Riksantikvarieämbetet utlyser nytt bidrag till världsarvssamordning
Regeringen har avsatt 4 miljoner kronor till världsarven i syfte att växla upp världsarvsarbetet som ett led i genomförandet av den nationella världsarvsstrategin.
Strategin pekar ut världsarvssamordnarna som en nyckelfunktion för världsarvens förvaltning. Samordnarna bidrar till ett bättre samarbete mellan lokala och regionala aktörer och agerar strategiskt utifrån världsarvens bevarande, användning och utveckling.
– Det här är ett viktigt steg i ambitionen att lyfta världsarvsarbetet både nationellt och lokalt. Mänsklighetens arv är något som berör alla, säger Elene Negussie på Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning.
Bakgrunden till bidraget är den nationella strategin för världsarvsarbetet som pekar ut världsarvssamordnarna som en nyckelfunktion i världsarvens förvaltning. Samordnarna bidrar till ett bättre samarbete mellan lokala och regionala aktörer och för världsarvens bevarande, användning och utveckling.
– Det handlar inte om att ersätta befintliga resurser, utan att skapa mervärde och utrymme för utveckling i arbetet på lokal och regional nivå. Idag finns höga förväntningar på att världsarven bevaras och förverkligas som goda exempel på hållbar utveckling, säger Elene Negussie.
Bidraget, som är en del av Kulturmiljövårdsanslaget, kommer att fördelas till alla världsarv – förutom Höga kusten och Laponia som redan har en statlig medfinansiering.
Läs mer om satsningen och bidraget för världsarvssamordning
Läs mer om den nationella världsarvsstrategin
FAKTA:
I Sverige finns totalt 15 världsarv som täcker en stor mångfald av kultur- och naturmiljöer, från Struves meridianbåge i norr till Örlogstaden Karlskrona i söder. Det handlar om alltifrån unika naturlandskap som Höga Kusten till de storslagna hällristningarna i Tanum från bronsåldern.