18. Påföljd
Avsnittet inleds med relevanta utdrag ur 3 kap. 18 § kulturmiljölagen som behandlar påföljd. Därefter kommer förklarande och vägledande avsnitt.
3 kap. 18 § kulturmiljölag (1988:950)
Till böter döms den som
- i strid mot meddelade skyddsbestämmelser river eller på annat sätt förstör ett byggnadsminne eller ändrar det utan tillstånd enligt 14 § eller utan iakttagande av villkor för sådant tillstånd eller
- bryter mot förbud som meddelats enligt 5 § eller förordnande enligt 6 § första stycket eller vidtar åtgärder i strid mot bestämmelserna i 6 § andra stycket.
Den som inte efterkommer ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud döms inte till straff för det som omfattas av föreläggandet eller förbudet (Lag 2000:265).
När länsstyrelsen kan polisanmäla överträdelser
De gärningar länsstyrelsen kan polisanmäla är när någon exempelvis utan länsstyrelsens tillstånd ändrar ett byggnadsminne i strid mot meddelade skyddsbestämmelser, river eller på annat sätt förstör ett byggnadsminne. Länsstyrelsen kan även anmäla om fastighetsägaren inte uppfyller de villkor som meddelats i ett tillståndsbeslut, liksom om ägaren bryter ett interimistiskt förbud enligt 3 kap. 5 § KML eller försummar att anmäla ändringar som beslutats enligt 3 kap. 6 § KML. Innan länsstyrelsen gör en polisanmälan bör man beakta möjligheten att försöka åstadkomma rättelse enligt 3 kap. 16 § KML.
En anmälan till polismyndighet angående misstänkt brott mot bestämmelserna i 3 kap. KML bör innehålla:
- bakgrund och redogörelse för ärendet
- beskrivning av det aktuella byggnadsminnet
- motiv för anmälan
- beskrivning av skadornas art
- dokumentation i form av foton före och efter skadan, skaderapport, besiktningsprotokoll etc.
- hänvisning till relevanta paragrafer i KML
- vem som är misstänkt för att ha begått brottet.
Riksantikvarieämbetet ska enligt 3 § KMF underrättas när en fråga om åtal har uppkommit.
Anmälan om misstänkta brott ska alltid göras till polisen och inte utredas vidare av länsstyrelsen själva. Länsstyrelsen bör undvika att begära förklaring av den misstänkte eftersom denne har rätt att inte uttala sig på ett sätt som kan medföra ansvar för brott. Om det redan skett en polisanmälan och en förundersökning inletts är det olämpligt att länsstyrelsen gör vidare efterforskningar i ärendet om inte polis och åklagare begär det.
När och hur länsstyrelsen kan begära överprövning
Om länsstyrelsens polisanmälan inte leder till att åklagare väcker åtal eller om undersökningen läggs ned kan länsstyrelsen begära överprövning av åklagarens beslut. Det finns ingen tidsgräns för att begära överprövning, men det bör ske så fort som möjligt eftersom det misstänkta brottet blir föremål för åtalspreskription två år från det att brottet har begåtts. Överprövning innebär att ett åklagarbeslut granskas av en högre åklagare (överåklagare eller vice överåklagare). En överprövning kan leda till att ett beslut ändras alternativt att det bedöms vara korrekt och därför inte ändras. Begäran om överprövning sker på särskild blankett som finns på Åklagarmyndighetens hemsida.
Länsstyrelsen har även möjlighet att förelägga om rättelse (se Vägledning 16 §). Det bör dock noteras att det inte är möjligt att för samma åtgärd både förelägga om rättelse och polisanmäla.