Här är de första talarna på Omvärldsdagarna
EVENEMANG Är du intresserad av omvärldsbevakning för museer? Missa då inte Omvärldsdagarna i höst! Ta del av trender, framtidsspaningar och panelsamtal och nätverka med kollegor i museisektorn under två fullspäckade halvdagar på Tekniska Museet. Nu kan vi presentera de första fem talarna.
Den 26–27 oktober kan du som är intresserad av utvecklingsfrågor inom museisektorn ta del av trendspaningar, inspirationsföreläsningar och panelsamtal under Omvärldsdagarna. Lyssna till forskare, representanter från museisektorn och externa föreläsare som gemensamt bidrar till att öka kunskapen om vilka som är museisektorns viktigaste framtidsfrågor.
Evenemanget äger rum på plats på Tekniska Museet i Stockholm under två fullspäckade halvdagar och leds av Fredrik Emdén och Karin Olli-Nilsson från Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion för museer. Nu har vi glädjen att presentera våra första talare:
Katarina Graffman
Hur påverkar framtidens konsumtionskultur museerna? Det får vi veta då Katarina Graffman, filosofie doktor i kulturantropologi, forskare, föreläsare och författare gästar Omvärldsdagarna. Under två decennier har hon hjälpt företag att förstå konsumtionskulturen och människors beteenden och hon är flitigt anlitad som expert i media, och har hörts och synts i exempelvis Ekonomiakuten i Sveriges Radio, Idébyrån i SVT och Nyhetsmorgon i TV4. Hållbarhet, konsumtion, unga och mediebeteenden är några av hennes fokusområden.
Mattias Frisk
Konstvetare och grundare av Mjölby Porslinsrävsmuseum – ett konstprojekt som härmar museer, och som var ett onlinemuseum långt innan begreppet blev vedertaget. Är det skämt eller allvar? Både och, enligt Mattias Frisk, som beskriver sin skapelse som ”någonting mitt emellan ett konstprojekt, ett amatörmuseum och ett forum för kultursatir”.
LÄS MER: Han ”härmar” museer – med porslinsrävar
Pille Pruulmann-Vengerfeldt
I sin forksning har Pille Pruulmann-Vengerfeldt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, bland annat sett hur det uppstår en rundgång, eller ”dataloop”, på museer som gjort sig beroende av att mäta kvantitativ data. Men vad händer när besökssiffror, webbplatsklick och interaktioner i sociala medier får påverka museernas beslutsfattande? Och vad får det för konsekvenser när föremål ”datafieras” vid digitalisering av samlingar?
LÄS MER: ”Att ha digitala museer är en dyr hobby”
Johannes Klenell
Författare och kulturredaktör på tidningen Arbetet, som i sina krönikor betraktar kulturvärldens olika hörn med skärpa, humor och engagemang. Han blev nyligen uppmärksammad för den krönika han skrev om det kulturpolitiska skiftet i Norrköping, en stad som han bott och studerat i. ”Norrköping har varit exemplet jag, år efter år, lyft på en fungerande lokal kulturpolitik så stark att den kunde lyfta en stad på fallrepet”, skriver han. Till Omvärldsdagarna kommer han för att dela med sig av sin syn på museernas plats i kulturlivet.
Eleanor S. Armstrong
Hur formar kultur naturvetenskapen? Och vice versa: hur formas kultur av naturvetenskapen? Detta är frågor som upptar Eleanor S. Armstrongs forskning. Hon är postdoktor i professor Danielssons forskargrupp om naturvetenskaplig utbildning vid Stockholms universitet, som bland annat studerar frågor relaterade till inkludering och exkludering i olika naturvetenskapliga sammanhang, ofta med fokus på underrepresenterade grupper. Eleanor S. Armstrong har tidigare arbetat på Science Museum i London, där hon höll i visningar om queera berättelser ur museets samlingar. Detta kommer hon berätta om för publiken på Omvärldsdagarna.
__________________________________
Vill du delta på Omvärldsdagarna? Anmäl dig HÄR senast onsdagen den 11 oktober.
