Litet bidrag gör stor skillnad för Sveriges världsarv – dags att söka
För fjärde året i rad har världsarven tilldelats ett särskilt bidrag som ska lyfta världsarvens potential. Ett världsarv är en kultur- eller naturmiljö som är så värdefull att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. I Sverige finns idag 15 världsarv som alla vittnar om en unik händelse eller berättelse i världens eller mänsklighetens historia.
Sedan 2021 har regeringen avsatt fyra miljoner kronor per år för att stärka världsarvssamordningen. Bidraget Kulturmiljövårdsanslaget till världsarvssamordning har kunnat sökas av de 13 världsarv som är kulturarv, liksom den samordnande föreningen Världsarv i Sverige. Höga Kusten och Laponia kan inte söka, så de har annan statlig finansiering. Sista ansökningsdag är 28 februari 2024.
Världsarvssamordnarna bär nycklarna till världsarven
Den nationella strategin för världsarvsarbetet pekar ut världsarvssamordnarna som en nyckelfunktion i världsarvens förvaltning. Deras främsta roll är att samordna världsarvsarbetet på regional- och lokal nivå. Syftet med bidraget är att ge världsarvssamordnarna förutsättningar att bedriva ett kvalitativt och utvecklingsinriktat arbete. Bidraget ska användas till världsarvssamordnarens roll i enlighet med världsarvsstrategin.
Så har bidraget använts 2023
Riksantikvarieämbetet har sammanställt en rapport över redovisningarna för hur bidragsmedlen använts. Resultatet visar att bidraget gått till kommunikations- och informationssatsningar, pedagogiskt arbete, internationellt utbyte och samverkan, satsningar på hållbar turism, strategiskt arbete för att utveckla förvaltningen, varumärkesprofilering, och förstärkning av personal. I många fall har man kunnat fortsätta satsningar som finansierats med hjälp av tidigare års samordningsbidrag.
– Det är verkligen roligt att se hur stor effekt bidragsmedlen får ute bland världsarven! Bidragets styrka är att världsarven själva kan avgöra hur bidragsmedlen bäst ska användas, utifrån sina egna unika förutsättningar, säger Jacob Groundstroem, utredare vid Riksantikvarieämbetet.
Satsning på volontärläger
Två av de världsarv som tog emot bidrag 2023 är Hällristningsområdet i Tanum och Struves Meridianbåge. Vi frågade några olika aktörer vad bidraget betytt för världsarvsarbetet:
– Bidraget hjälpte oss bland annat att genomföra ett volontärläger inom Unescos World Heritage Volunteer Initiative i juni 2023. Under två veckor hjälpte nio frivilliga oss med underhåll av besöksmålen i världsarvet och på Vitlycke museum. Förutom den praktiska hjälpen gav oss lägret möjlighet att arbeta med själva grundbulten i världsarvstanken – bevarande av kultur- och naturarv genom internationell samverkan och solidaritet, säger Hans Lundenmark, världsarvssamordnare vid världsarvet Hällristningsområdet Tanum.
Hans Lundenmark beskriver hällristningarna i Tanum som en global angelägenhet, som ”Kulturhistoria på steroider”. Men att det också ger stora möjligheter till lokal utveckling:
– Världsarvet är även en utmärkt plattform att använda för att bygga lokal samverkan och kännedom om att Tanum är en av de värdefullaste kulturhistoriska miljöerna i världen. Vi kommer att genomföra volontärlägret i år igen. Vår målsättning är att ännu bättre kunna utnyttja lägret för att bygga samverka lokalt i området mellan olika aktörer. Ett annat mer långsiktigt mål är att göra besökssituationen mer hållbar ur transportsynpunkt, säger Hans Lundenmark.
Skolelever i världsarvet
Struves meridianbåge är ett relativt okänt världsarv som sträcker sig via en rad mätpunkter genom tio länder från Norge i nordväst till Ukraina i sydöst. Idag används satelliter och GPS. I Sverige finns sju mätpunkter, varav fyra utgör världsarvet Struves meridianbåge i Sverige. Samtliga mätpunkter ligger i Norrbottens län. Dan Norin är världsarvssamordnare för Struves meridianbåge. Han lyfter fram hur bidraget kunnat bidra till informationsinsatser som Kiruna kommun tagit initiativ till där skolbarn och andra med hjälp av figuren ”Unns resa” kan utforska mätpunkterna.
– Förutom att skolelever bussats till mätpunkterna vill jag lyfta fram att det mätinstrument som användes till mätningarna i Tornedalen 1846–1850 kunnat lånas ut till en utställning om just Struves meridianbåge på Tornedalens museum (en teodolit tillverkad av Littmann, 1834), säger Dan Norin.
I Kiruna finns flera utvecklingsplaner för hur världsarvet kan utveckla kommunen på ett positivt sätt.
– Vi skulle vilja göra en konstnärlig satsning för världsarvet. En konstnärlig gestaltning där mätpunkten på platsen finns, som också kan kopplas konstnärligt till en plats i Kiruna stad för att lyfta att världsarvet finns i vår kommun. Vi vill också hänga upp en liten permanent miniutställning i det vindskydd som finns på platsen så besökare kan läsa på lite mer om Struve och världsarvet, när de väl är på plats, säger kommunens kulturstrateg, Sofia Lagerlöf Määttä.
Sista ansökningsdag för bidraget är alltså 28 februari 2024