt

Dag Avango & Lize-Marie van der Watt, Kungliga Tekniska Högskolan

För närvarande pågår projektet Att skapa kulturarv i Antarktis, med finansiering från Vetenskapsrådet. I en av fallstudierna ska forskare studera lämningar efter den första svenska antarktisk expeditionen, som leddes av Otto Nordenskjöld och genomfördes 1901–1904. Runt årsskiftet 2019/2020 ska projektdeltagare besöka Antarktis, och genomföra ett antal forskningsuppgifter. Bland annat ska man dokumentera lämningar, med hjälp av drönare, multispektral kamera och VR-teknik.

Neutroner för kulturarvet – ESS en möjlig resurs för heritage science

Pia Kinhult, ESS (European Spallation Source)

ESS (European Spallation Source) är en europeisk forskningsanläggning som för närvarande byggs i Lund. Anläggningen ägs gemensamt av tretton europeiska länder, medan värdskapet för anläggningen delas mellan Sverige och Danmark. När anläggningen öppnar 2023 kommer den att vara världens mest kraftfulla neutronkälla.

ESS öppnar en lång rad nya möjligheter för forskning och utveckling. Tillämpningar finns inom exempelvis energi, bioteknik, materialutveckling, IT, men också för arkeologiska undersökningar och kulturarvssektorn. En stor fördel, inte minst för kulturarvsföremål, är att neutroner har en mycket liten påverkan på det material man studerar.

ESS (European Spallation Source)