Nya hållbarhetsregler på gång – så påverkas museerna

Ett nytt regelverk för en striktare hållbarhetsrapportering arbetas just nu in i svensk lag inom ramen för EU:s gröna giv och väntas träda i kraft under våren 2024. Tanken med regelverket, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är att företag ska rapportera sin verksamhets sociala, miljömässiga och styrningsrelaterade påverkan på ett mer jämförbart sätt och med högre kvalitet på informationen. Det nya lagkravet kommer främst beröra stora företag, men även små och medelstora börsnoterade bolag kommer omfattas framöver, dock av lite mindre strikta krav.

Även om museer inte berörs direkt av den kommande lagstiftningen kommer CSRD ha en indirekt påverkan.

– Man måste förstå vilka spelregler som gäller idag och vilka som kommer framöver. Med kunskap kan man skapa beredskap, ställa smarta krav och erbjuda intressanta lösningar, säger David Frydlinger, affärsjurist med utbildning i sociologi därtill, och författare till den nyutkomna boken Spelregler för hållbar affärsverksamhet.

Det är snart sex år kvar till år 2030 som är nyckelårtalet för FN:s globala hållbarhetsmål. Ny forskning visar dock att sex av nio planetära gränser redan har överskridits. Det innebär att situationen är allvarlig och att alla behöver ta ett större ansvar. Det innebär också att fler internationella och nationella lagar och regelverk kommer att instiftas eller skärpas. Allt fler kommer beröras av åtgärderna som ska bidra till att minska klimatkrisen. Det finns ingen anledning att inte museer också ska bidra till dessa åtgärder.

– Museer är en del av samhället. De både bidrar och berörs, de påverkar och påverkas. Precis som alla andra verksamheter behöver museer ställa om, säger David Frydlinger.

Identifiera affärsmodell

Det första man behöver göra är att identifiera sin affärsmodell, säger David Frydlinger.

– I den finns inbyggt delar i vad man måste ställa om, säger David Frydlinger, som menar att den riktiga förändringen kommer först när man arbetar med kärnan till hållbarhetsutmaningarna.

Frågan kan kännas svår att fånga när det kommer till museer. Men David Frydlinger förklarar att alla verksamheter har en affärsmodell, en metod eller modell som verksamheten har för att skapa värde. Det kan vara att förmedla kunskap, skapa möten eller bygga utställningar som besökarna vill se.

Han betonar vikten av att fokusera på vad som driver ohållbarheten, inte bara symptomen.

– Man måste fundera på vad som är verksamhetens värdeskapande. Vilka mekanismer som kan driva ohållbarhet är inbyggda i det egna systemet? Tar man inte reda på det kommer man aldrig åt det som ger riktig effekt i hållbarhetsarbetet, säger han och betonar vikten av att fokusera på verksamhetens strategier, styrdokument och avtal.

Den som granskar sin affärsmodell kommer att få syn på delar som bör synas närmare ur ett hållbarhetsperspektiv. Är det centralt att bygga många utställningar handlar kanske hållbarhetsperspektiv om tidplaner och budget samt val av material och transporter. Om en central del är pedagogiska visningar är troligen social hållbarhet något att beakta. Även om pedagogen skapar ett värde går det inte att arrangera visningar oavbrutet, pedagogen måste mäkta med.

Väv av regelverk

För den som vill fördjupa sig i hållbarhetsperspektiv finns en väv av regelverk att känna till. Vi börjar med Agenda 2030. 2015 antog 193 länder FN:s förslag på lösning till de enorma utmaningar som världen står inför. Agendan innehåller såväl ekologisk, social som ekonomisk hållbarhet. För att lösningarna ska fungera över tid måste alla tre aspekter hanteras. Agenda 2030 består av 17 mål som alla har olika delmål, 169 stycken totalt. Dessa kallas ofta för de globala hållbarhetsmålen och förkortas ibland SDG, en förkortning för Sustainable Development Goals.

Nästa regelverk, The European Green Deal, eller den europeiska gröna given, är EU:s strategi för att kunna genomföra de globala hållbarhetsmålen och för att göra EU:s ekonomi hållbar. Planen består av olika åtgärder och målet är att Europa med den gröna given senast 2050 ska bli den första klimatneutrala världsdelen. I den så kallade färdplanen finns flera åtgärder beskrivna i form av olika mål, krav, strategier, planer och lagförslag för ett mer hållbart EU.

Inom ramen för den gröna given kommer fler regelverk – däribland alltså CSRD. Liksom många andra regelverk inom hållbarhet har CSRD krav som vartefter både hårdnar och omfattar fler. Det betyder att även de som inte berörs inledningsvis har en fördel i att påbörja en omställning i linje med dessa krav.

Vad som ska ingå i hållbarhetsrapporten framgår i nya standarder för hållbarhetsrapportering, ESRS, European Sustainability Reporting Standards. Tanken bakom de nya standarderna för hållbarhetsrapportering är att koppla samman olika rapporteringskrav. I nuläget finns flera olika standarder för hållbarhet, och genom ESRS ska dessa vävas ihop. Här vävs bland annat riktlinjer för hållbarhetsredovisning (GRI), redovisning av växthusgasutsläpp (GHG-protokollet) och kriterier för miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet (EU-taxonomin) ihop, för att nämna några.

Del av en värdekedja

Det är viktigt att inte fastna i detaljerna, annars finns risken att man drunknar i data och regelverk. Men självklart behöver man veta något om sin verksamhet. David Frydlinger beskriver hur hans egen arbetsplats, advokatbyrån Cirio, räknat på sin verksamhet. Där antogs tjänsteresorna stå för den största hållbarhetsbelastningen, men det visade sig att ny it-utrustning var en än viktigare faktor. Det handlar om klimataspekten men också social hållbarhet, där risken när det kommer till mången teknik är att tvångsarbete kan ingå i värdekedjan.

Denna risk kan även gälla museer. Den som köper och säljer varor och tjänster blir en del av olika värdekedjor och därmed del av en större marknad och påverkar och påverkas på flera sätt.

– Det är bra att känna till att det är fler områden som företag ska rapportera om i den kommande hållbarhetsrapporteringen. Företagens ansvar blir också mer långtgående, ansvaret går genom hela värdekedjan. Det betyder stegen innan ett företag bearbetar något likväl som stegen efter. Det gäller alltså från ax till limpa, säger han.

LISTA: Fyra områden som berör museer

Fyra områden kan ha en koppling till de förändrade regelverken: museet som inköpare och försäljare, men också museets eget hållbarhets- och riskarbete.

1. Museer som köper in

Som inköpare bör museer känna till vilken påverkan på miljö, människor och samhälle de varor och tjänster man köper in har och också ställa tydliga hållbarhetskrav. Annars riskerar man att missgynna mer hållbara leverantörer. Ställer inte museer skarpa och relevanta hållbarhetskrav som inköpare riskerar man att få mindre hållbara varor och tjänster och sänder en signal om att hållbarhet inte har ett högt värde för ens verksamhet. Det blir aktuellt när museer köper in eller upphandlar varor och tjänster såsom lokalvård, transporter, arbetsmaterial och utställningsmaterial för att nämna några områden.

2. Museer som säljer

Som försäljare kan museer föregå med gott exempel genom att erbjuda klimatsmarta varor eller lösningar. Om ett museum tar fram produkter kan hållbarhetskraven i produktionskedjan påverka fler. Man ska inte underskatta vad klokhet kan inspirera, både för kunder och andra aktörer. Om museer även kan underlätta för besökare att göra mer hållbara val blir man för många en mer attraktiv part. Ett museum kan förenkla genom att erbjuda klimatsmart mat eller fika i restaurangen, laddningsplatser för elfordon eller säkra cykelvägar till besöksmålet. I vissa fall kan museer även vara underleverantörer till andra företag, såsom arkeologitjänster i samband med byggen. Här finns fördelar med att undersöka hur förändrade lagkrav direkt eller indirekt kan komma att påverka krav som ställs på underleverantörer.

3. Museers hållbarhetsmål

Många museer arbetar med de globala målen av eget val eller på grund av krav från sin huvudman. Samma mål ligger till grund för den gröna given och den kommande hållbarhetsrapporteringen. Syftet med hållbarhetsrapporteringen (CSRD) är att identifiera, hantera och åtgärda negativ påverkan på såväl miljö som mänskliga rättigheter. I rapporteringen finns ett så kallat dubbelt väsentlighetsperspektiv. Det innebär att man ska betrakta hållbarhetsfrågorna ur två perspektiv: dels vilken påverkan verksamheten har på hållbarhetsfrågor, och dels hur hållbarhetsaspekter kan påverka verksamheten.

Ett museum kan till exempel arbeta med social hållbarhet på ett positivt sätt. Men man behöver även beakta att hållbarhetsfrågor påverkar museet, kanske innebär klimatförändringarna stora kostnader genom hur byggnader man förvaltar påverkas. Att kartlägga vad museet påverkar men också vad museet påverkas av kopplat till hållbarhetsfrågor är att ha ett dubbelt väsentlighetsperspektiv. Metoden är en hjälp att säkerställa att det man gör för att bidra till de globala målen inte sker på bekostnad av något av målen. Detta är relevant för alla verksamheter men också för att förstå hur kraven ser ut i ens omvärld. Ett museum med ett starkt och kunnigt hållbarhetsarbete är för många företag en mer intressant partner att samverka med. Inspireras av företag i framkant för att bygga en intern kunskap.

4. Museers riskhantering

Museer ska bevara och säkerställa samlingar, platser eller arkiv. För att förebygga och riskreducera klimatets påverkan på dessa bör även museer arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor. Extremväder, förändrat klimat och mer utmanande samhällsklimat kan ha en direkt påverkan på museers verksamhet. Att arbeta strategiskt med frågorna blir en allt viktigare hygienfaktor för alla. Genom att lära sig om de krav företag behöver förhålla sig till kan även museer skapa en medvetenhet och göra klokare val. Att förstå och arbeta i samma riktning som dessa är att vara i takt med samtiden.

___
Amanda Creutzer
frilansskribent och konsult inom upphandling och utställningsproduktion