IPM – Integrated Pest Management

Samordnad skadedjurskontroll eller IPM, är en strategi för att motverka skadedjur och mögel. Att arbeta med IPM innebär att ersätta kemiska bekämpningsmedel med ett förebyggande arbete och mer miljövänliga metoder.

Söker du information om konferensen 4th International Conference for Integrated Pest Management for Cultural Heritage (IPM 2019)? Läs mer på konferensens engelska webbsidor.

Det miljömedvetande vi har idag tillsammans med en mer restriktiv och reglerad användning av många kemiska bekämpningsmedel medför att vi måste ersätta dessa med mer miljövänligare metoder. I museivärlden är detta av särskild vikt då användandet av kemiska bekämpningsmedel innebär hälsorisker för personal och besökare, men även kan vara skadligt för föremålen.

IPM innebär en helhetssyn där tyngdpunkten ligger på det förebyggande arbetet. Vid behov av akuta åtgärder måste valet av metod göras omsorgsfullt. Man väljer i första hand den mest miljövänliga metoden och i sista hand kemiska bekämpningsmedel.

I juni 2016 fastställdes en ny europeisk standard för samordnad skadedjurskontroll, IPM. Standarden används som ett redskap för att begränsa skadedjur och mögel på våra museer, arkiv, bibliotek och kulturhistoriska byggnader. Standarden kan beställas på Swedish Standard Institute, sis.se.

Förebyggande åtgärder

IPM syftar till att, så långt som möjligt, förhindra angrepp i stället för att behandla dem. Det förebyggande arbetet innebär att undersöka hur insekterna tar sig in i byggnaden och samlingsutrymmena, samt att när de väl är inne, vad som gör att de eventuellt kan fortsätta leva och föröka sig där.

Byggnaden är det första skyddet mot skadedjur och den måste säkras för att förhindra att skadedjur kan ta sig in. Det kan handla om att täta dörrar och fönster och att se till att inga fönster eller dörrar hålls öppna på sommaren. Gör regelbundna inspektioner, följ upp och förbättra byggnaden tills den är säkrad och inga skadedjur kan ta sig in.

Dessutom måste vi ha kunskap om de vanligaste skadedjuren som kan finnas i en samling. Hur de ser ut och vilka spår de lämnar efter sig. Våra ögon är vårt viktigaste instrument. Att lära oss se förändringar och spår i miljön och materialet som kan vara den första varningssignalen. Det som verkar subtilt och i det närmaste osynligt kan vara början på ett stort framtida problem.

Att ha bra rutiner som all personal kan följa är ett viktigt redskap mot skadedjur. Det kan till exempel handla om att frysa eller lägga nyinkomna föremål i karantän eller att ha väl städat och god ordning och att bara äta eller dricka på anvisade platser, eftersom många av skadedjuren är beroende av att hitta föda. Vi måste göra vad vi kan för att inte erbjuda skadedjuren ett dukat bord.

Som stöd för den regelbundna kontrollen kan vi använda olika fällor eller utvalda mätpunkter som ex vis fönster lampkupor etc. Se Vårda Väl-blad: Att använda klisterfällor för skadedjurskontroll.

Andra viktiga faktorer är klimatet. Rätt temperatur och luftfuktighet är viktigt för många skadedjur. Silverfisken vill ha fukt, medan pälsängern klarar sig bra i extremt torra miljöer. Genom att kontrollera klimatet kan vi styra hur skadedjur förökar sig.

Vid ett konstaterat skadedjursangrepp måste en rad beslut fattas. Hur ska skadedjuren bekämpas, föremål måste flyttas och saneras för att förhindra ytterligare spridning. Eventuellt försäkringsbolag måste kontaktas och kanske en skadedjursfirma.

Att dokumentera och följa upp för att undvika nya angrepp är ett viktigt redskap i det förebyggande och akuta arbetet. Varje åtgärd som ett föremål varit utsatt för är en del av dess historia. Denna information måste följa föremålet. Det är därför viktigt att ha rutiner för hur och vad som ska dokumenteras. Detta är viktigt ur flera aspekter, dels som en hjälp att bedöma orsaken till föremålens tillstånd, dels för bedömning av de arbetsmiljöfaktorer som kan vara knutna till hanteringen, dels för val av aktuella åtgärder.

Vi föreslår en standardiserad dokumentation av skadedjurskontrollen. Det ska vara lätt att lägga till uppgifter och få underlag till utbredning, mängd, arter mm. Informationen kan även utnyttjas i mer övergripande sammanhang som exempelvis vid kvalitetssäkring, miljöledning och internkontroll av arbetsmiljön.
Både gällande arbetsmiljö och yttre miljöfrågor ställs successivt högre krav från samhällets sida att arbetet systematiseras.

 

Läs mer om IPM eller samordnad skadedjurskontroll här:

Åkerlund, M., Flato, S. & Hellekant, A., 1998, Från Silverfisk till Hälsorisk. Skadedjur och åtgärder i samlingar. Arlöv (LTs förlag), 168 pp

Åkerlund, M., 1991, Ängrar – finns dom…? Om skadeinsekter i museer och magasin. Svenska museiföreningen, Uppsala 207 pp.

Vårda väl-blad om Samordnad skadedjurskontroll, IPM finna att ladda ner från www.raa.se/vardaval

Att använda klisterfällor för skadedjurskontroll (version april 2014)
Bekämpa skadeinsekter med frysning (version augusti 2015)
Samordnad skadedjurskontroll, IPM: Vad innebär samordnad skadedjurskontroll? (version juni 2018)
Samordnad skadedjurskontroll, IPM: Att initiera arbetet med samordnad skadedjurskontroll (version juni 2018)
Samordnad skadedjurskontroll, IPM: Att hindra skadedjur (version juni 2018)
Samordnad skadedjurskontroll, IPM: Att upptäcka skadedjur (version juni 2018)
Samordnad skadedjurskontroll, IPM: Åtgärder vid ett skadedjursangrepp (version juni 2018)
Samordnad skadedjurskontroll, IPM: Behandlingsmetoder vid ett skadedjursangrepp (version juni 2018)
Samordnad skadedjurskontroll, IPM: Att utvärdera och dokumentera (version juni 2018)
Att städa i föremålsmagasin (version november 2018)

Vårda Väl-blad om ohälsosamma ämnen i samlingar finns att ladda ner från www.raa.se/vardaval

Kemiska hälsorisker inom kulturvården – hur skyddar vi oss? (version december 2015)
Märkning av giftiga föremål i samlingar (version april 2016)
Arsenik i samlingar (version april 2016)
Asbest i samlingar (version november 2016)
Bekämpningsmedel i samlingar (version mars 2017)
Bly i samlingar (version mars 2017)
Diatomacéjord i samlingar (version november 2016)
DDT i samlingar (version november 2016)
Kvicksilver i samlingar (version mars 2017)
Lindan i samlingar (version november 2016)
Naftalen i samlingar (version april 2016)
Pentaklorfenol i samlingar (version november 2016)
Silikagel i samlingar (version april 2016)