Kulturens oberoende monteras ned i Georgien
Ett nationalmuseum som hotas av rivning, arkeologer som får sparken och konstnärer som protesterar genom att ta bort sina egna verk. I Georgien pågår kulturkriget för fullt. Men nu växer protesterna sedan det styrande partiet försökt införa en lag om utländska agenter, likt den som finns i Ryssland.
Georgiens huvudstad Tbilisi är en samling irrgångar med gränder, palats och andra byggnader i olika stadier av förfall. Men Georgien är också en plats där en av de viktigaste kulturstriderna idag pågår, en kulturstrid som i hög grad knyter an till det ryska anfallskriget mot Ukraina.
I centrum för striden står landets nationalmuseum där över 70 anställda fått sparken, sedan den tidigare justitieministern Tea Tsulukiani blivit kulturminister. Under nationalmuseet ligger i sin tur ett tiotal nationella museer, vilket innebär att den politiska utvecklingen påverkar i princip hela museisektorn.
Flera av de anställda som fått sparken har nu stämt kulturministeriet och fått rätt i domstol. Men situationen är spänd och ingen av de avskedade vill bli intervjuad.
– Mina kollegor vann den första striden. Många från andra museer har också anslutit sig till protesterna och gått med i det nybildade fackförbundet för musei- och kulturarbetare. Men mycket talar för att processen kommer att fortsätta – så allt är långt ifrån över. Att kulturministern även stoppat och tackat nej till forskningsmedel har också väckt förvåning internationellt, konstaterar Manana Tevzadze, som är ordförande för organisationen Blue Shield i Georgien.
Hotade väggmålningar
Och det handlar inte bara om de anställda. Nu hotas museet för konst och konsthantverk (som är en del av nationalmuseet) av rivning, då underhållet är starkt eftersatt och kulturministern antytt att en renovering inte är ”lönsam”.
I ett gemensamt uttalade skriver ICOM Georgia, ICOMOS Georgia och Blue Shield bland annat:
Museibyggnaden är det mest sällsynta exemplet på nyklassicism och är en av de mest framstående byggnaderna i 1800-talets Tbilisi med sina raffinerade proportioner och höga kvalitet. Byggnaden är byggd i korsningen av flera gator och är nästan 200 år gammal.
Var och hur de tusentals föremål som ingår i samlingarna ska hysas in är oklart. Och – som av en händelse – har oligarken Bidzina Ivanishvili redan byggt ett gigantiskt hotell och kongresscenter på tomten bredvid museet.
– Partiets försök att styra kulturen märks på alla områden, allt från censurering av dokumentärfilmer till vad som riskerar att hända med unika byggnader och väggmålningar. Nu är vi verkligen oroliga för hur det ska gå med nationalmuseets samlingar, säger Manana Tevzadze.
Kulturkonflikten i Georgien gäller också ett av landets viktigaste kulturarv: de unika väggmålningarna i Gelati-klostret som grundades på 1100-talet och som står på Unescos världsarvslista. När nationella och internationella experter i en rapport slagit larm om fukt och ett dåligt genomfört renoveringsarbete anklagades de av kulturministern för att bedriva en kampanj mot regeringen, understödd av utländska krafter.
Efter förhandlingar har nu ansvaret för klostrets renovering övergått till den ortodoxa kyrkan, något som strider mot UNESCO-konventionen om kulturarv där staten står som undertecknare och garant.
– Jag är chockad över beslutet! Den ortodoxa kyrkan har inte visat någon större förmåga att skydda landets kulturarv, så därför är detta långt ifrån en bra lösning. Dessutom innebär det som nu sker att vi förlorar ytterligare värdefull tid när det gäller att skydda de unika väggmålningarna, fortsätter Manana Tevzadze.
När konstnären Sandro Sulaberidze i protest mot den förda kulturpolitiken tog bort sin målning från en utställning på Georgiens nationalgalleri och i stället sprayade budskapet ”Konsten är levande och oberoende” på galleriets väggar anklagades han för stöld, något som han senare friades för.
När flera konstnärer senare ordnade en protest utanför galleriet angreps de av kravallpolis, något som fick Georgiens president Salome Zourabichvili, vars roll framför allt är ceremoniell, att agera på sociala medier. Som hämnd skickade kulturministern tjänstemän för att ta bort fem tavlor som lånats ut till presidentpalatset.
Georgiens rikaste man
En avgörande händelse i kulturstriderna är den tidigare nämnde oligarken Bidzina Ivanishvilis byggande av ett gigantiskt palats i det som tidigare har varit ett skyddat naturområde mitt i Tbilisi, som inleddes 2019. Komplexet består av flera delar, varav en ligger på en bergstopp med utsikt över staden och två andra i Tbilisis historiska stadsdel. De ska nu kopplas samman med hjälp av en privat linbana som ska dras genom Tbilisis historiska stadskärna.
Bidzina Ivanishvili är inte bara Georgiens rikaste man. Han är också den grå eminensen bakom det styrande partiet Georgisk dröm – och av många betraktad som landets skugghärskare. Nu har han och partiet siktet inställt på kulturen.
En av dem som följt i oligarkens fotspår var dokumentärfilmaren Salome Jashi. I filmen Taming the Garden vars visning stoppades (sedan chefen för landets filminstitut har fått sparken) får vi följa gigantiska träd som grävts upp över hela Georgien, spänts fast på pråmar och därefter flyttats för att planteras om i miljardärens strandpark.
Men varför vill oligarken och hans parti förstöra landets kulturarv? På den frågan finns det inget bra svar. Utom möjligen ett.
– Ja, det kan låta vansinnigt, men jag är mer och mer övertygad om att det är den ryska kopplingen som är förklaringen till att man vill förstöra så mycket av vår kultur – även om ingen riktigt vill tro det, konstaterar Manana Tevzadze.
2008 invaderades delar av Georgien av ryska trupper som sedan dess skapat två ryskkontrollerade enklaver i landet. Trots detta har den politiska ledningen i Georgien krupit allt närmare Ryssland. Samtidigt har relationen mellan Georgien och Ukraina kraftigt försämrats. Ukraina har fört upp Bidzina Ivanishvili på sin egen sanktionslista, något EU-parlamentet också gett sitt stöd till, medan Georgien vägrar att ansluta sig till de internationella sanktionerna mot Ryssland.
Protester fick regeringen att backa
Men kanske gick de styrande för långt när de i slutet av februari 2023 lade fram ett förslag om lagar snarlika de som införts i Ryssland, och som innebär att organisationer och medier som tar emot stöd från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter”.
Utanför parlamentet samlades allt fler demonstranter och när de styrande politikerna ändå antog lagförslaget växte protesterna till en orkan. Till slut backade regeringen och lagförslaget drogs tillbaka.
Manana Tevzadze var själv på plats under protesterna tillsammans med sin dotter.
– Polisen agerade väldigt brutalt med tårgas och vattenkanoner, berättar hon.
Både EU och USA har vid upprepade tillfällen också varnat för konsekvenserna av utvecklingen i Georgien och när EU 2022 presenterade den nya listan över kandidatländer fanns Ukraina och Moldavien med på listan – men Georgien saknades.
Nu är det de unga som driver på i kampen mot den ryska anpassningen. Och kanske kan den också innebära ett ökat stöd för skyddet av kulturen.
– När vi tidigare genomförde demonstrationer till skydd för kulturen så var vi bara 50-60 personer och uppmärksamheten blev inte särskilt stor. Nu känner jag mig betydligt mer positiv. De unga protesterar vill verkligen vara en del av Europa och gå med i EU. Detta kan i sin tur få fler äldre att repa mod – och förhoppningsvis också uppmärksamma det som händer med kulturen, konstaterar Manana Tevzadze.
David Isaksson
frilansjournalist
