6. Anmälningsplikt
Avsnittet inleds med relevanta utdrag ur 3 kap. 6 § kulturmiljölagen som behandlar anmälsningsplikt. Därefter kommer förklarande och vägledande avsnitt.
3 kap. 6 § kulturmiljölag (1988:950)
Om en byggnad kan antas komma i fråga som byggnadsminne får länsstyrelsen förordna att anmälan till länsstyrelsen skall göras innan byggnaden rivs eller ändras på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde (anmälningsplikt). Länsstyrelsen skall inom en månad från det anmälan kom in dit avgöra om den anmälda åtgärden skall få vidtas eller förbjudas enligt 5 §. Under denna tid får den anmälda åtgärden inte vidtas utan att länsstyrelsen har medgett det. Lag (2000:265).
När anmälningsplikt kan användas
Länsstyrelsens beslut om anmälningsplikt kan bli aktuellt i de fall en byggnad, bebyggelseområde, park, trädgård eller annan anläggning kan antas komma i fråga som byggnadsminne. Ordalydelsen ”kan antas komma i fråga” bör tolkas som att det i varje enskilt beslut om anmälningsplikt inte behövs lika omfattande underlag som inför en byggnadsminnesförklaring.
Anmälningsplikt kan användas i avvaktan på att en mer omfattande utredning görs, det vill säga i en tidsföljd som är lämplig utifrån länsstyrelsens förutsättningar, inför beslut om byggnadsminne alternativt avslag. Även i de fall där det under rådande omständigheter saknas förutsättningar att genomföra en byggnadsminnesförklaring, men där förutsättningarna kan tänkas förändras, kan beslut om anmälningsplikt vara aktuellt.
Beslut om anmälningsplikt syftar till att värna de kulturhistoriska värdena vid risk för rivning eller ändring som minskar objektets kulturhistoriska värden. De beslut om anmälningsplikt som länsstyrelsen fattar utgör i praktiken en prioriteringsordning som kan underlätta för länsstyrelsen att bevaka bevarandet av objekt som kan komma att bli aktuella som byggnadsminne. Anmälningsplikten möjliggör även att fastighetsägaren och kommunen får kännedom om de kulturhistoriska värdena. Anmälningsplikten ska användas måttfullt och med ett tydligt syfte att komma fram till ett beslut.
Om en fastighetsägare fått bidrag från kulturmiljövårdsanslaget kan också anmälningsplikt införas så att länsstyrelsen kan försäkra sig om att inga oönskade förändringar sker. Detta förutsätter dock att länsstyrelsen bedömer att byggnadsminnesförklaring kan bli aktuell.
Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet eller den som arbetar på länsstyrelsens uppdrag har rätt att få tillträde till objekt som omfattas av beslut om anmälningsplikt (se Vägledning 9 §).
Vad kan anmälningsplikten omfatta?
Anmälningsplikt gäller enbart för det potentiella byggnadsminnesobjektet och kan således inte omfatta ett skyddsområde. Länsstyrelsen kan därför inte besluta om anmälningsplikt för att hindra uppförande av nya fristående byggnader eller andra förändringar i anslutning till det objekt som kan komma i fråga som byggnadsminne.
I de fall det finns detaljplaner eller områdesbestämmelser i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900), vars syfte är att bevara kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, bör länsstyrelsen avstå från att införa anmälningsplikt om länsstyrelsen bedömer att dessa planer eller bestämmelser ger ett gott skydd.
I de fall länsstyrelsen fattat ett beslut om anmälningsplikt och, efter anmälan från ägaren, vill förbjuda en oönskad förändring enligt 3 kap. 5 § KML ska länsstyrelsen återigen väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Om länsstyrelsen däremot i sitt avslagsbeslut avgjort den kulturhistoriska aspekten och bedömt att byggnaden inte har de synnerligen höga kulturhistoriska värden som motiverar en byggnadsminnesförklaring finns inte någon möjlighet att använda anmälningsplikt.
Den restriktion anmälningsplikten ger fastighetsägaren bedöms vara så liten, bland annat med hänsyn till att länsstyrelsen måste avgöra om den anmälda åtgärden kan tillåtas eller inte inom en månad, att ingen ersättning kan utgå. En eventuell ersättning kan dock bli aktuell i de fall länsstyrelsen avslår en anmälan om ändring eller rivning och meddelar förbud enligt 3 kap. 5 § KML.
Beslut om anmälningsplikt
Ett beslut om anmälningsplikt ställs till fastighetsägaren och bör innehålla information om vad anmälningsplikten innebär. Därtill ska en motivering ingå i beslutet, det vill säga en beskrivning av de kulturhistoriska värden objektet kan tillskrivas och som bidrar till att det kan antas komma i fråga som byggnadsminne. Slutligen bör det i beslutet även framgå vilka delar som omfattas av anmälningsplikt. Beslut om anmälningsplikt ska alltså grunda sig på en beskrivning av de kulturhistoriska värdena så att det för fastighetsägaren blir tydligt vilka ändringar som kan minska objektets kulturhistoriska värden. Inga krav i övrigt kan förenas med beslut om anmälningsplikt och några villkor kan heller inte ställas i beslutet. Beslutet bör delges fastighetsägaren och kan överklagas hos Förvaltningsrätten (se Vägledning 19 §). Beslut om anmälningsplikt gäller även om det överklagas (se Vägledning 21 §).
Länsstyrelsen ska alltid informera fastighetsägaren innan beslut fattas. Beslutet kan även komma att beröra andra sakägare vilka därför också bör informeras före det att beslut tas. Beslut om både anmälningsplikt och upphävande av detsamma ska genast antecknas i fastighetsregistret (se Vägledning 8 §). Även kommunen ska underrättas när beslutet vunnit laga kraft enligt 12 § KMF. Länsstyrelsen ska föra en förteckning över beslut om anmälningsplikt enligt 14 § KMF.
Anmälan om ändring
Efter det att länsstyrelsen fattat beslut om anmälningsplikt ska fastighetsägaren anmäla sådana ändringar som kan påverka objektets kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen ska inom en månad fatta ett beslut om ändringen får tillstånd eller inte. Bedömer länsstyrelsen att ändringen kan tillåtas, det vill säga att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt, meddelar länsstyrelsen ägaren detta i ett beslut och anmälningsplikten fortsätter att gälla. Länsstyrelsen har dock inte möjlighet att ställa villkor på antikvarisk medverkan i samband med att anmälan får tillstånd.
Om det skulle visa sig att godkända åtgärder utförts på ett sådant sätt, eller att ytterligare åtgärder gjorts utan länsstyrelsens kännedom så att byggnadens kulturhistoriska värde påverkats negativt kan länsstyrelsen förordna ägaren att vidta rättelse enligt 3 kap.16 § KML.
Om länsstyrelsen däremot bedömer att föreslagna ändringar, enligt fastighetsägarens anmälan, påverkar byggnadens kulturhistoriska värde på ett negativt sätt kan man förbjuda åtgärden genom interimistiskt beslut enligt 3 kap. 5 § KML. Ett sådant beslut kan tidsbegränsas upp till sex månader och kan även förlängas. Under denna tid får de föreslagna åtgärderna inte göras. Då länsstyrelsen förbjuder anmäld åtgärd med stöd av 3 kap. 5 § KML ska länsstyrelsen samtidigt initiera att fråga väcks om byggnadsminnesförklaring.
Anmälningspliktens upphörande
Anmälningsplikten för ett objekt gäller till dess länsstyrelsen fattar beslut om att den ska upphöra. Några tidsbegränsade beslut, i likhet med regleringen kring interimistiskt förbud, finns alltså inte. Det är likväl angeläget att länsstyrelsen hanterar anmälningsplikten med den målsättningen att beslut om inrättande, alternativt avslag, av byggnadsminne kan bli föremål för slutgiltig handläggning inom en rimlig tidsrymd.
Vid beslut om byggnadsminnesförklaring av ett objekt med anmälningsplikt förfaller anmälningsplikten eftersom byggnadsminnets skyddsbestämmelser ger ett starkare skydd. För tydlighetens skull bör länsstyrelsen, till ägaren och andra sakägare, i beslutsmeningen ange att anmälningsplikten inte längre gäller. Länsstyrelsen ska samtidigt också meddela Fastighetsregistret de ändrade förhållandena samt registrera detta i sina egna register.
Processkarta
