Kulturarv och klimatförändringar

Kunskapen om hur klimatet förändras hämtas från Klimatanpassningportalen, som drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Med hjälp av klimatscenarier kan vi få bättre förståelse för hur samhället påverkas av ett förändrat klimat. Effekterna av klimatförändringarna varierar i landet och de påverkar kulturarvet på olika sätt. Skaderisker med koppling till klimatförändringarna är till exempel:

• Minskat tjäle- och snödjup samt smältande glaciärer, som kan blottlägga och bryta ned arkeologiska lämningar i snabbare takt än förut i nordliga regioner.
• Nollgenomgångar, det vill säga när temperaturen växlar kring vattnets fryspunkt, ökar i antal med klimatförändringarna. Det utgör en risk bland annat för murverkskonstruktioner. Risken för frostsprängning och saltutfällningar blir större när fuktbelastningen ökar och svängningarna mellan plus- och minusgrader blir fler.
• Brandrisk förändras i takt med högre temperatur och perioder av torka. I klimatscenarier förväntas en ökad risk för skogsbrand på redan utsatta områden i landet.
• Igenväxning kommer öka på grund av förändrad temperatur och nederbörd, vilket kan påverka kulturmiljöer, kulturlandskap och synliga fornlämningar. Det kan också leda till en förändrad vegetation och en ökad sårbarhet för det biologiska kulturarvet.
• Jordskred och erosion kan skada och förstöra kulturarvet. I ett förändrat klimat kan antalet jordskred öka och erosion ske i större omfattning på grund av ökade frekvenser av extrem nederbörd samt av havsnivåhöjning.
• Ett klimat som är varmare och fuktigare ger högre fuktbelastning, vilket ger ökad risk för röta, mögel och skadedjursangrepp. Nedbrytningen av material går snabbare. Det här påverkar byggnader, museer, magasin och arkiv.
• Havsnivåhöjning ses på sikt främst som ett problem i de södra delarna av Sverige. Höjning av havsnivån kan resultera i att kustnära kulturarv såsom arkeologiska lämningar, byggnader och kulturlandskap permanent skadas eller går förlorade.

Riskhantering

Risk- och sårbarhetsanalyser är nödvändiga för långsiktigt hållbar förvaltning av kulturarv. När det gäller risker kopplade till klimatförändringar handlar det i praktiken om övervakning av hur kulturarvet påverkas av ett förändrat klimat, kartläggning och prioritering av risker samt beredskap både inför både extrema väderfenomen och långsamma skadeförlopp. Här kan du läsa mer om hantering av risker för kulturarv i ett förändrat klimat.

Anpassa, utsläppsminska och hantera förlust

Klimatanpassning av kulturarv innebär att förhålla sig till och planera för de nya förutsättningar klimatförändringarna för med sig för att undvika eller begränsa skador. På Klimatanpassningsportalen kan du lära dig mer om klimatanpassning. Där finns specifik information om hur kulturarvet påverkas samt exempel på riskhantering för kulturarv i ett förändrat klimat.

Utsläppsminskning är en del av klimatarbetet, som innebär att genom resurseffektiv förvaltning med ett livscykelperspektiv minimera klimatpåverkan och reducera utsläpp av växthusgaser. Energieffektivisering av befintliga byggnader är en viktig fråga när det gäller utsläppsminskning. Vid energieffektivisering i byggnader med kulturvärden krävs särskild hänsyn – metoder och tekniker för varsam energieffektivisering finns och utvecklas kontinuerligt. Spara och bevara är ett forsknings- och utvecklingsprogram som Energimyndigheten initierat för att öka kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 

Hantering av förlust och skada (på engelska loss and damage) är en annan del i klimatarbetet, förutom anpassning och utsläppsminskning. Det handlar om arbete med förluster och skador som genom klimatförändringar blir permanenta. Inom kulturarvsområdet kan det handla om att vi förlorar vissa fornlämningar i havet i samband med att havsnivån höjs eller att vegetationen i kulturlandskap förändras till följd av ändrade klimatförhållanden. Kulturarvssektorn behöver förstå, prioritera och planera för sådana förluster.

Riksantikvarieämbetets handlingsplan för klimatanpassning

Riksantikvarieämbetet tog fram sin första handlingsplan för klimatanpassning 2015 och den uppdaterades 2019. Sedan den första handlingsplanen för klimatanpassning av kulturarv togs fram har kunskapsläget och inriktningen på klimatanpassningsarbetet förändrats. Scenarierna för klimatförändringarna har reviderats, Riksantikvarieämbetets uppdrag har förtydligats genom förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete och den nya handlingsplanen för klimatanpassning omfattar en större del av kulturarvet än bara bebyggelse. Här kan du läsa Kulturarv i ett förändrat klimat – Riksantikvarieämbetets handlingsplan för klimatanpassning 2019–2023.