Fasadbild på vit byggnad med många fönster och torn.
Gustavianum, Uppsala universitets museum Foto: (CC0)

Förvaring av mänskliga kvarlevor på Gustavianum

Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum – Historiska samlingar har uppordnat förvaringen av de samlingar som innehåller mänskliga kvarlevor. Här berättar Anne Ingvarsson, 1:e antikvarie vid Gustavianums historiska samlingar om detta arbete.

Bakgrund

Gustavianums historiska samlingar flyttade in på Evolutionsbiologiskt centrum (EBC) under 2012-2014. Lokalerna hade tidigare använts av institutionen för Biologisk grundutbildning och Biologibiblioteket.

Rummen (i två korridorer samt en källare) hade använts som studiesalar, lektionssalar, samlingslokal för studenter samt utrymmen för bibliotekspersonal. Källarutrymmet hade använts som tidskriftsmagasin. 

Lokalerna anpassades för Gustavianums historiska samlingars behov så långt som var möjligt. Två rum klimatanpassades; ett för organiskt material och ett för metall.

Larm installerades i korridorer och rum. Gardiner för fönster sattes upp i alla utrymmen och kompaktsystem installerades i flera rum. Befintliga väggfasta skåp i en av de två korridorerna samt i ett av rummen behölls.  

Mänskliga kvarlevor i samlingarna på Gustavianum

Gustavianums historiska samlingar omfattar bland annat osteologiskt material från tidigare arkeologiska undersökningar, samt en anatomisk samling som övertogs från institutionen för Medicinsk cellbiologi (2009) och Historiska museet i Stockholm (2011).  

Den anatomiska samlingen består av skelettmaterial och annat humanmaterial som samlats in av före detta Anatomiska institutionen vid Uppsala universitet under mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Materialet omfattar bland annat monterade skelett, kranier, lösa skelettdelar och montage av organ (till exempel lungor). 

Etiska riktlinjer

2014 antogs etiska riktlinjer för hantering och bevarande av mänskliga kvarlevor vid Uppsala universitets museer.

Riktlinjerna uppdateras för närvarande med hänsyn tagen till Riksantikvarieämbetets publicering av stöddokument för hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar samt stöd i återlämnandeärenden.  

När Gustavianum fick resurser för att anpassa de historiska samlingarnas nya lokaler för materialet i samlingarna var det självklart att förvaringen av de mänskliga kvarlevorna skulle följa ICOM:s etiska riktlinjer och Uppsala universitets etiska riktlinjer:

”Utgångspunkten är att all hantering av mänskliga kvarlevor ska kännetecknas av respekt för den enskildes integritet, etiska bedömningar, restriktivitet och transparens/tydlighet.” (utdrag ur Uppsala universitets etiska riktlinjer 2014, sid. 3)

Förvaringen av de mänskliga kvarlevorna skulle kunna ske på ett respektfullt sätt och inte exponeras för forskare och studenter som vistas i lokalerna.

Kvarlevorna skulle även förvaras på ett säkert sätt som inte utsätter dem för risker (till exempel stöld eller skador) och i en stabil miljö enligt de rekommendationer som finns för osteologiskt material.

Inventering och registrering

Skelettmaterialet i den anatomiska samlingen inventerades, fotograferades och registrerades i en lokal databas.

Identifiering av kontext, år, samt annan information som tidigare registrerats i en ”liggare”/bok på anatomiska institutionen infördes i databasen tillsammans med annan osteologisk information som noterades under inventeringsarbetes gång.  

Den anatomiska samlingen är till största del inventerad, men arbete med resterande delar är pågående.

Delar av den återstående delen av samlingen innehåller enlig märkning från Statens Historiska museer (SHMM), kontaminerat material (kvicksilver och mögel) och kommer att packas upp under dragskåp. 

Det osteologiska materialet från utgrävningar är till största del registrerade i lokala databaser för utgrävningsmaterial.  

Förpackning och förvaring av kranier från den anatomiska samlingen

Efter registrering och fotografering förpackades kranier och skallar/skalldelar i syrefria kraniekartonger med syrafritt silkespapper; en syrafri snöretikett med ID-nummer från databasen fästes vid skallen/delarna. Kraniekartongerna märktes med ID-nummer från databasen.

Kartongerna placerades i de väggfasta skåp som tidigare hade innehållit böcker i en av korridorerna. Glasrutorna på skåpen försågs med ett tunt linnetyg för att minska insyn, då flera personer rör sig i korridoren. 

Illustration av förvaring av mänskliga kvarlevor. Ej för allmän illustration.
Skåp med linnetyg som skydd. Foto: (CC BY)

Illustration av förvaring av mänskliga kvarlevor. Ej för allmän illustration.
Syrafria kartonger. Foto: (CC BY)

Förvaring av monterade skelett från den anatomiska samlingen

De monterade skeletten/skelettdelarna var delvis trasiga och sköra när de kom till Gustavianum. Skeletten hade tidigare monterats för att hänga, så att lägga dem i lådor var inte ett alternativ, då det bedömdes att de då skulle förstöras ytterligare. 

Tre rum avdelades för det monterade skelettmaterialet och ett hyllsystem för annat arkeologiskt benmaterial byggdes också i ett av rummen.

Förvaring av arkeologiskt benmaterial. Foto: (CC BY)

Ett rullbart kompaktsystem installerades, och de monterade skeletten/skelettdelarna hängdes upp med avstånd, så att de inte skulle stöta mot varandra när kompaktsystemet rullades.

Skeletten, som tidigare hade inventerats, fotograferats och registrerats, märkes med ID-nr på en etikett som fästes vid skelettet/skelettdelen.

Ett förhänge av semitransparent material med tyngdband specialbeställdes från Sundbybergs textilcentrum AB. Dels som skydd från damm och skadedjursangrepp och dels för att bidra till en mer etiskt lämplig förvaring så att skeletten inte exponeras för personer som vistas i rummen.

Förvaring bakom förhänge med tyngdband. Foto: (CC BY)

Inga besökare, förutom speciellt inbjudna gäster (till exempel Sametingets etiska råd) och i specialfall forskare som arbetar med den anatomiska samlingen, tillåts komma in i rummen där skelett och övriga mänskliga kvarlevor förvaras. Det råder fotoförbud i rummen.

Illustration av förvaring av mänskliga kvarlevor. Ej för allmän illustration.
Skylt på fotografering förbjuden. Foto: (CC BY)

Klimat

Såväl kranier som monterade skelett hade under sin långa historia förvarats i källarlokaler eller rum med inomhusklimat. Det bedömdes att ett liknande klimat vore bäst för bevarandet av materialet. 

De tre rummen med monterade skelett/skelettdelar samt korridoren med kranier håller ett inomhusklimat. Klimatet övervakas via en indikator som registrerar temperatur och luftfuktighet (Intab).

Vår konservator övervakar de veckovisa rapporterna för klimat och gör regelbundna kontroller av utrymmena.  

Förvaring av skelettmaterial från arkeologiska undersökningar

Större delen av skelettmaterial från arkeologiska utgrävningar (kremationer, obrända humanben och djurben) förvaras tillsammans med arkeologiskt material i anslutning till sin utgrävningskontext i det klimatiserade rummet för organiskt material.

Där förvaras även mumifierade kvarlevor från Egypten. 

Illustration av förvaring av mänskliga kvarlevor. Ej för allmän illustration.
Förvaring av arkeologiska samlingar. Foto: (CC BY)