Betalmodeller för digitalt material

Det är lätt att gå vilse när det gäller hur det digitala materialet ska ge intäkter. Vi har gått igenom grunden för de olika sätten att ta betalt i syfte att ge en överskådlig bild av vilka betalmodeller som finns.

 

Engångsbetalningar

Engångsbetalningar kan gälla köp av en tjänst eller upplevelse, eller rätt att ta del av ett innehåll. Det kan handla om evenemang, föreläsningar eller kurser. Ett exempel är när vi köper en visning av en fotbollsmatch som sänds live på via en strömningstjänst, eller hyr en film.

Exempel

  • Design Museum i London har gjort en virtuell visning av utställningen Electronic, med inslag av filmade intervjuer.
  • Tumba bruksmuseum gjorde om sin papperstillverkningskurs till en digital kurs. Läs en intervju om lärdomarna här på Omvärld & insikt. 
  • Östasiatiska museet och Fotografiska är andra  exempel på museer med digitalt kursutbud

Löpande betalning

Prenumerationer, medlemskap och beskyddarskap (”patronage”) är olika former av löpande betalningar. Tidningar och tv-tjänster bygger oftast huvudsakligen på en modell med löpande betalning.

Exempel

  • National Gallery i London går alltmer mot en medlemskapsmodell för delar av sitt digitala utbud, medan annat är öppet för alla. Medlemmar kan exempelvis delta i föreläsningar och frågestunder med experter.
  • Museum of Art and Photography i Indien, som än så länge enbart finns digitalt men som ska öppna fysiskt under året, satsar på en medlemskapsmodell för sitt digitala utbud.
  • Tank Museum, Bovington har både medlemskap och beskyddarskap (”patronage”).

Frivilliga bidrag

Med frivilliga bidrag avses pengaöverföringar utan förväntan på motprestation. Digitalt material kan exempelvis läggas upp med fri tillgång för alla samtidigt som avsändaren ber om bidrag för att bedriva verksamheten.

Exempel

  • Brittiska Hoboken Historical Museum ber på sin webbsida om ekonomiskt stöd i form av frivilliga donationer. De erbjuder även medlemskap, samt föreslår att man kan vara medlem och ge donationer.

Gräsrotsfinansiering

En finansieringsmodell är att starta en insamlingskampanj för ett specifikt ändamål, där satsningen bygger på att en viss summa samlas in. Om insamlingsnivån inte nås återbetalas i regel pengarna till givarna.

Exempel

  • När Medeltidsveckan skulle göra en digital upplaga av festivalen 2020 startades en insamlingskampanj på Kickstarter för att finansiera den digitala satsningen.

Rättighetsförsäljning / sponsorskap

Sponsring och att upplåta exponering till ett företag i samband med ett digitalt material är ännu en finansieringsmodell.

Exempel

  • Sponsorsrelationer är vanliga i exempelvis poddbranschen. Framgångspodden är ett exempel bland många på en podd med sponsorsamarbeten.

Offentliga eller privata medel

Att söka extern finansiering från kan vara ett sätt att finansiera framtagningen av ett nytt koncept eller en avgränsad verksamhet.

Exempel

  • Stockholms stadsmuseum och kommunikationsbyrån Fabel ansökte om, och beviljades, medel från Vinnova för sitt projekt Soffturism.

Produktförsäljning

Online-försäljning av en fysisk produkt, till exempelvis genom att synliggöra webb-butikens innehåll i samband med annat digitalt material.

Exempel

Hybridupplägg

Det går också att skapa kombinationer av ovanstående betalmodeller.

Exempel

I spåren av coronapandemin arrangerade Louvren tillsammans med Christie’s en nätauktion i syfte att samla in medel till sin satsning på tillgänglighet för personer med funktionshinder. Detta kan alltså ses som ett exempel på både engångsförsäljning och insamlingskampanj. 

Kategori


Lina Wennersten

lina.wennersten@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: