Tidigare gästkollegor

Ett flertal gästkollegor har besökt Kulturvårdslaboratoriet i Visby.  Här kan du läsa mer om frågeställningarna och projekten som har genomförts.

Fanor från slaget vid Narva – Armémuseum

De bemålade fanorna är från sent 1600-tal och finns idag i Armémuseums samlingar. På grund av sin ålder är de skrynkliga, deformerade, fragmentariska och sköra. Tidigare konserveringsinsatser har också orsakat vissa problem. För att kunna ställa ut fanorna på ett bra sätt och för att kunna välja en lämplig konserveringsmetod undersöks fanorna på Kulturarvslaboratoriet. Särskilt intressant är att ta reda på med vilken teknik måleriet är utfört, måleriets löslighet och hur nedbrutet sidenet i fanorna verkligen är. En möjlig konserveringsmetod att undersöka skulle kunna vara temporär konsolidering. Genom undersökningarna får konservatorerna och museet ökad kunskap om fanornas material och tillverkningsteknik. K-blogg och film på facebook.

Instrumentworkshop på Kungliga Biblioteket

På Kungliga Biblioteket genomfördes en instrumentworkshop för att fastställa vilka instrument som lämpar sig att använda för icke-destruktiv undersökning av flera codexar och dokument, framförallt illuminerade pergament. Man gjorde i det här tillfället grundämnesanalys med µXRF och multispektral analys och dokumentation med multispektralutrustning.

Ljusåldring av flygplansduk och färg på flygplan

Ljusåldring utfördes på både prover av flygplansduk med hjälp av klimatskåp med LED- och fluoroscerade lampor. Dessutom utfördes ljusåldring med microfader på samma prover och även på flera flygvapen på plats på Flygvapenmuseum i Linköping. Testerna gjordes för att bedöma hur känsliga färgerna är, och vilken ljuspolicy man kan utarbeta på museet för att bäst bevara utseende och känsla på den unika samlingen. Flygplanen är från tidigt 1900-tal till idag.

Röntgenundersökning av tavlor på Nationalmuseum

Flera tavlor undersöktes med hjälp av digital röntgen för att fastställa skadebild och kartlägga tidigare konserveringsåtgärder. Tavlorna röntgades på ett sådant sätt att man i efterhand kan sätta ihop bilderna och få en helhetsbild över t.ex. underliggande lager, canvas och pannå.

Ytskikt på pukor – Hovkapellet, Kungliga Operan

Ett antal pukor undersöktes för att skapa en bättre förståelse för hur färg och annan ytbeläggning applicerats på instrumenten. Instrumenten ingår i en levande samling där lagningar, kompletteringar och även reproduktioner kan behöva utföras eller tillverkas, varför information om hur ytskikten är utförda behövs för samlingens förvaltning. Färgprov undersöktes med hjälp av ljusmikroskopi, SEM-EDS och FTIR och visade på olika, relativt komplicerade, ytbehandlingar och färglager.

Analys av pigment från 800 år gammal mural madonnabild i Mästerby kyrka – Svenska kyrkan

Pigmentanalys utfördes på den murala madonnabild som finns i Mästerby kyrka på Gotland. Madonnabilden är daterad till sekelskiftet 1100-1200. Undersökningarna utfördes på plats i kyrkan med μXRF-utrustning i syfte att förstå skillnaden mellan originalmåleri och senare retuschering. Några originalpigment kunde identifieras. Dessa kan användas för att bygga vidare på kunskapen om bysantinska målningar på Gotland. Några moderna pigment som inte fanns under tiden av det ursprungliga måleriet kunde också påvisas. Analysarbetet i kyrkan följdes upp på Kulturarvslaboratoriet där små mikroprover analyserades med ljusmikroskopi och SEM-EDS för att få information som är inte möjlig att uppnå med XRF-spektroskopi.

Undersökning av ett arkeologiskt hornföremål – Länsstyrelsen Gotland

Ett nyfunnet arkeologiskt föremål tillverkat av kronhjortshorn undersöktes för att försöka fastställa om det kunde vara en del av ett musikinstrument. Detta var ett kort projekt som utfördes under en halv dag. Med hjälp av röntgen och mikroskop kunde man konstatera att föremålet inte varit ihåligt vilket man förväntat om det varit en del av ett blåsinstrument.

Röntgenundersökning och analys av Rauschenbergs ”Monogram” från Moderna Museet

Det här gästkollegeprojektet utfördes inför en kommande turné på internationella museer. Analyserna utfördes med hjälp av digital röntgen, µXRF och microfading. Röntenbilderna kunde påvisa några mindre allvarliga strukturella svagheter som det tidigare enbart fanns rykten om. µXRF-analyserna gav information om låga förekomster av arsenik i preparatet (geten), samt mer information om färgerna som konstverket bemålats med. Microfadern användes för att utröna ljuskänsligheten hos dessa färger. Läs mer på K-blogg.

Paracastextilierna från Världskulturmuseet i Göteborg

Undersökning av 2000 år gamla textilier från Paracashalvön i Peru. Läs mer på K-blogg.

Buddahstatyer från Röhsska museet i Göteborg

Röntgen och grundämnesanalys av buddahstatyer för att undersöka hur de har tillverkats och i vilket material. Undersökningarna ska användas som underlag till vård, konservering och långsiktig förvaltning. Läs mer på Röhsska museets hemsida.

Samiska trummor från Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum

Samiska trummor är mycket gamla föremål som består av ömtåligt material. Dessutom är trumskinnen bemålade med symboler i ett rött pigment. Gästkollegan i detta projekt ville få reda på om symbolerna riskerar att försvinna på grund av blekning, samt om det gick att dokumentera symboler som idag inte är synliga med blotta ögat.

Undersökning av en Tsantsa från Alingsås museum

Undersökning av en så kallad Tsantsa, ett förkrymt huvud, för att ta reda på om det är äkta eller inte. Syftet är också att ta reda på om det kan vara hälsskadligt att hantera.

Frysning utan plast – Nationalmuseum

Frysning är en välbeprövad metod för skadedjurbekämpning. Traditionellt plastas föremålen som ska frysas in för att skydda mot kondens och uttorkning. I det här projektet undersöks om inplastning verkligen har en skyddande effekt med förhoppning om att kunna minska mängden plast och förbättra metoden ur ett tids- och miljöperspektiv.

Röntgen av Karl XIV Johans häst på Skoklosters Slott

Karl XIV Johans häst Andalous stoppades upp efter sin död som belöning. Idag är intresset stort bland europeiska museer att låna hästen till utställningar. Gästkollegorna i det här projektet ville veta mer om hästens inre konstruktion utan att sprätta upp de historiska stygnen, något som var möjligt med vår mobila röntgenutrustning.

Rengöring och tolkning av silvermynt – Länsstyrelsen Gotland

Ett antal mynt från Staledepån har undersökts med svepelektronmikroskop för att se om rengöring med ultraljud skadar den korroderade metallens struktur. För att tydliggöra informationen på mynten, utan att avlägsna korrosionen som annars döljer ytan, testades också avbildning med högupplöst digitalröntgen.

Undersökning av legering, stämplar och niello från Lunds universitets historiska museum

Metallanalyser har utförts för att undersöka proveniens och hypoteser om tillverkning vid olika verkstäder. Fynden som undersökts är delar av Sösdalafynden, bestående av ryttarutrustning från folkvandringstid. Legering, metoden för framställning av niello och stämpelornamentiken har analyserats med ett antal olika analysmetoder.

Färgförändringar i genomfärgat fönsterglas i Uppsala domkyrka – Uppsala domkyrkas glasmålningsateljé

Vid konservering i Uppsala domkyrkas glasmålningsateljé har det uppmärksammats färgförändringar i det genomfärgade glaset i Sonens fönster i Uppsala domkyrka. UV-strålning kan vara orsaken till färgförändringen. Undersökningar av materialsammansättningen och µXRF vid Kulturvårdslaboratoriet visade att glasmassan innehöll mangan. För att få ett bättre underlag för hur glasfönstret kan bevaras mättes ljushärdigheten hos färgen genom artificiell ljusåldring på prov från glaset. Färgförändringen har sedan bestämts med hjälp av spektrofotometri.

Pilspetsar från arkeologisk undersökning – Svenskt Fjäll- och Samemuseum och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

Nya arkeologiska artefakter har kommit i dagen på grund av ökad glaciärsmältning. Gästkollegor har undersökt nyfunna pilspetsar för att med hjälp av Kulturvårdslaboratoriets naturvetenskapliga utrustning få fram ny information om konstruktion och tillverkning.

Två projekt kring identifikation av material och teknik – Uppsala universitet Campus Gotland.

Universitetet bedriver forskning inom konserveringsvetenskap och har lagt delar av forskningen vid Kulturvårdslaboratoriet som Gästkollega. För att få reda på mer om material och teknik genomförs studier i färgarkeologi på medeltida kyrkliga skulpturer samt undersökningar av asiatiska lackarbeten.

Bevarande av kompositmaterial – Studio Västsvensk Konservering.

En student från Sorbonne-universitetet i Paris har utfört delar av sin praktik på master-nivå vid Kulturvårdslaboratoriet. I projektet undersöktes hur kompositmaterial kan bevaras i syrefri miljö och kontrollerad RH.

Undersökning av eventuella färgspår på inredningsdetaljer – Vasamuseet.

Färgskiktsspår på skeppet Vasa har tidigare undersökts utvändigt, men inga analyser har utförts interiört. Gästkollegor från Vasamuseet har nu undersökt eventuella färgspår på inredningsdetaljer i syfte att förstå och kanske rekonstruera en mer färggrann bild av skeppets interiör.

Dokumentation av ytstruktur på pastellmåleri från Nationalmuseum.

I ett samarbete genomfördes röntgen- och RTI-undersökningar i syfte att dokumentera ytstrykturen och uppbyggnaden av färgskikten hos ett flertal pasteller. Analyserna gav ett nytt underlag för beslut kring vidare konservering och bevarande av dessa ömtåliga målningar.

Workshop kring undersökning av färgprov – Västra Götalands regionen, Västarvet.

Studio Västsvensk Konservering kom till kulturvårdslaboratoriet för att pröva olika metoder att undersöka och tolka analyser av färgprover. Frågeställningen gällde identifikation av pigment och eventuellt bindemedel på ett antal färgprov från blocktryckta och bemålade linnetapetfragment från mitten av 1700-talet som har hittats som väggbeklädnad på timmerväggar i Fossesholms Herrgård i Vestfossen, Norge. Workshop hölls i provpreparering och analysmetoder. Proven undersöktes först i NIKON Optiphot polarisations mikroskop med påfallande vanligt och UV-ljus samt genom polariserat ljus, innan de analyserades i svepelektronmikroskop. Några av proven undersöktes även med FTIR.

Gästkollegor 2015Foto: Riksantikvarieämbetet (CC BY)