7. Överlåtelse av statligt byggnadsminne

Avsnittet inleds med relevanta utdrag ur 3 kap. 7 § kulturmiljölagen som behandlar överlåtelse av statligt byggnadsminne. Därefter kommer förklarande och vägledande avsnitt. Där det är lämpligt finns även utdrag ur annan lagtext.

Statliga byggnadsminnen, reglerade genom förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen, som överlåts till annan ägare än en statlig myndighet övergår per automatik med befintliga skyddsbestämmelser till att bli byggnadsminne enligt 3 kap. KML. Inför att ett statligt byggnadsminne kan komma att överlåtas, från statligt till enskilt ägande, ska den myndighet som förvaltar det statliga byggnadsminnet redovisa skälen för överlåtelsen och inhämta Riksantikvarieämbetets yttrande.¹

I de fall Riksantikvarieämbetet har tillstyrkt att ett statligt byggnadsminne kan övergå till att bli byggnadsminne enligt 3 kap. KML ska den förvaltande myndigheten omedelbart underrätta Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen i det län där byggnadsminnet finns om att överlåtelsen genomförts (jämför med 9–10 §§ förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen). Om Riksantikvarieämbetet däremot motsätter sig överlåtelsen krävs regeringens medgivande för att överlåtelsen ska kunna genomföras.

Vid överlåtelse av ett statligt byggnadsminne övergår skyddet enligt FSBM omedelbart till ett skydd enligt 3 kap. KML, men länsstyrelsen ska i administrativt syfte fatta ett beslut om byggnadsminne för att tydliggöra att en överlåtelse har skett. Beslutet bör tas skyndsamt så att uppgifterna i fastighetsregistret är uppdaterade.

Om länsstyrelsen överför de av regeringen fastställda skyddsbestämmelserna behövs enbart ett beslut om byggnadsminnesförklaring enligt 3 kap. KML. I de fall skyddsbestämmelserna är bristfälliga för det statliga byggnadsminnet ska länsstyrelsen även formulera och besluta om nya skyddsbestämmelser för byggnadsminnet. Riksantikvarieämbetet brukar som regel se över, och vid behov, revidera skyddsbestämmelserna i samråd med länsstyrelsen innan överlåtelsen. Om länsstyrelsen anser det befogat finns en möjlighet att vid byggnadsminnesförklaringen revidera det skydd som objektet omfattas av. Länsstyrelsens förslag till reviderade skyddsbestämmelser bör i så fall samrådas med den nya ägaren på samma sätt som vid inrättande av ett nytt byggnadsminne (se Vägledning 3 §). Bedömer länsstyrelsen att objektet inte uppfyller kraven på synnerligen högt kulturhistoriskt värde finns det en möjlighet för länsstyrelsen att överväga ett hävande av byggnadsminnesförklaringen.

¹ Statliga byggnadsminnen. Vägledning för tillämpning av förordningen om statliga byggnadsminnen (2020) s. 49–51.

Länsstyrelsens beslut om byggnadsminnesförklaring kan överklagas till Förvaltningsrätten enligt 3 kap. 19 § KML. Därför är det viktigt att länsstyrelsen rubricerar förklaringen som ”beslut” och inte som ”meddelande” eller liknande. Förklaringen ska omgående antecknas i fastighetsregistret enligt 3 kap. 8 § KML. Även kommunen ska underrättas när beslutet vunnit laga kraft enligt 12 § kulturmiljöförordningen (1988:1188). Beslutet ska också registreras av länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet i respektive förteckning över byggnadsminnen enligt 14 § KMF.

I samband med överlåtelsen bör länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet samråda kring vilka handlingar som eventuellt behöver överföras från Riksantikvarieämbetet till berörd länsstyrelse.

För hantering av ärenden i omvänd ordning, det vill säga när ett byggnadsminne enligt 3 kap. KML övergår i statlig ägo och av Riksantikvarieämbetet föreslås bli statligt byggnadsminne bör Riksantikvarieämbetet, för att säkra objektets kulturhistoriska värden, få yttra sig över eventuella ändringar i väntan på att regeringen har tagit ställning i frågan om statlig byggnadsminnesförklaring enligt 3 § FSBM. När ett byggnadsminne enligt 3 kap. KML övergått i statligt ägo bör länsstyrelsen meddela Riksantikvarieämbetet detta.