4. Väckt fråga om byggnadsminnesförklaring
Avsnittet inleds med relevanta utdrag ur 3 kap. 4 § kulturmiljölagen samt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd som behandlar väckt fråga om byggnadsminneförklaring. Därefter kommer förklarande och vägledande avsnitt. Där det är lämpligt finns även utdrag ur annan lagtext.
3 kap. 4 § kulturmiljölag (1988:950)
Fråga om en byggnad bör förklaras för byggnadsminne kan väckas av var och en genom ansökan eller tas upp av länsstyrelsen på eget initiativ.
Ansökan om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne skall innehålla uppgifter om vilken fastighet byggnaden är belägen på och om fastighetens ägare samt beskrivning av byggnaden. I ansökningen bör även anges vilka omständigheter som åberopas för att byggnaden bör förklaras för byggnadsminne.
Innan länsstyrelsen fattar beslut som enligt detta kapitel kan medföra rätt till ersättning eller inlösen för ägare eller någon annan, skall länsstyrelsen undersöka om medel för detta finns tillgängliga.
Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd om byggnadsminnen (KRFS 2018:3)
Allmänt råd gällande 2-9 §§, andra stycket
Om en fråga väckts om byggnadsminnesförklaring och länsstyrelsen bedömer att en sådan förklaring kan bli aktuell bör länsstyrelsen enligt 3 kap. 11 § kulturmiljölagen (1988:950) förelägga byggnadens ägare att komma in med eventuella ersättningsanspråk.
Uppgifter i väckt fråga
En väckt fråga om byggnadsminne ska innehålla uppgifter om vilken fastighet som avses och uppgifter om ägare samt innehålla en beskrivning av det objekt som den väckta frågan gäller. Handlingar rörande den väckta frågan ska även redovisa vilka omständigheter som åberopas för att byggnaden bör bli byggnadsminne – med andra ord redovisa varför fråga väcks samt vilka kulturhistoriska värden som anses viktiga att värna om. Även om dessa uppgifter saknas bör länsstyrelsen inte avskriva ärendet utan komplettera saknade uppgifter om det låter sig göras med en rimlig arbetsinsats (se 23 § förvaltningslagen (2017:900). I samband med detta gör länsstyrelsen lämpligen även en preliminär bedömning av objektets kulturhistoriska värden och förutsättningarna att gå vidare i ärendet.
Förvaltningslag (2017:900)
Beredning av ärenden
Utredningsansvaret
23 § En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.
En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning.
Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen.
Statligt ägda fastigheter
Om någon väcker fråga om byggnadsminnesförklaring av statligt ägda fastigheter ska länsstyrelsen informera Riksantikvarieämbetet som har möjlighet att driva frågan vidare till regeringen, då dessa fastigheter inte kan omfattas av bestämmelserna i KML utan av förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Noteras bör att det föreligger fall där staten äger marken men inte byggnaden och på så vis kan exempelvis marken omfattas av FSBM och byggnaderna utgöra byggnadsminnen enligt 3 kap. KML.
Anmälan till fastighetsregistret
Länsstyrelsen ska genast, enligt 3 kap. 8 § KML, underrätta fastighetsregistret vid Lantmäteriet när en fråga om byggnadsminne väckts för en fastighet. Anteckningen i fastighetsregistret syftar till att upplysa den det berör om att det finns en väckt fråga om byggnadsminnesförklaring på fastigheten. En ägare ska till exempel inte kunna sälja eller belåna en fastighet utan att köparen, eller långivare, får kännedom om att fråga väckts om byggnadsminnesförklaring.
Fortsatt handläggning
Efter att den väckta frågan anmälts till fastighetsregistret ska länsstyrelsen utreda anläggningens kulturhistoriska värden och om det finns förutsättningar att genomföra en byggnadsminnesförklaring eller inte. Kärnfrågan som ska besvaras är om byggnaden eller anläggningen har ”ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde”. Länsstyrelsen bör alltid eftersträva att först och främst komma till ett avgörande i denna fråga. Därefter bör länsstyrelsen i sitt beslut även väga in vilka förutsättningar som finns för att genomföra en byggnadsminnesförklaring (se Vägledning 1 §).
Något uttalat krav att länsstyrelsen måste avgöra en väckt fråga inom en viss tid finns inte enligt KML, men förvaltningslagen har regleringar gällande försenad handläggningstid (se 11 och 12 §§ förvaltningslagen (2017:900).
Förvaltningslag (2017:900)
Åtgärder om handläggningen försenas
11 § Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen.
12 § Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.
Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet.
Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.
I de fall en väckt fråga gällande ett objekt redan utgör ett ärende om väckt fråga, alternativt när flera väckta frågor kommer in gällande samma objekt, kan dessa ärenden slås ihop till ett ärende. Vidare kan ett ärende avskrivas av länsstyrelsen i de fall då objektet brunnit ner, rivits, eller där sökande har återkallat ansökan.
Efter det att länsstyrelsen tillstyrkt, alternativt fattat beslut om avslag på väckt fråga, enligt 3 kap. 1 § KML, ska detta omgående anmälas till fastighetsregistret. Även ärenden som avskrivs ska skyndsamt anmälas till fastighetsregistret (se Vägledning 8 §). I samtliga fall ska en tydlig motivering kommuniceras till den som väckt fråga om byggnadsminne.
Värt att notera är att den väckta frågan i sig inte innebär något hinder mot till exempel rivning, förvanskning eller eftersatt underhåll. För att hindra en rivning eller förvanskning måste länsstyrelsen fatta beslut om byggnadsminnesförklaring, enligt 3 kap. 1 § KML, eller besluta om ett interimistiskt förbud enligt 3 kap. 5 § KML alternativt fatta ett beslut om anmälningsplikt enligt 3 kap. 6 § KML. För rivning kan även rivningslov krävas enligt PBL.