Ny databas ska hjälpa museer välja rätt material för samlingsförvaltning
Material som används för utställning, förvaring och packning kan i värsta fall skada föremål. Riksantikvarieämbetet har därför skapat en svensk databas, som ska underlätta medvetna materialval. Under 2020 finns möjlighet för museer och samlingsförvaltare att få material testade vid Kulturarvslaboratoriet.
Att ställa ut, förvara och transportera känsliga föremål är centrala delar i verksamheten för museer och samlingsförvaltare. Ändå är det inte så känt att vissa av de material och produkter som används – allt från konstruktionsmaterial, plaster, limmer och färger – samtidigt riskerar att skada föremålen.
– Nästan alla material kan avge emissioner som kan vara skadliga. Ett särskilt problem är att många föremål ställs ut och förvaras i små utrymmen som ibland saknar ventilation. Det kan leda till höga koncentrationer av skadliga ämnen över tid, säger Sara Norrehed, kemist vid Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium i Visby.
För mindre samlingar med begränsade resurser kan det vara svårt att välja rätt, men även större museer riskerar att drabbas. Efter en renovering av Wiens konsthistoriska museum för några år sedan, upptäckte personalen mjölkvita beläggningar på vissa bronsföremål. En omfattande utredning inleddes som visade att boven i dramat var de nya utställningsmontrarna. Fogmassan i montrarna innehöll en mjukgörande kemikalie (piperidinol), som gav ifrån sig ett luftburet ämne som orsakade beläggningarna. Historien är ett typexempel på hur felaktiga materialval kan skada samlingar, och leda till ett resurskrävande arbete för återställning och konservering, konstaterar Sara Norrehed.
– Det är svårt att helt skydda sig från de här riskerna. Museet i Wien hade genomfört de brukliga testerna av materialen men just denna kemikalie hade ändå inte upptäckts, säger Sara Norrehed.
För att underlätta medvetna materialval för svenska museer har Riksantikvarieämbetet tidigare tagit fram Vårda väl-blad, som informerar om hur samlingsförvaltare och museer kan arbeta förebyggande med materialval. Riksantikvarieämbetet har de senaste åren även påbörjat ett systematiskt arbete att riskbedöma olika material. Inför renoveringen av Nationalmuseum, som stod klar 2018, testades ett hundratal material och produkter.
– Tack vare testerna kunde vi hjälpa Nationalmuseum att välja bort de värsta materialen. Bland annat kunde vi bekräfta att MDF är ett riskfyllt material, eftersom det avger ättiksyra som ökar nedbrytningstakten på många föremål.
Materialen testades med ett så kallat Oddytest, en screeningmetod som utvecklades vid British Museum under 1970-talet. Testet ger en första indikation på ett materials benägenhet att skada föremål.
– Oddytestet ger inga detaljer om orsakerna till varför ett material är skadligt. Men liknande tester har genomförts internationellt i flera decennier så det finns en stor kunskapsbank att luta sig mot, säger Sara Norrehed.
Testresultaten har samlats i en öppen och sökbar databas – ett excel-blad där testade material placeras i någon av tre kategorier: Pass (låg risk för skador), Temporary (viss risk) eller Fail (stor risk).
Det här är första gången en liknande databas finns allmänt tillgänglig och sökbar på svenska, berättar Sara Norrehed.
– Hela vårt projekt och den databas Riksantikvarieämbetet håller på att bygga upp syftar till att skapa ett bättre kunskapsunderlag för alla museer och samlingsförvaltare i Sverige, säger Sara Norrehed.
Idag omfattar databasen drygt 200 olika material – framför allt produkter för utställning, transport och förvaring, stötdämpande material som bubbelplast och tejper. Även olika slags papper, adsorbenter, fogmassor och textilier ingår. Sara Norrehed hoppas att svenska museer och samlingsförvaltare ska hjälpa till att komplettera och bygga vidare på databasen.
– Titta gärna in i vår databas. Om du saknar ditt material där, skicka in det till oss så testar vi!
Skicka in ditt material!
Riksantikvarieämbetet erbjuder svenska museer och andra kulturarvsinstitutioner att skicka in material – helt kostnadsfritt. Resultaten från testerna sammanställs i databasen som är tillgänglig för alla. Många material finns redan undersökta, och ju fler produkter som screenas desto bättre blir databasen.
Osäker på om du kan använda ett material? Saras tre råd:
- Sök i de databaser som finns, i första hand Riksantikvarieämbetets Oddytestdatabas som är den enda på svenska.
- Kontakta kollegor vid andra museer och samlingar och fråga om de känner till några risker.
- Fråga tillverkaren, om de känner till några risker.
Läs mer om materialval i Riksantikvarieämbetets Vårda-väl blad och rapporter!
Text av Henrik Lundström, vetenskapsjournalist.