Fotografier

I arkivet finns omkring 4 miljoner fotografier, tagna från 1860-talet fram till nutid. Många bilder är ordnade efter ämnesområden, som t.ex. kyrkor, fornlämningar eller föremål, samt efter landskap, socken/stad och plats. Många bilder är kopplade till konserveringsrapporter eller arkeologiska rapporter. Andra bilder ingår i enskilda arkiv efter olika arkivbildare eller i bildsamlingar efter fotografer, som t.ex. Carl Curman, Carl Gustaf Rosenberg, Mårten Sjöbeck och Pål-Nils Nilsson.

En stor del av bilderna är tagna inom verksamheten vid Riksantikvarieämbetet, och t.o.m 1998 också inom verksamheten vid Statens Historiska Museum. Andra bilder  har kommit till arkivet på annat sätt. Vissa bildsamlingar har skänkts till Riksantikvarieämbetet eller förvärvats genom inköp. Bilderna speglar arbetet inom kulturmiljö- och kulturarvsområdet sedan 1800-talets mitt och de visar bland annat fornlämningar, arkeologi, kyrkor, byggnadsminnen, kulturmiljöer, landskap och föremål.

Kulturmiljöbild

I bilddatabasen Kulturmiljöbild finns omkring 200 000 digitaliserade och sökbara bilder tagna under en period som sträcker sig från 1800-talets slut fram till nutid. Bilderna illustrerar det mångsidiga arbete som bedrivs inom kulturmiljövården. De flesta bilderna är från Sverige, men det finns också bilder från andra länder. Motiven omfattar bland annat fornlämningar, arkeologi, runstenar, kulturmiljöer, städer, landskap, industrier, världsarv, flygbilder, teckningar, kyrkor och andra byggnader. Bilderna i Kulturmiljöbild kommer dels från Riksantikvarieämbetets egen tidigare fotoverksamhet, dels från arkivets bildsamlingar.

Riksantikvarieämbetet strävar efter att alla dessa kulturmiljöbilder ska kunna spridas och användas vidare. Bilderna är därför fria att ladda hem och använda. Behöver du bilderna i högre upplösning, till exempel för tryck, kan du mot ersättning förstås även beställa högupplösta och bearbetade bilder i Kulturmiljöbild. Databasen fylls också fortlöpande på med fler bilder i takt med att allt fler arkivbilder digitaliseras. Med digitalisering förbättras bildernas tillgänglighet samtidigt som slitaget på originalen minskar. Det gör att fler kan ta del av denna bildskatt.

Här hittar du Kulturmiljöbild

Flickr Commons

Sedan 2009 visar Riksantikvarieämbetet ett urval av äldre upphovsrättsfria fotografier och andra bilder på den internationella bildsajten Flickr Commons. Hittills är cirka 1 900 bilder uppladdade, ordnade i olika album som speglar arkivets äldre bildsamlingar och Kulturmiljöbild. Bilderna, i upplösning 1024-3000 pixlar, är fria att ladda ner och använda.

Här hittar du Flickr Commons

Fotografer och bildsamlingar

Nedan är några exempel på fotografer och bildsamlingar i arkivet:

Carl Gustaf Rosenberg 1883 – 1957

The Church Town of Gammelstad, Nederluleå, Norrbotten, Sweden

Samlingen består av cirka 3 000 svartvita fotografier, främst från 1930-, 1940- och 1950-talet. Det finns inga uppgifter om hur fotografierna har kommit till Riksantikvarieämbetets arkiv, men bilderna är dokumentationsbilder inom olika kulturmiljöer och därför relevanta för Riksantikvarieämbetet. Motiven är landskap, byggnader, stadsmiljöer, industrimiljöer och andra kulturmiljöer i Sverige, men människor befolkar också många av fotografierna.

Carl Gustaf Rosenberg, 1883-1957, föddes i Paris, son till målaren Edvard Rosenberg. När familjen senare återvände till Sverige började han intressera sig för fotografi under gymnasietiden. Efter gymnasiet åkte han till New York där han utbildade sig till fotograf under åren 1904-1905.
Åter i Stockholm 1906 etablerade han sig som fotograf, och blev anlitad av Vecko-Journalen och andra tidskrifter. Svenska Turistföreningen (STF) engagerade honom från 1922 som fotograf för sina årsböcker, ett uppdrag han behöll under 35 år. Han var också ofta anlitad som fotograf av samtidens ledande arkitekter i Sverige.

Som fotograf var C. G. Rosenberg tekniskt skicklig, känd för sin saklighet och med en speciell känsla för motivet och ljuset i bilden. Hans specialområden var landskap och arkitektur. Fotografier tagna av C. G. Rosenberg finns också i andra arkiv och museer.

Se fotografier på Flickr Commons och i Kulturmiljöbild.

Carl Curman 1833-1913

Calla, Sigurd and Carolina Curman, Lysekil, Sweden

Carl Peter Curman, 1833-1913, var läkare och docent i balneologi (vetenskapen om hälsobad) och klimatologi vid Karolinska institutet. Han var också professor i plastisk anatomi vid Konstakademien i Stockholm. Curman grundade två varmbadhus i Stockholm – Stora badhuset vid Malmtorgsgatan (1868) och Sturebadet vid Sturegatan (1885). Samtidigt omvandlade han den lilla fiskebyn Lysekil i Bohuslän till en förnämlig kurort med havsbad.

Tillsammans med hustrun Calla hade Carl Curman två hem. I Lysekil uppförde makarna under 1870-talet en villa i fornnordisk stil och under 1880-talet lät de bygga en villa vid Floragatan i Stockholm. Carl Curman, som var utbildad som skulptör vid Konstakademien men valde läkarbanan, började tidigt (redan på 1860-talet) att intressera sig för fotografering. I hans produktion avspeglas hans intresse för anatomi och medicin men också hans stora intresse för arkitektur och konst. Många porträtt och skildringar av människor finns också bland bilderna.

De arkivalier som finns i arkivet har troligen kommit till Riksantikvarieämbetet via sonen Sigurd Curman (riksantikvarie 1923-1946). Fotografierna speglar Curmans sätt att leva. Somrarna tillbringade familjen i Lysekil och vintrarna i Stockholm. Merparten av materialet är från Sverige, men det finns även fotografier från hans många resor på kontinenten och i Norge och Danmark, för att studera konst och arkitektur men även kurorter och badanläggningar. Bilderna i arkivsamlingen har ordnats topografiskt och efter motiv. Förutom i Antikvarisk-topografiska arkivet finns fotografier tagna av Carl Curman i Nordiska museet, Tekniska museeet och Stadsmuseet i Stockholm.

Se fotografier på Flickr Commons och i Kulturmiljöbild.

Mårten Sjöbeck 1886 – 1976

Åsby, Södermanland, Sweden

Samlingen består av cirka 7 800 svartvita fotografier, från 1920-1950-talet. Den större delen av samlingen överlämnades 1954 till Riksantikvarieämbetet av Järnvägsstyrelsen, och 1955 kompletterade Mårten Sjöbeck själv samlingen med fler bilder. Fotografierna – de flesta från Sverige och några från Norge – visar kulturlandskap och kulturmiljöer, ofta med människor, djur och byggnader på bilderna. Andra bilder visar stadsmiljöer och fornlämningar.

Mårten Sjöbeck, 1886-1976, var botaniker, markhistoriker, kulturgeograf, tjänsteman och amatörfotograf. Han föddes i Köpenhamn av svenska föräldrar, växte upp i Skåne, och tog studentexamen i Malmö 1907. Han började studera geografi och botanik vid Lunds universitet, men fick av ekonomiska skäl avbryta sina studier när hans far dog. 1909 började han arbeta som kontorsskrivare vid Kungliga Järnvägsstyrelsen. Där blev han så småningom notarie, och 1937 byråchef. Han pensionerades 1953.

Mårten Sjöbeck har kallats ”Skånes Linné”. Han ägnade sig åt botanik på fritiden och var en pionjär inom forskningen kring kulturlandskapets utveckling och förändring under människans inverkan, med fokus på det sydsvenska landskapet. Han lyfte fram hur människan genom årtusenden har påverkat landskapets utseende genom odling och annan verksamhet. Sjöbeck blev grundaren av markhistoria som en tvärvetenskaplig svensk vetenskap. På 1920-talet gjorde han by- och gårdsinventeringar i Skåne för bland annat Helsingborgs museum.

Sjöbeck skrev ett stort antal vetenskapliga artiklar och 1973 publicerades hans viktigaste verk, boken ”Det sydsvenska landskapets historia och vård”. Under åren 1926-1953 skrev han på uppdrag av Kungliga Järnvägsstyrelsen en serie landskapsböcker som illustrerades med hans fotografier. Han var också pionjär som naturvårdsdebattör.

1950 promoverades Mårten Sjöbeck till hedersdoktor vid Lunds universitet och 1966 tilldelades han Kungl. Vetenskapsakademiens stora Linnémedalj i guld.

Se fotografier på Flickr Commons och i Kulturmiljöbild.

Berit Wallenberg 1902 – 1995

Archaeological excavation in Nälsta, Uppland, Sweden

Samlingen består av mer än 25 000 fotografier; filmnegativ, originalkopior och diabilder, men även vissa manuskript och anteckningar. Bilderna är tagna från 1910-tal till och med 1980-tal. Den större delen av bilderna är i svartvitt, tagna under 1920-1940-talet. Ett mindre antal bilder är i färg. Samlingen överlämnades som gåva av Berit Wallenberg personligen till Riksantikvarieämbetets arkiv i början av 1980-talet, med hennes önskan att den skulle bevaras för framtida forskning. En del av samlingen har digitaliserats genom bidrag av ekonomiska medel från Berit Wallenbergs stiftelse.

Fil. lic. Berit Wallenberg, 1902-1995, var konsthistoriker och arkeolog, samt 1955 genom en donation grundare av Berit Wallenbergs stiftelse. Hennes specialområde som konstvetare var muralmålningar i kyrkor. Som arkeolog deltog hon i flera arkeologiska undersökningar, bland annat av stenåldersboplatsen i Alvastra, vilket hon dokumenterat i bild.
Berit Wallenberg föddes den 19 februari 1902 i Stockholm. Hon var dotter till direktör och kapten Oscar Wallenberg och Beatrice Wallenberg, född Keiller. Hon blev tidigt amatörfotograf och fotograferade under cirka 60 år med småbildskamera för film.

Motiven för fotografierna speglar Berit Wallenbergs professionella intresseområden som konstvetare och arkeolog. Hon har fotograferat fornlämningar, arkeologiska undersökningar, kyrkor och andra byggnader, både interiört och exteriört, samt miljöer från städer och landsbygd. Andra fotografier visar familj, släkt och vänner. Bland annat finns fotografier från Raoul Wallenbergs studentexamen 1930, julfirande och semesterresor, scoutverksamhet och ett studentmöte på Island 1930.

En stor del av bilderna från 1920- och 1930-talet är tagna under Berit Wallenbergs många studieresor i Europa.

Bilderna utgör en kulturhistoriskt värdefull tidsdokumentation. Miljöer och byggnader som inte finns kvar idag eller är starkt förändrade har dokumenterats, t.ex. stadsmiljöer i Europa före andra världskriget.

Som bosatt på Lovön under en stor del av sitt liv hade Berit Wallenberg ett starkt engagemang för Lovöns hembygdsförening och Lovö kyrka. Hon blev av riksantikvarien utsedd till antikvarisk kontrollant vid restaureringen av Lovö kyrka 1935.

Se fotografier på Flickr Commons och i Kulturmiljöbild.

Almqvist och Cösters vykortssamling

The bar at Skrea beach, Falkenberg, Halland, Sweden

Samlingen i Riksantikvarieämbetets arkiv består av cirka 30 000 vykort i form av klichéer av glas eller film med text för tryck eller originalvykort av vilka många är handkolorerade. Cirka 1 400 har av vykorten har digitaliserats för Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild och ett urval finns också på Flickr Commons.

Almquist & Cösters förlag startade i Helsingborg på 1920-talet och var verksamt till 1968. Grundare var fotografen Salfon Almquist (1880-1975) och teknikern Rudolph Cöster (1879-1949). Flera fotografer var knutna till företaget, men många av vykorten i samlingen har okänd fotograf.
Motiven är framförallt från Lappland, Jämtland och Västerbotten i norr och från Halland i söder, men andra delar av Sverige finns också med. En del äldre fotografier i samlingen kommer från den tidigare verksamhet som Salfon Almquist sedan 1904 hade i fotograffirman ”Atelier S. Almquist” i Helsingborg.

Vykorten är ungefärligt daterade, från 1910-tal till sent 1960-tal. De visar skidorter, campingplatser och badstränder, landsbygd, städer och mindre samhällen, människor i olika miljöer och situationer, allt från semesterliv på Skrea strand i Falkenberg till gruvarbete i Kiruna. Andra motiv är offentliga byggnader och miljöer, som skolor, sjukhus, rådhus och kyrkor, hamnar, kraftverk eller järnvägsstationer.

Hitta i samlingen:
Samlingen förvaras i mindre kartonger, alfabetiskt uppdelade på län inom Sverige. Följt av övriga nationer samt kategorin ”Diverse”. I merparten av kartongerna finns ett register över orterna som finns avbildade i respektive kartong, vilket även framgår av etiketten på utsidan. Större orter har i regel samlats i egna kartonger, men där saknas ett mer detaljerat register. I dessa kartonger ligger också merparten av bilderna (glasplåtar m.m.) kvar i sina originalaskar. Det förekommer emellertid att orter som förvaras separat även förekommer i ”länskartongerna” så det kan vara bra att titta även där. I den nedanstående förteckningar är samtliga registrerade orter upptagna. Ortnamn som förekommer i fet stil avser dem som samlats i egna kartonger.

Se fotografier på Flickr Commons eller se förteckningen i NAD (Nationell arkivdatabas)

Fredrik Bruno 1882-1971

Göteborg (Gothenburg), Västergötland, Sweden

Fredrik Bruno, 1882-1971, född i Nor i Värmland, var yrkesverksam som stadsingenjör i Hudiksvall. Han var en flitig amatörfotograf och fotograferade i färg under sina resor i Sverige, Norge och Danmark under 1940-talet (och början av 1950-talet).

De flesta av de cirka 1 000 färgdiapositiven i Riksantikvarieämbetets arkiv visar svenska städer från norr till söder – små och mellanstora städer såväl som storstäder som Göteborg och Stockholm. Det finns också bilder från den svenska landsbygden, samt ett hundratal bilder från Norge och två från Danmark.

Motiven – ofta stadsmiljöer, byggnader och parker – visar på Fredrik Brunos professionella intresseområde som stadsingenjör. En stor del av bilderna kan säkert ha tagits vid tjänsteresor han gjorde runt om i landet. Flera bilder visar större sällskap med män – kanske ingenjörer på konferens? Bilder kan också ha tagits vid privata resor. Särskilt fotografierna från Norge tycks vara ur ett mer privat sammanhang med samma personer som återkommer på flera bilder. På flera av bilderna från Sverige figurerar också Fredrik Brunos far Thure Bruno och andra släktingar.

Fotografierna, som alla är i färg, är tagna med en enklare kamera. Filmen som använts är Agfacolor diapositivfilm eller Kodachrome. Den tekniska kvaliteten på bilderna är mycket varierande, en del är oskarpa och har sned horisont. Bildernas värde ligger framför allt i att de utgör en tidsdokumentation och att de är fotograferade i färg, vilket var ovanligt vid den tiden. Bilderna är tagna 1940-1953.

Ett tusental färgdiabilder förvarade i en resväska skänktes 1976 till Riksantikvarieämbetet av Fredrik Brunos dotter Märta. Bilderna uppmärksammades på nytt vid en magasinsinventering 2010 och en digitalisering påbörjades. De ofta blekta färgbilderna har digitaliserats och bildbehandlats och finns i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild. Ett urval visas också av Riksantikvarieämbetet på den internationella bildsajten Flickr Commons.

Se fotografier på Flickr Commons och i Kulturmiljöbild. 

Björn Allard 1923-2006

Girl and dog, Satisjaure (Satihaure), Gällivare, Lappland, Sweden

Björn Allard, 1923-2006, var anställd som fotograf vid Riksantikvarieämbetets Fornminnesavdelning under 1950- och 1960-talet. Hans uppdrag var att dokumentera vid fornminnesinventeringen och vid arkeologiska och kulturhistoriska undersökningar, framför allt i mellersta och norra Sverige i samband med älv- och sjöregleringarna vid utbyggnaden av vattenkraften under 1950- och 1960-talet. Att Björn Allard hade en examen i nordisk och jämförande fornkunskap bör ha gjort honom särskilt lämpad för uppdraget.

En av Björn Allards viktigaste uppgifter var dokumentationen av inventeringar och undersökningar i norra Sverige inför de s.k. sjöregleringarna, där de svenska älvarna skulle brytas upp för byggnationer av vattenkraftverk.

Ungefär 450 av hans diabilder finns digitaliserade i Kulturmiljöbild. Bilderna är tagna mellan 1957-1963 och visar natur, kulturlandskap och inventerande arkeologer i arbete. Mer än 400 av Björn Allards diabilder i färg har digitaliserats för Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild. Ett urval av dem kommer under våren att laddas upp på Riksantikvarieämbetets bildsida på Flickr Commons, i ett nytt bildalbum ”Björn Allard”.

Bilderna, som är tagna mellan 1957 och 1963, visar landskap, kulturmiljöer, fornlämningar, och människor i arbete och under fritid. I urvalet ingår också bilder från Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsarbete i fält. Bilderna är från olika områden i Lappland, Ångermanland, Jämtland, Dalarna, Östergötland och Västergötland och kommer att presenteras landskapsvis från norr till söder. Fjällvärlden runt sjön Satisjaure (Satihaure) i Lappland, där en samisk miljö är dokumenterad på de inledande bilderna, är idag en del av Laponia, ett världsarv listat av UNESCO.

Se fotografier på Flickr Commons och i Kulturmiljöbild.

Se arkivförteckning över rapporter från Sjöregleringarna.

Einar Erici 1885–1965

People in Kårsta, Uppland, Sweden

Einar Erici, 1885-1965, var läkare och en av Sveriges mest välkända experter och forskare inom området kyrkorglar och orgelbyggare. Hans efterlämnade arkiv ingår i Riksantikvarieämbetets samlingar, bland annat med mer än 2 000 svartvita fotografier, de flesta från första hälften av 1900-talet. Erici var en skicklig fotograf och hans främsta motiv var kyrkor och orglar, men han fotograferade också människor.

En del av bilderna i Einar Ericis arkivsamling består av bilder av skäggiga äldre män från olika delar av Sverige, några av deras hustrur, deras hemmiljöer samt bilder av munkar och miljöer från gamla Valamo kloster i Karelen. Samlingen ”återupptäcktes” av några arkivarier i slutet av förra året, du kan läsa mer på artikeln om Ericis skägg. En stor del av hans bilder av kyrkor och kyrkorglar är insorterade i den stora äldre bildsamlingen med fotografier av äldre kyrkor.

Se fotografier på Flickr Commons, i Kulturmiljöbild och på Wikipedia.

Pål-Nils Nilsson 1929-2002

Fjällmiljö i Västerbotten
Fjällmiljö i Västerbotten. Foto: (CC BY)

Pål-Nils Nilsson, 1929-2002, föddes i Rom, son till skulptören Robert Nilsson och textilkonstnären Barbro Nilsson. Han var fotograf, filmare och fotolärare. Han började som reklamfotograf och var frilansande fotograf sedan 1949. Han hade en stor verksamhet inom reportagefotografi och var mycket produktiv inom sin generation fotografer. Motiven för hans fotografier var bland annat kulturmiljöer, landskap, stadsmiljöer och porträtt.1986-1991 var han professor vid Fotohögskolan i Göteborg.

Pål-Nils Nilsson fick Svenska Dagbladets fotografiska pris 1955. Han medverkade 1955-1986 i Svenska Turistföreningens publikationer, och i många andra böcker. Han var en av initiativtagaren till gruppen Tio fotografer 1958. Han producerade ett 30-tal filmer för Sveriges Television från slutet av 1960-talet.

Riksantikvarieämbetet köpte 1998 cirka 300 000 fotografier tagna av Pål-Nils Nilsson. Bilderna är främst från 1970- och 80-talet, de flesta är i färg, men det finns också många i svartvitt. Det är landskaps- och kulturmiljöbilder, men också porträttbilder. Drygt 2 000 av bilderna har hittills digitaliserats och finns i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild. Kungliga Biblioteket har i sina samlingar porträtt- och stockholmsbilder av Pål-Nils Nilsson, och han finns även representerad vid Nationalmuseum och Moderna museet i Stockholm.

Se fotografier i Kulturmiljöbild

Erik Brate 1857 – 1924

Runstenen Sö 140 vid Korpa bro i Södermanland, när den undersöktes av Erik Brate 1899.
Runstenen Sö 140 vid Korpa bro i Södermanland, när den undersöktes av Erik Brate 1899.Foto: (PDM)

Erik Brate, 1857-1924, föddes i Norberg i Västmanland, son till en bergmästare. Han var språkforskare, runexpert och vetenskaplig amatörfotograf. Han tog studentexamen i Uppsala 1876. 1884 blev han filosofie doktor i Uppsala och docent i forngermanska språk. Under två år var han professor i svenska språket vid Uppsala universitet, och 1887-1922 lektor i modersmålet och tyska språket vid Södermalms högre allmänna läroverk i Stockholm.

1887 blev Brate medarbetare i Runverket vid Riksantikvarieämbetet. Han ägnade Runverket en stor del av sin lediga tid åt fram till sin död och skötte ibland verksamheten ensam. 1904 blev han ledamot av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Han hade en mycket framträdande, delvis ledande roll i Akademiens utgivning av Sveriges runinskrifter, där vissa av hans fotografier också publicerats. Till viss del användes hans fotografier av runstenar som underlag för teckningar i Sveriges runinskrifter.

Brate gjorde många resor i Sverige som runforskare. Han var en av de första som använde fotografi för vetenskaplig dokumentation av runstenar i stället för att som tidigare forskare teckna av dem. Han cyklade ofta under sina forskningsresor och på en del bilder syns hans cykel intill runstenen. Flera bilder visar också runstenarnas omgivande miljö med byggnader och gärdesgårdar och ibland också människor som poserar vid stenen.

Ett stort antal av Brates fotografier, främst tagna mellan 1895-1901, finns i Riksantikvarieämbetets arkiv. De ingår framför allt i den äldre bildsamlingen ”Runstenar och bildstenar”.

Se fotografier i Kulturmiljöbild

Jan Norrman 1933-2001

Ismantorps fornborg på Öland, foto från 1997.
Ismantorps fornborg på Öland.Foto: (CC BY)

Jan Norrman, 1933-2001, var arkeolog, fornminnesinventerare, antikvarie och fotograf vid Riksantikvarieämbetet 1963-1998. Från 1965 var Jan Norrman ansvarig för flygdokumentation vid Riksantikvarieämbetet. Han fotograferade statliga byggnadsminnen, riksintresseområden och kulturmiljöer för myndighetens räkning. Under 2019 avslutas ett digitaliseringsprojekt av Jan Norrmans flygfotografier som framöver kommer att publiceras på webben.

Se fotografier i Kulturmiljöbild.

  • Kontaktperson
  • Arkivet – öppet tis, tors, fre 09.00-16.00, ons 09.00-18.00
  • Telefontider tisdag-fredag 10.00-11.00
  • 08-5191 80 50