Nätverket DOSS har tagit fram riktlinjer för att underlätta hanteringen av de moraliska dilemman som uppstår när museets uppdrag och ansvar står i konflikt med varandra.
– Etiska perspektiv på samtida insamling är något som diskuteras, om och om igen, säger Sofia Breimo, en av författarna bakom riktlinjerna.

ANALYS Att det är viktigt med hållbarhetsfrågorna vet de flesta museer. Likväl är det svårt att komma igång hållbarhetsarbetet. Vad skulle minska hindren? På uppdrag av Omvärld & Insikt frågade Amanda Creutzer, konsult inom upphandling och utställningsproduktion, ett tjugotal museer. 

I början av maj hölls en konferens om återlämnande av samiska kvarlevor. Där diskuterades bland annat om och när forskning på kvarlevorna kan bedrivas. Frågan har även debatterats i media.

Sedan i höstas arbetar Zandra Yeaman som curator of discomfort, "obehagskurator", på Hunterian Museum i Glasgow i Skottland. Hennes uppgift är att få museerna att våga ta tag i de obehagliga frågorna om vårt samhälles historia – och börja berätta den osminkade sanningen.

I en ny rapport föreslås att Nederländerna ska återlämna föremål som olovligt har tagits från landets tidigare kolonier. Rapporten rekommenderar också att en expertkommitté inrättas som ska ge regeringen råd när det gäller återlämnande.

Sedan juni 2020 har norska Nasjonalbiblioteket arbetat med att identifiera möjliga nazikonfiskerade dokument i samlingen.
– Bara man letar så hittar man mer än man tror, säger Bente Granrud, chef för enheten kunskap och forskning.

I Sverige finns ännu inget sjösatt projekt för att ta fram etiska riktlinjer liknande de norska. Men stöd gällande Icoms etiska regler kan vara på gång.

Norges museumsförbund och norska Icom har samarbetat kring att tydliggöra Icoms etiska riktlinjer för norska museer. Nu finns ett förslag ute på remiss.