Genom att beskriva museet som en upplevelse kan bildningsbegreppet användas museipedagogiskt. Det var en av tankarna som framfördes då Nobelprismuseet och Riksantikvarieämbetet arrangerade ett samtal om lärande och museer. 

Nasjonalmuseet i Oslo har på kort tid ökat andelen unga vuxna bland sina besökare. Det är resultatet av ett målmedvetet och strategiskt arbete, som bland annat innefattar workshops, samarbeten – och ett eget klubbkoncept.

När Tekniska museet i Stockholm kunde öppna efter pandemin  infördes kvällsöppet – alla dagar i veckan. Knappt två år senare har investeringen betalat sig och nya målgrupper hittat till museet. Satsningen på ökade öppettider är ett led i museets strävan att bli ett tekniskt kulturhus.
– Det blir en rikare verksamhet där vi når fler genom att jobba med flera olika utbud på samma bas, säger museichef Peter Skogh.

Under programpunkten ”En fyr i kunskapsskymningen” under Sveriges Museers Vårmöte gästades panelen av Martin Brandt Djupdræt, överintendent på Den Gamle By i Århus och doktorand vid Copenhagen Business School, för att bland annat diskutera museets roll när det gäller lärande och upplevelser. I denna text för Omvärld & insikt fördjupar han sig i ämnet.

De senaste åren har det surrats mycket kring publikutveckling i museisektorn, både nationellt och internationellt. Men vad är publikutveckling egentligen? Johan Lindblom och Maja Björk Lindahl berättar här om den modell Göteborgs museer och konsthall testar för att hitta relevanta svar på frågan: Vad betyder museet och publiken för varandra?

Tidigare i vår öppnade den första avgiftsbelagda utställningen i Regionmuseet Skånes historia. Museets egen finansiering behöver öka och nu utreds införandet av en permanent entréavgift. Länsmuseernas samarbetsråd utesluter inte att det på sikt kan bli fler museer som inför en avgift.

ESSÄ På vissa håll i världen har immersiva turistattraktioner redan seglat om de stora museerna i besöksanstal. Museer har länge arbetat med immersion. Men räcker det? Gör vi det tillräckligt bra? Svaret på den frågan är tyvärr oftast nej, skriver Kajsa Hartig, chef för museiupplevelse och samlingar på Västernorrlands museum.

Ett personligt mottagande kan få ett besök på ett i övrigt tomt museum att kännas exklusivt i stället för ödsligt.
– Se bemötandet som en process, som omfattar hela besöket, säger Elin Fältskog på Statens försvarshistoriska museer som arbetar med bemötandets betydelse.

När SVT sammanfattar 10 000 år av historia på tio timmar spelar museerna en viktig roll. Museiföremålen ger äkthet åt berättandet, och tv-serien Historien om Sverige antas öka intresset för museer.
– Tv-produktionen kan hjälpa oss att sprida kunskap om samlingarna, säger Carina Sjöholm, museichef på Göteborgs stadsmuseum, som förbereder en utställning om det första avsnittets huvudperson: Österödskvinnan.

I utställningen Monet & Friends Alive på Kalmar Slott möts immersiv teknik och renässansarkitektur. Trots att utställningen utmanar såväl lokalerna som ekonomin är den ett lyckosamt sätt att nå ut till en bredare publik, menar slottschefen Meg Nömgård.
– De konstintresserade kommer, men även besökare som vanligtvis inte går på konstmuseum, säger hon.