Stendekor på fasad i närbild.
Stendekor på fasad i Glasgow.Foto: (CC BY)

Att vårda sten

Alla material vittrar, även hårda stensorter som granit och gnejs, som en naturlig del av åldrandet.

Vanligtvis är det bästa för en byggnad, ett monument eller en gravvård att man använder sig av regelbundet underhåll och övervakning av dess tillstånd samt att man vid åtgärder använder sig av traditionella material, det vill säga de material som använts till uppförandet av konstruktionen.

Under 1900-talet har många material och produkter utvecklats och förändrats och tillverkningen eller tillgången av vissa äldre material har försvunnit och nya har tillkommit. Detta gäller exempelvis lokala och regionala stenbrott som har försvunnit och ofta ersätts av utländska stenleverantörer med likartade men inte identiska stensorter.

Använd väl beprövade metoder

Det är viktigt att nya, moderna material, behandlingar och kemikalier som används är väl beprövade och att de är kompatibla med äldre material för att undvika att vittringen ofrivilligt accelererar eller att nya skador uppkommer. Vid eventuella åtgärder på en byggnad behöver vi först fastställa vilka de redan befintliga materialen är och vilka egenskaper de har.

Ett led i detta var den landsomfattande inventeringen av natursten i byggnader som skedde 1991-1993 som ett samarbete mellan RIK (Institutionen för konservering) vid Riksantikvarieämbetet, länsmuseerna och länsstyrelsernas kulturmiljöavdelningar. Syftet var att få en samlad bild av förekomsten av natursten i byggnader, att få en uppfattning om vilka byggnader som är mest utsatta, att kartlägga olika bergarters användning och tillstånd, samt att uppskatta åtgärdsbehovet.

Resultatet presenteras dels i det så kallade Naturstensregistret dels länsvis i rapportform i serien Natursten i byggnader (består av tio publikationer), utökad med ytterligare tre publikationer: Teknik och Historia som ger en introduktion i äldre tiders stenbearbetning  och i konservering, Svensk byggnadssten och skadebilder som ger en översiktlig bild av bergarter och skador, samt slutrapporten Stenen i tiden : från 1000-talet till 1940.

Naturstensregistret omfattar en förteckning över 14 550 stenobjekt fördelade på 4 756 byggnader. Byggnaderna är indelade i tre grupper efter byggnadstyp: 1) kyrkor; 2) slott och herrgårdar samt 3) profanhus.

Bemålad sten

I rapporten Bemålad sten inom svensk kulturmiljövård. En studie av färg som ytskydd och kulturhistoria inom svensk stenkonservering och restaurering redovisas forskningsläget avseende bemålad fasadsten och frågor kring autencitet och estetik och liknade ställningstagande som bör beaktas vid konservering, restaurering och rekonstruktioner av fasader och monument.

Vård av gravar i sten

De flesta gravvårdar är huggna i sten. Riksantikvarieämbetet har publikationen Vård av gravstenar som kan ge vägledning i vad man bör tänka på vid vård av dessa. Observera att vårda är inte samma sak som att konservera, äldre och särskilt värdefulla gravvårdar bör alltid besiktigas av en professionell konservator som kan ge förslag på lämpliga åtgärder och behandlingar för att säkerställa stenens bevarande och fortlevnad. (Även Gravvårdsfirmornas Riksorganisation och Sveriges Stenindustriförbund har gett ut en vägledning vid namn Gravvårdar som ger råd bland annat om rengöring, restaurering och omarbetning/återanvändning men även om vilka lagar och bestämmelser som påverkar gravvårdar).

Relaterad information