Svartvit bild med två män som möte i ett datorrum.
"Det är ont om digitala kompetensinsatser arrangerade i Sverige", konstaterar Aron Ambrosiani i sin krönika. Foto: (CC BY)

“Utnyttja genvägarna till digital kompetens”

KRÖNIKA När vi talar om digitalisering är det lätt att museernas särart glöms bort till förmån för effektiv förvaltning eller e-handel. “Därför behövs museispecifik digital omvärldsbevakning”, skriver Aron Ambrosiani.

Min senaste krönika för Omvärld och insikt handlade om digital kompetens; vad betyder det i museisammanhang och hur gör vi för att höja museisektorns digitala kompetens?

Digitalisering påverkar hela samhället och museisektorn är jämförelsevis liten. Det faller sig därför naturligt att söka inspiration från andra delar av samhället. Två vanligt förekommande inspirationskällor är den offentliga förvaltningens jakt på effektiviseringsvinster genom digitala arbetssätt och arbetsverktyg och kommersiella företags satsningar på e-handel i olika former.

Jag är dock övertygad om att vi inte når hela vägen fram i vår egen digitala omställning genom att bara utgå från andra branschers eller sektorers verksamhet. Museerna har en särart i sin publika, kunskapsförmedlande roll som lätt går förlorad när digitalisering fokuseras på effektiv förvaltning eller e-handel. Därför behövs museispecifik digital omvärldsbevakning – till exempel i form av just Omvärld och insikt.
Den svenska museisektorn är som sagt inte särskilt stor, och antalet museianställda som i huvudsak arbetar med de digitala delarna av museiverksamheten är ännu färre. Bortsett från den årligt återkommande konferensen Digikult är det ont om digitala kompetensinsatser arrangerade i Sverige. Istället får vi leta efter bra initiativ i utlandet (varav några länkades i förra krönikan).
Ett rykande färskt sådant initiativ väl värt att utforska är brittiska Digital Heritage Hub, en FAQ inriktad på att hjälpa kulturarvsinstitutioner att utveckla sin digitala verksamhet. På sajten presenteras hundra vanliga frågor inom de övergripande områdena digitalt engagemang, digtalt innehåll, digitalt ledarskap och digital planering. Svaren publiceras löpande i form av artiklar, intervjuer, föreläsningar och kortare videoklipp. Målgruppen är ”small to medium sized heritage organisations”; du behöver inte ha anställda programmerare eller en egen filmstudio för att kunna använda de konkreta tips som erbjuds på sajten. Svaren är dessutom sorterade i nybörjar-, medel- och avancerad nivå för att så många institutioner som möjligt ska kunna hitta något matnyttigt oavsett förkunskaper.

Aron Ambrosiani. Foto: Elin Ambrosiani (CC BY)

Sajter som Digital Heritage Hub kan vara till stor hjälp för den som vill utveckla sin digitala museiverksamhet. Men för att de kunskapshöjande insatserna ska slå rot behövs också öronmärkt finansiering. Amerikanska Knight Foundation (som finansierar digitala satsningar inom konst, kultur och journalistik) har provat några olika varianter.
Under perioden 2018–2020 fick åtta amerikanska museer medel för att utveckla sina digitala strategier, förbättra besökarupplevelsen och nå en bredare publik (alltså en satsning i jämförbar storlek med den riktade digitiseringspotten till några svenska myndighetsmuseer i senaste kulturbudgeten). Satsningarna gav blandat resultat, och i Knight Foundations utvärdering lyftes ett antal framgångsfaktorer:
  • De flesta museer behöver stärka sin digitala infrastruktur för att kunna genomföra publika digitala satsningar (som att ordna bra wifi för att kunna sända digitalt, och digitisera samlingarna för att de ska kunna användas i digitalt berättande på sociala medier)
  • De museer som använde medlen till löpande tjänster istället för särskilda projekt lyckades bättre med att föra in digitala perspektiv i den ordinarie verksamheten. Knight Foundation lyfte i sin slutrapport fram devisen ”fund teams, not projects”.
  • De museer där digital strategi var en ledningsfråga fick större utväxling på sina digitala satsningar. I en tidigare rapport (byggd på enkätsvar från hösten 2019) kunde Knight Foundation redovisa att på ungefär vart tionde amerikanskt museum satt en digitalt ansvarig med i ledningsgruppen.
Nuläget kring digital kompetens och digital förmedling efter coronapandemins påtvingade och påskyndade digitala omställning är ännu inte tydligt. Liksom Knight Foundation gjorde även Riksantikvarieämbetet en nulägesanalys om museernas digitala förmedling strax innan coronapandemin bröt ut – nog vore det intressant med en uppföljning!
Aron Ambrosiani
Intendent för digitala samlingar vid ArkDes, Statens centrum för arkitektur och design

Ämnen


Omvärld och insikt

omvarld@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: