Tvådelad bild: Till vänster en bibliotekarie hötter med en bok; till höger porträttbild på en ung man med glasögon.
Robin Karlsson på Degerfors bibliotek till höger. Till vänster kollegan Harriet Åhlund, vars småelaka karaktär förekommer flitigt i klippen. Foto: (CC BY)

Så blev Degerfors bibliotek en sociala medier-succé

SÅ GJORDE VI Med sina sitcom-inspirerade humorklipp har Degerfors bibliotek gjort succé på Instagram – kontot har i dag fler följare än det finns invånare i kommunen. För Omvärld & insikt berättar bibliotekarien Robin Karlsson om arbetet bakom de populära klippen.

Hur växte den här idén fram? 

– Jag skötte kontot i kanske ett och ett halvt år innan det tog den här inriktningen. 2019 tog jag fram en sketch till Lucia. Kring jul brukar ju alla bibliotek flippa ur lite med julkalendrar och så där – det är precis som att då känner biblioteket att ”Nu får vi skoja lite!” Så då gjorde vi det också.

– Jag skrev en text som spontant togs emot såhär att ”Ja, men det här var ju kul, det här provar vi att göra”. Och så gjorde vi det, och då var det ju lättare att göra nästa grej. Sedan kom pandemin och då fick vi mer tid att göra fler klipp, och sedan så var det helt plötsligt en rutin i det. Så det har vuxit fram väldigt organiskt.   

Hur har det varit att få med dina kollegor – är det någon som absolut inte velat vara med på film?

– Nej det, det har aldrig varit något problem. Sedan så kan det bero lite på dagsform, man kan känna ibland att idag har nog ingen lust att göra det här och då blir det ingenting. Men det har aldrig varit så att någon har vägrat eller att jag har känt att någon ställt upp fast de inte vill.

– Men jag har ju pratat med andra biblioteket, där de har sagt att ”Vi skulle också vilja göra det här, men jag kommer aldrig få med mig någon”. Då kan jag väl känna att det är lite lyxigt.  

Vad har du för bakgrund – du har bland annat pluggat bildberättande?   

– Jag har 60 högskolepoäng konstvetenskap från Göteborgs universitet, och sedan gick jag ett serie- och bildberättarprogram i Gävle som inte finns längre, tyvärr. Jag var ingen bra serietecknare, men jag illustrerade mer och lärde mig det här med storyboarding, och sedan har jag läst några år på konstskola på folkhögskolenivå också.  

LÄS ÄVEN: ”Våga ta plats i sociala medier” – Robin Karlssons text i KB:s antologi om bibliotekariens roll som producent och utvecklare

Vilka andra konton i sociala medier inspireras du av?   

Munchmuseet har en väldigt bra Instagram-konto, väldigt snyggt och med bra videomaterial. Även Nationalmuseum tycker jag har ett bra konto. Jag inspireras annars mer av traditionella serier och film och konst, och privat följer jag mest familj och vänner.  

Har framgångarna i sociala medier gett fler fysiska besök på biblioteket? 

– Vi börjar väl se den effekten. Fram till nu har det varit mer att det har kommit in folk och kommenterat filmerna ibland, men jag har upplevt att det varit samma låntagare som när jag började ungefär. Men nu får vi mycket kommentarer om att ”Vi ska stanna i Degerfors på lovet och titta in”. 

– Men det har aldrig varit något självändamål för mig, att nu gör vi de här inläggen på sociala medier och det enda värdet finns i om det lockar in folk på biblioteket, utan jag har ju tänkt att det finns ett egenvärde i att vi finns på Instagram och att vi gör bra inlägg där. 

Hur tänker ni kring vilken typ av innehåll som ni lägger ut på Facebook respektive Instagram?

– Ett tag speglade jag Instagram-inlägget på Facebook, men jag tycker responsen på Instagram är så mycket större på de här kreativa inläggen. Så Facebook har kommit att bli renodlad information till lokalbefolkningen, som till exempel ”nu har vi författarbesök”, eller ”nu kan ni komma och hämta fotbollsbiljetter om ni lånar en bok”.

Hur mycket av din arbetstid går åt till att producera innehåll till sociala medier? 

– De enklare inläggen gör man ju ganska snabbt, så där skiljer jag ju mig inte från någon annan bibliotekarie som lägger ut ett foto på en bok eller delar informationsinnehåll. Men de här sketcherna tar lite mer tid, nuförtiden handlar det om ungefär en dags jobb, på spridda timmar.

– Man förbereder ett manus dagen innan och sedan filmar vi i ungefär en halvtimme på morgonen. Och sen klipps det över spridda timmar under dagen, och så läggs det antingen ut på eftermiddagen eller morgonen efter. Under pandemin fanns det lite mer tid och det var ju då det växte fram. Men nu är det så inövat så att det går ganska fort. 

Era filmer ser väldigt proffsiga ut bildmässigt, och man kan se i vissa klipp att ni använder studiolampor. Behöver man en massa dyr utrustning för att göra den här typen av innehåll?

– Nej, de här lamporna använder vi faktiskt inte så mycket längre, det var mer i början. Nuförtiden filmar vi mest i naturligt ljus. Sedan har vi investerat i en digital systemkamera med videofunktion, och så har vi ett lite bättre objektiv på som man kan få den här liksom filmiska oskärpan i bakgrunden med, men det är ingen proffskamera.

– Här är det mina preferenser som styrt – jag gillar den här klassiska filmlooken, men man behöver ju absolut inte ha det för att nå ut i sociala medier. Det finns ju konton där man bara filmar med mobilen och det blir jättestor succé.  

Vad skulle du säga till någon som ifrågasatte rimligheten i att ett bibliotek lägger så mycket tid på att göra humorklipp till sociala medier? 

– Jag skulle väl säga att om vi inte hade gjort det, utan vi hade gjort det som alla andra gör, så hade vi förmodligen haft en följarskara på kanske 500 personer. Nu har vi 15 000. Även om man inte tycker att det finns ett värde i humorklipp så drar de ju även till sig åskådare till de mer seriösa inläggen. Om vi gör ett boktips i stories nu, så får vi många fler visningar än innan. Så jag tycker att klippen är mer som ett sätt att dra in folk till kontot och marknadsföra det med.  

Är just humor ett nödvändigt verktyg för att nå ut så brett? 

– Kanske inte. Det skulle förmodligen gå att ha en helt allvarlig inriktning och ändå nå ut. Jag tror det är mer engagemanget bakom det som avgör om det går hem eller inte. Jag vill inte dissa andra bibliotek, men jag kan ibland tycka att det är lite väl mycket bilder in i hyllor och bilder på papper – det känns inte så engagerat. Och här är det lätt att hitta engagemanget just i humorklipp. 

Hur ser planerna ut för era sociala medier ut den kommande tiden? 

– Vi kör mycket med repriser just nu. Vi har kört på så hårt de sista åren, det har varit nästan en genomarbetad sketch i veckan. Eftersom vi har växt så mycket känner vi att de här gamla grejerna inte hade så stor publik när vi la ut dem första gången, så då kan vi ju tjäna på att lägga ut det igen. Det blir som nya inlägg för de som följer oss nu, och så kan vi ta en liten paus och fundera på vad vi vill göra framöver.

TIPS: Så hittar du din röst i sociala medier

Vill du skapa mer genomtänkt innehåll till sociala medier, men vet inte hur du ska hitta rätt tilltal? Här är fem tips från Robin Karlsson.

  1. Var beredd på att i någon mån vara personlig. Hellre ansikten i bilden/videon än endast bokryggar, hyllor, papper etc.
  2. Ta en titt på platsen du är på och fundera på vad som utmärker den. Finns där något komiskt att lyfta fram så ta tillvara på det. Är det istället uppriktigt engagemang, kunskap och allvar som dominerar så rikta in dig på det (i den bästa av världar både och naturligtvis!).
  3. Oavsett om du väljer en allvarlig eller komisk inriktning så är det engagemanget som är det viktiga. Inlägg får helt enkelt inte signalera att de skapades i all hast mellan två ärenden som var viktigare.
  4. Slarva inte med det estetiska eller med det grafiska och tänk på vilket format du laddar upp bilder/videor i.
  5. Det är inget fel på trender men att haka en trend eller två, ibland, räcker. Lägg ner resten av energin på att hitta det som kännetecknar dig/er istället för att ängsligt snegla på vad alla andra gör.

MER OM SOCIALA MEDIER: ”En målgrupp vi inte når på någon annan plattform” – om museerna och Tiktok

Kategori


Karin Olli-Nilsson

karin.olli-nilsson@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: