Ljuskonstverk på Kungliga Operans fasad under Nobel Week Lights i december 2020. Foto: (CC BY)

Tre kännetecken för ”det nya normala” museibesöket

KRÖNIKA Kvällsöppet, exklusiva digitala visningar och museer i det offentliga rummet. I sin krönika letar Aron Ambrosiani, digital medieproducent på Nordiska museet i Stockholm, efter trender i hur museerna möter sin publik efter pandemin.

Svenska museer har påverkats väldigt olika av coronapandemin. Vissa besökargrupper har försvunnit helt medan andra snarare ägnat mer tid åt inhemska kulturupplevelser. Trots nyinrättade stödformer har många institutioner drabbats hårt ekonomiskt, vilket särskilt påverkat museipersonal med osäkra anställningsvillkor. Nu när massvaccinering pressat ner smittosiffror och restriktionerna är avskaffade går det ändå att börja titta på hur besökarbeteenden och museernas publika verksamhet ser ut i ”det nya normala” läge som infunnit sig under hösten.

Betrakta inte exemplen nedan som representativa eller samstämmiga för hela museisektorn; men trots detta tror jag att det finns en hel del vi kan lära oss av varandra när det kommer till att möta besökarna på nya sätt, även när förutsättningarna skiljer sig åt.

Det digitala förbesöket viktigare än någonsin

Innan pandemin sålde de flesta museer sina entrébiljetter på plats. Enstaka museer med högt publiktryck, däribland Vasamuseet, experimenterade med andra lösningar i form av självbetjäningskiosker och förköp på nätet.

Läget förändrades radikalt när pandemirestriktionerna innebar ett tak på antalet samtidiga besökare inne i lokalerna. De museer som hade öppet under pandemin behövde därmed få nya rutiner på plats för att kunna kontrollera besökarflödet in och ut ur lokalerna i betydligt högre grad än innan. Besökarna förväntade sig dessutom tydlig information om vad som gällde på plats för att känna sig trygga under sitt besök.

Många museer tog klivet över till digital förbokning av entrébiljetter med insläpp vid särskilda tidpunkter för att kunna överblicka antalet samtidiga besökare och minimera risken för trängsel. De systemen finns förstås kvar även nu när restriktionerna lättat, och det är betydligt fler besökare som väljer att förköpa sin biljett nu när möjligheten finns. På Nordiska museet är det numera runt hälften av besökarna som bokar sitt besök i förväg; en dramatisk förändring i besökarbeteende. Förutom hälsoaspekterna kring minskad risk för smittspridning innebär minskad trängsel dessutom ett mer kvalitativt museibesök med möjlighet att komma närmre inpå föremål och annat utställningsinnehåll.

Närpubliken i fokus

Liksom övrig besöksnäring har museerna påverkats av att utländska turister i hög grad stannat hemma de senaste två somrarna. På längre sikt är det oklart hur internationell turism ser ut efter coronapandemin. Dessutom kräver klimatkrisen en omställning till mer hållbara resemönster med minskade koldioxidutsläpp. 

Redan innan pandemin strävade många museer efter att öka andelen återkommande lokala besökare, och frånvaron av inresta engångsbesökare har bidragit till att ytterligare flytta fokus till närpubliken. Hur detta påverkar utställningsinnehåll tror jag är för tidigt att säga, eftersom de processerna tar längre tid. Däremot är det intressant att se hur flera museer nu prövar kvällsöppet. Den som turistar har möjlighet att besöka museer dagtid, men den som arbetar eller studerar kan ha svårt att hinna med ett museibesök mellan 10 och 17. Det märks redan att museer undersöker möjligheten att ha kvällsöppet en eller flera dagar i veckan. Att som Tekniska museet hålla öppet varje kväll är fortfarande ett undantag, men jag tror och hoppas att det inte förblir så i längden!

Ett annat sätt att experimentera med museets fysiska tillgänglighet står Bildmuseet för. De provade tidigare i höst att en dag i veckan erbjuda förbokade digitala besök under onsdagar när museet inte var öppet för fysiska besökare. Med egen guide över videosamtal kunde digitala besökare då få en exklusiv besöksupplevelse utan andra i lokalen – ett sätt att göra museiupplevelsen tillgänglig för fler, med hänsyn både till restider och fysisk tillgänglighet.

Utställningen Göteborg berättar på Gustav Adolfs torg i juni 2021. Foto: (CC BY)

Museerna tar plats i det offentliga rummet

Den tredje tydliga förändringen under pandemin var den ökade betydelsen av kulturupplevelser utomhus. Under sommaren 2021 ordnade flera museer utomhusutställningar och friluftsmuseerna stod för de positiva besökstalen (ta del av hela rapporten från Sveriges museer).

Ett museum som provat flera sätt att ta plats i det offentliga rummet är Nobelprismuseet. Nobelpriset kliver in i strålkastarljuset två gånger per år, först när varje pris utannonseras i oktober och därefter vid prisutdelning och Nobelfest i december. Vid båda dessa tillfällen ordnar museet aktiviteter utanför museibyggnaden. I oktober flyttade museets programverksamhet till en öppen scen på Sergels torg i centrala Stockholm, och i december kommer ett antal ljuskonstverk visas på husfasader, broar och andra offentliga platser i utställningen Nobel Week Lights.Landets länsmuseer är genom sina kulturmiljöuppdrag vana vid att arbeta publikt på fler platser än bara den egna museibyggnaden.

Stockholms läns museum har helt växlat över till digital och/eller platsbaserad publik verksamhet sedan de lämnade sin fysiska museilokal 2018. Kunskapsförmedlingen sker genom mobilappar och webbplatser som besökarna kan använda medan de besöker olika platser i länet. Museet arbetar också med Platsverkstan, en serie lokala projekt i Stockholms läns ”regionala stadskärnor”. Nytt kunskapsinnehåll i form av poddavsnitt, insamlade fotografier och berättelser kombineras med dokumentation i olika varianter av medskapande upplägg.

Ett liknande exempel från Göteborg är dokumentations- och utställningsprojektet Göteborg berättar. Insamlingsarbetet belönades med priset Årets samtidsdokumentation av nätverket DOSS. Sammanlagt hundra personliga berättelser visades först på Gustav Adolfs torg och är nu uppdelad i tio delar som visas runt om i staden under resten av 2021.

Aron Ambrosiani, digital medieproducent på Nordiska museet i Stockholm och krönikör för Omvärld och insikt. Foto: (CC BY)

 

Kategori

Ämnen

,

Omvärld och insikt

omvarld@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: