Äckel engagerar. Disgusting Food Museum i Malmö vill roa besökarna. Men också väcka tankar kring varför vi äcklas av viss mat, och så ett frö till att välja mer hållbara proteinkällor.

Hur berättar man en historia på ett sätt som håller i 20 år framåt? Eller 200 år? Det är frågor som Katherine Hauptman har reflekterat över i sin roll som museichef på Sveriges Museum om Förintelsen, som öppnar till sommaren.
– Vi måste göra någonting som gör att man vill interagera med historien och koppla det till sådant som är relevant i samtiden, säger hon.

Det kan finnas många anledningar till varför man vill kalla sin verksamhet för museum. Det kan vara en kvalitetsstämpel, en lek med begreppet eller för att skapa ekonomiska fördelar. Ett museum är vad man gör det till, och kan hämmas av en definition, menar Caroline Owman, filosofie doktor i museologi.

Det är alla museers största brist att de bara ägnar sig åt envägskommunikation – och de måste bli bättre på underhållning och på att vara relevanta i den tid vi nu befinner oss i. Det menar Jan Broman, en av Fotografiskas grundare och som nu startat Paradox Museum Stockholm. Men han får starkt mothugg av Museipanelen.

Museer ska förmedla kunskap och utbildning och vara relevanta, men inte nödvändigtvis ha en egen samling. Och så måste de vara underhållande. Det anser Jan Broman, grundare av Paradox Museum Stockholm.

Ett museum utan samling, är det verkligen ett museum? Och hur lockar man besökare till ett museum som saknar egna föremål att visa upp? Hos Vrak – Museum of Wrecks i Stockholm bygger museiupplevelsen på just – upplevelsen.

Det började med Museum of Ice Cream i USA 2016 och sedan dess har trenden spridit sig. Sveriges första selfiemuseum öppnade 2020 som en upplevelseportal där besökarna kan stajla sig och ta bilder i spektakulära miljöer. Milajkis grundare tror att museer skulle vinna på att omfamna trenden.