Nyhetsarkiv
På bilden syns ett djupt schakt med en stege för att komma ner. Nere i botten står en arkeolog som dokumenterar kulturlagren. Längst fram i bild syns provpåsar och hjälpmedel för inmätning.
En av de nya standarderna rör dokumentation av olika kulturlager. Foto: (CC BY)

Två nya standarder för kulturarvsområdet

Riksantikvarieämbetet och Svenska Institutet för standarder har ett avtal som innebär att europeiska standarder inom kulturarvsområdet är fritt tillgängliga fram till sista december 2023. Standarder kan läsas utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Sverige.

Ny finns två nya standarder tillgängliga för de som arbetar med kulturföremål, eller kommer i kontakt med spår av mänsklig aktivitet i jorden.

Standard för arkeologiska kulturlager

Målgruppen för denna nya standard är myndigheter, arkeologer, konsulter, markägare med flera.

Arkeologiska kulturlager är avsatta kulturpåverkade jordlager som bär spår av mänsklig aktivitet över tid. Standarden, Bedömning och övervakning av arkeologiska kulturlager för bevarande in situ, beskriver olika metoder att planera, övervaka, utvärdera och följa upp bevarandet av kulturlagren, till exempel genom fotografering och olika typer av provtagning av jord, vatten eller organiskt material.

Standarden är utformad som ett möjligt stöd för myndigheter, arkeologer, konsulter, markägare med flera för att säkerställa bästa resultat för bevarande och uppföljning.

Standarden bygger på den norska Riksantikvarens strategi och vägledning för övervakning av arkeologiska kulturlager.

Standardiserade termer för materialförändringar

Två händer med vita handskar håller i.... över ett ....
De översatta termerna kan användas vid beskrivning av en skada på ett föremål eller vid dokumentation av förändringar i ett material. Foto: (CC BY)

Allt material förändras över tid. Det är vanligt att dokumentation av kulturarvet innehåller en beskrivning av hur materialet i ett föremål eller en byggnad har förändrats. Det kan exempelvis handla om att beskriva en skada eller redogöra för hur ett objekt ser ut vid en viss tidpunkt, som till exempel byggnader och föremål.

Nu finns de standardiserade termerna översatta till svenska och kan användas av kulturarvsförvaltare som museer, kyrkor och fastighetsägare. Termerna kan också användas av företag som arbetar med kulturarvet, till exempel arkeologer, konservatorer och bebyggelseantikvarier i dokument som tillståndsrapporter, inventeringar, åtgärdsförslag och vårdplaner.

Termerna passar alla typer av kulturarvsobjekt, oavsett materialkategori och underlättar beskrivning av hur ett objekt faktiskt ser ut och vilket tillstånd det befinner sig i.

Ta del av materialet

De båda standarderna kan läsas utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Sverige genom att anmäla sig till Svenska Institutet för standarder. På länkarna nedan hittar du inloggningsformulär till respektive standard.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: