Inuti montrar kan luftföroreningar ansamlas till en koncentration som kan vara skadlig för museiföremålen. Foto: (CC BY)

Luftföroreningar i museimiljö

Luftföroreningar kan orsaka skador på museiföremål. Här finns information om de vanligaste föroreningarna som är bra att känna till vid arbete med samlingsförvaltning.

Luftföroreningar är gaser eller partiklar som kan bildas både utomhus och inomhus. Vissa luftföroreningar kan skada museiföremål. Gaser som bildas inomhus kan avges från material som trä, limmer eller målarfärg. I täta utrymmen, exempelvis i montrar eller i glasade inramningar, kan det bildas höga halter av gaser över tid.

Luftföroreningar som bildas utomhus

Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, och vätesulfid är exempel på luftföroreningar som kommer in i magasin och utställningar utifrån. Den största risken med svaveldioxid och kvävedioxid är att de kan reagera med fukt som finns i luften och bilda korroderande syror.

Luftföroreningar som bildas inomhus

Luftföroreningar kan också bildas inomhus. När gaser avges från byggnadsmaterial, inredning, kontorsmaterial eller föremålen själva kallas de emissioner. Andra källor kan vara människor, kosmetiska produkter och mat.

Flyktiga organiska ämnen benämns som Volatile Organic Compounds (VOC). Dessa avgår mycket lätt till luften från till exempel konstruktionsmaterial eller målade ytor. VOC-tal kan ibland redovisas i produktdatabladet till ett material och är ett mått på hur mycket emissioner som avges från materialet.

Sådana tal är framtagna med hänsyn till människors hälsa och till miljöpåverkan. En produkt med ett lågt VOC-tal kan därför ändå innehålla flyktiga organiska ämnen som är skadliga för museiföremål. Ättiksyra och myrsyra är exempel på flyktiga organiska ämnen som är nedbrytande för museiföremål men som inte nödvändigtvis skulle tas upp i ett produktblad.

Det finns många fler, till exempel formaldehyd, acetaldehyd, ammoniak, karbonylsulfid och piperidinolderivat.

Vanliga gaser som är skadliga för museiföremål

Källorna till emissionerna kan vara många. Vi har listat några typiska luftburna föroreningar:

Gas


Exempel på källor


Exempel på material som kan skadas


Svaveldioxid (SO2)

Utifrån: fossilbränsle, pappersindustrier

Inomhus: vulkaniserat gummi, proteinbaserade material exempelvis ull

Papper och textil
Läder och pergament (röda fläckar, så kallad ”red rot”)
Pigment och färgämnen
Koppar och järn (korrosion)
Objekt som innehåller kalciumkarbonat (till exempel vittring av snäckskal, fossiler, kalksten och terrakotta)


Kvävedioxid (NO2)

Utifrån: tobaksrök, trafik,
industri och jordbruk

Inomhus: cellulosanitrat, papperskopiatorer

Färgämnen, bläck och organiska pigment
Läder och pergament (röda fläckar, så kallad ”red rot”)
Silke, ull, nylon, viskos
Metaller (ökad korrosion vid närvaro av andra gaser)
Objekt som innehåller kalciumkarbonat (till exempel vittring av snäckskal, fossiler, kalksten och terrakotta)


Ozon (O3)

Utifrån: trafik och industri

Inomhus: papperskopiatorer, elektrostatiska luftrenare,
UV-lampor

Pigment och färgämnen
Gummi (krackelering)
Textil
Läder och pergament
Fotografier


Vätesulfid (H2S)

Utifrån: trafik, marschaller, hav, pappersindustrier

Inomhus: objekt från vattendränkt mark, vulkaniserat gummi, ull

Silver, koppar och brons (korrosion)
Fotografier (mjölkig yta på äldre fotografier
”silver mirroring”)


Ättiksyra (CH3COOH) Cellulosaacetat, trämaterial, färger och lacker, rengöringsprodukter,
vissa limmer, linoleum
Bly
Objekt som innehåller kalciumkarbonat (till exempel vittring av snäckskal, fossiler kalksten och terrakotta)
Påverkar troligen papper, textil och pigment


Myrsyra (HCOOH) Trämaterial, oljefärger,
vissa limmer.
Myrsyra bildas också vid oxidation av formaldehyd
Bly
Objekt som innehåller kalciumkarbonat (till exempel vittring av snäckskal, fossiler kalksten och terrakotta)
Påverkar troligen papper, textil och pigment


Tänk på

  • Föremål kan skadas redan vid låga koncentrationer av luftföroreningar.
  • Föremål i samlingar kan själva avge emissioner (till exempel föremål av trä eller plast).
  • Emissioner kan nå höga koncentrationer i slutna utrymmen som förvaringslådor, montrar och glasade inramningar.
  • Vissa ämnen som kan vara nedbrytande för museiföremålen, till exempel ättiksyra, är inte skadliga för människor.

Tips för att minska mängden luftföroreningar

  • Vid planering av nya lokaler: försök att undvika närhet till parkeringsplatser, stora vägar eller industrier.
  • Vid ombyggnadsarbeten: täck in områden där arbeten som medför föroreningar sker.
  • Byt filter i ventilationssystem regelbundet.
  • Ta reda på information om inredningsmaterialen innan de tas i bruk, exempelvis med ett Oddytest.
  • Blockera emissioner från konstruktionsmaterial genom att blockmåla eller försegla de emitterande materialen. Att blockmåla exempelvis en träfiberskiva innebär att den lackas och målas i syfte att blockera de emissioner som trä utsöndrar.
  • Låt färger och lacker för montrar och utställningsinredning torka i minst fyra veckor i en välventilerad lokal innan föremål placeras i dem.
  • Lukt eller doft från material eller i ett utrymme kan vara en indikation på att emissioner finns närvarande och att luftkvaliteten kan behöva undersökas.
  • Ibland är det inte tydligt vad som är orsaken till dålig luftkvalitet. Då kan det behövas adsorbenter, filter eller luftväxlingssystem. Aktivt kol är ett exempel på en vanligt förekommande adsorbent.

Läs mer

Vårda väl-blad Luftkvalitet: luftföroreningar i museimiljö.

Läs även de tre fördjupningsrapporterna från Riksantikvarieämbetet om luftkvalitet och strategier för att förbättra inomhusluften, du hittar dem här.