Banderoll på byggnad som informerar om att varsam renovering pågår.
Syftet med Bebyggelseinformationsprojektets arbete är skapa en samlad och överblickbar information om bebyggelse med kulturvärden i Sverige. Foto: (CC BY)

Frågor och svar om Bebyggelseinformationsprojektet

Riksantikvarieämbetet tar fram ett nytt register som på sikt ska innehålla information och kunskapsunderlag om all bebyggelse med identifierade kulturvärden i Sverige. Arbetet genererar många frågor som behöver svar och lösningar.

Har du en fråga eller fundering  som inte finns med på denna sida ännu? Kontakta oss gärna. Se kontaktuppgifter på sidan.

Varför har Riksantikvarieämbetet startat projektet?

Aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen har ett stort behov av att få en överblick av vilka kulturvärden som finns inom bebyggd miljö som kunskapsunderlag för att agera rätt i samhällsbyggnadsprocessen.

Dagens bebyggelseregister är föråldrat och lever inte upp till omvärldens krav, varken avseende datahantering eller tillgängliggörande. Kvaliteten på informationen behöver höjas genom samlade och strukturerade informationsflöden. Målet är att det nya registret ska innehålla kvalitetssäkrad och aktuell information om det byggda kulturarvet som kan användas som underlag i samhällsbyggnadsprocessen.

Varför behövs det en överblick och aktuell information om det byggda kulturarvet i Sverige?

Genom att tillgängliggöra information om det byggda kulturarvet skapas förutsättningar för aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen att få den överblick de behöver. Informationen behöver vara tillgänglig, lätt att hitta och använda. Bygglovshandläggare, planarkitekter, byggnadsantikvarier, fastighetsägare, byggherrar, hantverkare och ingenjörer är exempel på aktörer som har behov av kunskapsunderlag om bebyggelse med kulturvärden.

Genom att skapa förutsättningar för korrekta kunskapsunderlag till de kvalificerade avvägningar som processen kräver, så minskas riskerna att på sikt förlora det byggda kulturarvet.

Vad ska projektet göra?

Projektet som pågår mellan 2020–2024, ska ta fram en ny teknisk plattform för bebyggelseregistret med ett enkelt och användarvänligt gränssnitt.

Projektet behöver också utveckla vägledningar, nya processer och rutiner, så att relevant information om bebyggelse med kulturvärden verkligen läggs in i registret och även används som kunskapsunderlag i samhällsbyggnadsprocessen. Det handlar om att driva igenom förändringar på flera olika områden; kring verksamheter, teknik och arbetssätt.

Informationen i det nya registret kommer  framöver att tillgängliggöras för alla genom Riksantikvarieämbetets tjänster för öppna kulturarvsdata, genom datauttag och ett API (som är ett strukturerat sätt att överföra data från ett ställe till ett annat som gör att program, system och applikationer på ett enkelt sätt kan “prata” med varandra).

Vilka samhällsnyttor och effekter kan registret och de nya arbetssätten innebära?

Det nya registret bidrar till samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i samhällsbyggnadsprocessen genom att göra informationen tillgängliga via tjänster för öppna data,  datauttag och ett API. Informationen om bebyggelse med kulturvärden kommer på sikt att kopplas till Nationella geodataplattformen och är ett viktigt komplement till andra informationsmängder på geodataplattformen som detaljplaner och övriga byggnadsobjekt.

Det nya registret för bebyggelse ska bidra till:

  • En samlad och överblickbar information om bebyggelse med kulturvärden i Sverige med aktuell och kvalitetssäkrad information.
  • Ökat samarbete mellan aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.
  • Ökat kunskapsutbyte mellan aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.
  • Att skapa ökat intresse för bebyggelse med kulturvärden.
  • Att värna och skydda bebyggelse med kulturvärden.
  • Att underlätta och stötta miljömålsarbetet för en God bebyggd miljö.

Kunskapsunderlagen i registret bidrar till att informationen om kulturvärden kan synliggöras i ett så tidigt skede som möjligt i den fysiska planeringen, vilket bidrar till arbetet att hävda och värna kulturmiljöer och enskilda byggnader i samhällsbyggnadsprocessen.

Genom att kunskapsunderlaget finns tillgängligt för alla blir det också långsiktigt hållbart med insyn, engagemang och förståelse från allmänheten för bebyggelsens kulturvärden.

Riksantikvarieämbetet säkerställer en långsiktig och hållbar förvaltning och utveckling av det nya registret samt tillhandahåller god support av sakkunniga i verksamheten.

Bebyggelse med  kulturvärden skapar hållbar livsmiljö

Det är viktigt att kulturhistorisk bebyggelse bevaras, används och utvecklas eftersom den är en kraft i utvecklingen av ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer. I samhällsbyggandet bidrar den till stärkt tillväxt genom att skapa attraktiva platser där människor vill leva, bo och arbeta.

En god livsmiljö ger välbefinnande och skapar engagemang och social gemenskap som i sin tur har betydelse för delaktighet och identitet. Återanvändning och återbruk av befintlig bebyggelse bidrar också till cirkulär ekonomi, vilket är nödvändigt för att minska miljöpåverkan. Kulturhistoriska värden är därför en stor tillgång i samhällsplanering och klimatomställning.

Vilka aktörer samverkar Riksantikvarieämbetet med?

Riksantikvarieämbetet samverkar med externa aktörer, så som kommuner, länsstyrelser, Boverket, Lantmäteriet, konsultföretag inom området, Svenska kyrkan, museer med flera för att säkra information och förstå informationsflöden och behov.

Projektet har regelbundna dialoger och träffar med en extern referensgrupp samt fokusgrupper för att förstå de komplexa sammanhang och för att kunna testa förslag och lösningar.

Hur långt har projektet kommit?

Projektet pågår mellan 2020–2024. Initialt identifierades och analyserades projektets ingående processer.
Nu är projektet inne i utvecklingsfas för att hitta lösningar där projektet också tar hjälp av externa referens- och fokusgrupper. Arbete pågår också hela tiden parallellt och kontinuerligt med bland annat kravställning och effektkartläggning för att verkligen förstå användarnas beteenden och behov.

När är arbetet färdigt?

Projektet, som pågår fram till 2024, ska rigga för att visionen som sträcker sig fram till 2030 kan nås om en samlad, digital information om det byggda kulturarvet i Sverige. Informationen ska ge en samlad överblick och främjar att bebyggelsens kulturvärden tas tillvara. Informationen ska vara aktuell, kvalitetssäkrad och angelägen.

Arbetet med att fylla på information om identifierad bebyggelse med kulturvärden, att kvalitetshöja och utveckla registret kommer att fortgå kontinuerligt.

Vilka registrerar informationen om bebyggelse med kulturvärden i det nya registret?

Informationen kommer att registreras och uppdateras löpande av sakkunniga personer – till exempel antikvarier/handläggare på kommuner och länsstyrelser, personer med byggnadsantikvarisk kompetens på konsultföretag, museer och inom stiften. Riksantikvarieämbetet sluter avtal med de organisationer som kommer att registrera.

Informationen om statliga byggnadsminnen kommer sakkunniga personer på Riksantikvarieämbetet att  registrera även i fortsättningen.

Om du/din organisation är intresserade av att bli registerförare i det nya registret är du välkommen att kontakta oss för mer information. Kontaktuppgifter finns på denna sida. För registerförare som redan registrerar i nuvarande Bebyggelseregister, se frågor och svar längre ned på sidan.

Läs mer om Bebyggelseinformationsprojektets användare och intressenter.

Vilken information kommer att finnas i den nya registret för bebyggelse?

I det nya registret kommer det att finnas kunskapsunderlag och specifik information om:

  • Enskilda byggnadsminnen
  • Statliga byggnadsminnen
  • Kyrkliga kulturminnen
  • Övrig bebyggelse med identifierade kulturvärden

Med kunskapsunderlag menas ofta inventeringar som beskriver kulturhistoriskt intressanta miljöer och bebyggelse av särskilt värde, till exempel om det är ett  enskilt byggnadsminne eller en byggnad med identifierat kulturvärde. Dessa kunskapsunderlag är viktiga för hanteringen och förståelsen av de kulturhistoriska värdena i samhällsbyggnadsprocessen och hjälper till att bevara och utveckla det byggda kulturarvet i den fysiska planeringen.

Utöver beskrivningar av kulturvärden kan det också finnas information som fastighets- och byggnadsbeteckning, kommun, län, socken, historiskt ändamål och nybyggnadsår, byggnadshistorik och byggnadsbeskrivning. I många fall finns det också dokumenterande fotografier.

Sök bidrag för att ta fram kunskapsunderlag

Kulturmiljövårdsbidraget är statliga medel som får lämnas till kulturmiljövårdande insatser, bland annat för framtagandet av kunskapsunderlag som vårdinsatser eller tillvaratagande av kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen. Det innebär att kommuner kan söka finansiering för att göra inventeringar av kulturmiljön.

Ingår även världsarv, riksintressen, kulturreservat och liknande platser också  i det nya registret?

Information om denna typ av platser kommer inte att rymmas inom avgränsningarna för projektet. På sikt är dock ambitionen att även sådan information ska finnas samlat tillgänglig genom Riksantikvarieämbetets tjänster.

Vad händer med befintlig information som redan finns registrerad i nuvarande Bebyggelseregistret?

Informationen i nuvarande register kommer att ses över innan en  flytt av information till det nya registret kan genomföras. Vi kommer att föra en kontinuerlig dialog om förutsättningarna med respektive informationsägare.

Förhoppningen är att så mycket som möjligt av den information som idag ligger i Bebyggelseregistret ska kunna flyttas över till det nya registret. Det finns idag 109 000 objekt som utgörs av byggnadsminnen, kyrkliga kulturmiljöer, statliga byggnadsminnen och bebyggelse med identifierade kulturvärden .
I förberedelsearbetet för flytten behöver projektgruppen föra dialog med alla de organisationer som idag har sin information i Bebyggelseregistret, och även förnya de avtal som finns mellan Riksantikvarieämbetet och dessa organisationer.

Målet är att det nya registret ska innehålla kvalitetssäkrad och aktuell information om det byggda kulturarvet som kan användas som underlag i samhällsbyggnadsprocessen.

När stängs nuvarande Bebyggelseregister ned?

Nuvarande Bebyggelseregister kommer att vara aktivt fram till att det nya registret öppnar 2024. Vi kommer att stänga igen för nyregistrering i nuvarande Bebyggelseregister några månader innan det nya registret öppnar, då vi ska säkerställa att flytten av data till det nya registret fungerar bra. När Bebyggelseregistret sedan stängs så arkiveras allt i e-arkivet enligt gängse rutin.

Hur påverkas registerförare som idag redan har nyttjanderättsavtal med nuvarande Bebyggelseregistret?

Riksantikvarieämbetet kommer att informera hur projektet fortskrider i sina olika faser via e-post till Bebyggelseregistrets registerförare. Vi kontaktar berörda personer när det blir aktuellt.

Det vi kan berätta nu är att:

  • Det finns fotografier i Bebyggelseregistret där det inte framgår bildrättigheter. Vi vill säkerställa och verifiera att så många bilder som möjligt har rätt licensiering vid flytten till det nya registret. Vi kommer att kontakta varje organisation för att reda ut vilken bildrättighet som ska sättas.
  • De organisationer som ansvarar för information i befintliga Bebyggelseregistret och som vill att denna information flyttas över till det nya systemet behöver skriva på ett avtal där man ger tillåtelse till flytt av informationen. Vi kommer att be att de organisationer som har material i databasen att se över vilken information man vill ska flyttas till det nya systemet.
  • Avtalen för registerförare kommer att skrivas om och uppdateras och sedan signeras på nytt av nyttjanderättsinnehavaren och Riksantikvarieämbetet.

Kan nya registerförare sluta nyttjanderättsavtal och registrera i nuvarande Bebyggelseregister?

Kontakta oss gärna så gör vi en individuell bedömning. Se kontaktuppgifter på sidan.

Behöver jag gå utbildning igen för att registrera i det nya registret?

Ja, du kommer att behöva utbilda dig på nytt även om du gått utbildning i tidigare Bebyggelseregister. Vi berättar mer när det är dags.