Nyhetsarkiv
Två kvinnor står vid ett undersökningsbord, på bordet ligger två nystan med långa fibertrådar som ser ut som garn.
Forskaren Lucrezia Milillo (till vänster i bild) besöker Kulturarvslaboratoriet för andra gången för att undersöka växtfiber i "khipus". Här i bild med forskaren Camila Alday Mamani som också ingår i forskningsprojektet. Foto: (CC BY)

Knutar som kommunicerar undersöks i Kulturarvslaboratoriet

I Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium analyseras material från hela världen och från olika tidsepoker. Här arbetar experter från Riksantikvarieämbetet ofta tillsammans med forskare från andra delar av världen. Just nu analyseras växtfibertrådar från Inkariket av bland andra en skotsk och brittisk forskare.

Lucrezia Milillo är antropolog och khipu-expert från Saint Andrews universitetet i Skottland. Hon är i Visby och Kulturarvslaboratoriet nu för andra gången för sitt forskningsprojekt om khipus. Även forskaren Camila Alday Mamani från universitetet i Cambridge är med i laboratoriet för att analysera khipu-proverna.

Khipu är knutar med kommunikation från Inkariket

Khipus är färgglada trådar som knöts i knutar som ett sätt att kommunicera och föra journal i Anderna. De användes framför allt i Inkariket som blomstrade mellan 1400 och mitten av 1500 e.Kr, men traditionen har även djupare rötter i de andiska samhällena.

Vad ger laboratoriet forskarna som kommer hit?

Projektet är möjligt tack vare att Kulturarvslaboratoriet är en del av en europeisk infrastruktur för heritage science som kallas IPERION.

– Att få vara en tid i Kulturarvslaboratoriet är ovärderligt. Den toppmoderna utrustningen, de väldesignade utrymmena och inte minst den kreativa arbetsmiljön, människorna och kollegorna här hjälper min forskning framåt, säger Lucrezia Milillo från Saint Andrews universitetet.

Två kvinnor i ett rum med skrämar
Lucrezia Milillo är forskare från Saint Andrews universitetet i Skottland och hennes kollega i projektet, Camila Alday Mamani, är från universitetet i Cambridge. Foto: (CC BY)

Växtfiber analyseras

Lucrezia Milillo har med sig växtfiber från området Sierra de Lima och Huarochiri-provinsen i Peru. Växtfibrerna är viktiga referenser i kiphu-studierna och med hjälp av analyserna som kan göras i laboratoriet tror Lucrezia på framsteg i forskningen.

– Resultaten av den här studie kommer att avslöja de första vetenskapliga data som någonsin producerats om denna okända vegetabiliska fiber som används i det semiotiska, kommunicerande khipu-systemet, säger Lucrezia Milillo.

Forskarna Lucrezia Milillo och Camila Alday  Mamani hoppas kunna nå framsteg i sin forskning kring växtfiber med hjälp av Kulturarvslaboratoriet. Foto: (CC BY)

Ett avancerat laboratorium för kulturarv

Riksantikvarieämbetet har ett avancerat laboratorium i Visby. Laboratoriet har som uppgift att undersöka och bevara kulturarvet och det knyter samman konserveringsvetenskap med det som kallas ”heritage science”. Heritage Science är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som sträcker sig över humaniora, naturvetenskap och teknik – alla de områdena behövs för att undersöka, förstå och bevara kulturarv.

En kvinna i labbmiljö står lutad över en röntgenapparat. På bordet ligger tygfragment av en fana som är allt annat än hel.
På bilden syns Marei Hacke, en av forskarna som besöker Kulturarvslaboratoriet. Laboratoriet är 900 kvm stort med bland annat ett röntgenrum, ett frysrum som tillåter nedkylning till -30°C och andra utrymmen och avancerad utrustning för materialprovtagning. Foto: (CC BY)

Material från hela världen och alla tider

Material som analyseras i laboratoriet kommer från hela världen och från olika tidsepoker. Under våren kommer allt från 3000-åriga färgpigment från Nordafrika till plastföremål från mellankrigstiden i Sverige, att analyseras i Kulturarvslaboratoriet. Insatserna som görs på laboratoriet är avgörande för att museers samlingar ska kunna bevaras.

När du vill veta mer

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: