Omvärld och insikt

Bevakning av nyheter och trender för museer och kulturarvsaktörer. Läs mer om Omvärld och insikt.

Toto Asakusa Honganji av Katsushika Hokusai (1760-1849). (PDM)
Fredrik i mörk kavaj och gul slips.

Hallå där, Björn Sundberg…

…projektledare för Riksantikvarieämbetets webbinarieserie Hållbar digital förmedling, som startade förra fredagen, den 15 januari.

Läs mer.

Fredrik Emdén

fredrik.emden@raa.se

Vilka träskivor passar till vad i en utställning?

Vid utställningsproduktion är det vanligt att man använder olika typer av träskivor. Gustav Löfgren, design- och materialtekniker i Utställningsverkstaden på Riksantikvarieämbetet, förklarar hur de vanligaste träskivorna fungerar och när de är lämpliga att använda.

MDF, HDF och LDF

MDF är en av de vanligaste förekommande träskivorna och tillverkas av sönderdelade träfibrer som limmas och pressas ihop under högt tryck. Skivtypen finns i olika kvaliteter och de som vanligtvis köps på bygghandeln har en förhållandevis porös kärna. Skivor av högre kvalitet är bättre att arbeta med, exempelvis när man vill fräsa spår och göra urtag i skivan. MDF-skivor kan lätt knäckas eftersom fibrerna är så korta. Därför måste de reglas upp väl.

MDF – Medium Density Fibre Board

  • Vanligt förekommande
  • Lätt att bearbeta
  • Slät och bra att ytbehandla (dock kan kanterna vara svåra att ytbehandla)
  • Tjocklek: 2–60 mm

      HDF är oftast tunnare, hårdare och mer kompakt än MDF. HDF är inte så vanligt förekommande men används som bärare av andra material, till exempel i golv. LDF har en mer porös kärna och är inte så vanligt förekommande.

      MDF, HDF och LDF lämpar sig generellt sett inte för att använda i närhet av känsliga museiföremål då limämnena kan avge nedbrytande ämnen.

      Det finns även genomfärgad MDF i en uppsjö olika färger – dessa behöver således inte målas i önskad färg, men kan behöva skyddande lack, vax eller olja ändå. Skivorna kan gärna kombineras för snygga effekter.

      MDF, HDF och LDF

      • Undvik att använda i fuktiga miljöer och utomhus
      • Olämpliga i närheten av känsliga museiföremål

      Spånskivor

      Spånskivan liknar MDF-skivan väldigt mycket men har större trädelar i sig och är billigare än MDF. En OSB-skiva består av ännu större träspill och är därför billigare och styvare än en spånskiva och lämpar sig som konstruktionsskiva. 

      Spånskiva

      • Lik MDF skiva men med grövre struktur
      • Låg kostnad
      • OSB-skiva har större träspån

      Plywood

      Plywood består av tunna skivor träfaner som svarvats eller knivskurits för att sedan limmas i lager i 90 graders vinkel mot varandra. Därefter pressas lagren samman under tryck och värme till en plan skiva. Skivan blir på så vis både formstabil och betydligt segare än MDF och spånskiva.

      Plywood lämpar sig väl som konstruktions- eller ytmaterial. Eftersom plywood är segare än spånskivor och MDF kan man med fördel använda tunnare skivor, vilket håller ner vikten och materialförbrukningen.  

      Plywood

      • Tunna hoplimmade lager av träfaner
      • Lagren pressas samman under tryck och värme
      • Bra för olika sorters konstruktioner och som ytmaterial

          Björkplywood

          Björkplywood är en stark och stabil skiva som lämpar sig som konstruktions- och ytmaterial. Den finns i olika tjocklekar men man ska komma ihåg att den i första hand inte är lämplig för utomhusbruk. Björkplywood har en fin och jämn yta som dock måste slipas innan ytbehandling.

          Björkplywood

          • Tjocklek: 0,4 mm–40 mm.
          • 0,4mm–3 mm kallas flygplansplywood
          • Bra som konstruktions- och ytmaterial

            Furuplywood

            Furuplywood är lite mjukare och lättare än björkplywood. Furuplywood har något grövre yta och lämpar sig bättre för fuktiga miljöer eller utomhus, beroende på vilket lim man använder. WBP-lim (Water and boilproof) fungerar utomhus, medan interiörlim inte fungerar för utomhusbruk eller i fuktiga miljöer. Det finns även plywood i andra trämaterial med sina specifika egenskaper. 

            • Har grövre yta
            • Lämpar sig för utomhusbruk 
            • Finns i tjocklekar 4–20 mm

            Det finns olika kvaliteter på plywoodskivor. Bokstavsbeteckningar som till exempel B/BB anger vilken kvalitet det är på skivorna, det vill säga hur många kvistar eller hur stora färgskiftningar det får finnas.

            Massiva träskivor

            Lamellskivor

            En lamellskiva består av limmade massiva trästavar som kläs på båda sidor av fanerMDF eller spånskiva. Lamellskivan är formstabil, stark, relativt lätt och innehåller mindre limämnen.

            • Består av limmade massiva trästavar med klädda sidor
            • Är formstabila, starka och lätta
            • Finns i tjocklekar mellan 16 och 38 mm beroende på typ

            Limfogsskivor

            En limfogsskiva består av massiva trästavar som limmas ihop så att de bildar en massiv planka. Limfog finns i många olika träslag med olika utseende och egenskaper och man kan hitta dessa som helstav eller skarvade stavar. Man kan också med fördel göra limfogsskivor själv.

            Laminat

            Alla träskivor kan kläs med olika ytor för att få andra egenskaper eller utseende. Laminat består av skikt med papper som impregnerats med värmehärdande hartser och pressats samman under värme och mycket högt tryck. Laminatskivan blir då väldigt tålig mot stötar och nötning och passar därför bra på ytor som slits mycket. Laminatskivan finns i mängder av färger och mönster. 

            • Består av skikt med papper som pressats under högt tryck
            • Tål stötar, nötning och slitage”

            Skadliga material

            Skivor med större andel limämnen lämpar sig sämre i utställningar med känsliga objekt eller föremål. Det är till exempel inte lämpligt att ha skivor med limämnen inuti en monter.

            Med hjälp av ett Oddytest kan man studera om det är lämpligt att använda ett material i närheten av känsliga föremål. Oddytestet är ett accelererat korrosionstest som indikerar om ett material kan skada ett föremål. Oddytest görs exempelvis av Kulturarvslaboratoriet på Riksantikvarieämbetet. 

            Miljömärkningar

            Det finns några miljömärkningar som kan vara bra att känna till när man köper en träskiva.

            FSC – Forest Stewardship Council
            Certifieringssystem för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk.

            PEFC – Programme for the Endorsement of Forest Certification
            Tillhandahåller ett system för certifiering av miljövänligt och resurs hushållande skogsbruk.

            Svanenmärket
            Svanen bedömer produktens miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall.

            Utveckling

            Trots att trä är en av våra äldsta råvaror så sker en ständig utveckling av träbaserade material. Ett exempel på ett sådant relativt nytt material är en plywood som består av ett smältlimslager mellan varje skikt, vilket gör att man kan värma och forma skivan så att den sedan behåller formen när den stelnat. Det finns också en ny typ av MDF som är helt vattentålig, som inte sväller eller tar skada av fukt och vatten. Ännu en nyhet är att nya typer av limämnen används i träskivor, bland annat en plywoodskiva som använder träets naturliga limämne, lignin, i stället för att tillföra andra typer av ämnen.

            Har du frågor eller funderingar – välkommen att kontakta Utställningsverkstaden.

            Gustav Löfgren

            gustav.lofgren@raa.se

            Nytt indiskt konstmuseum öppnar på nätet

            När Museum of Art and Photography (MAP) inte kunde öppna som planerat skapade museet i stället utställningar på nätet. Nu har det digitala museet invigts med en veckolång konstfestival. Nästa år öppnar det även i fysisk form i Bengaluru.

            Läs mer.

            Lina Wennersten

            lina.wennersten@raa.se

            Arsenalen vill göra sin digitala förmedling ekonomiskt hållbar

            Arsenalen utanför Strängnäs har med sitt filmade material byggt upp en trogen och stor följarskara. Museichefen Stefan Karlsson är en av alla kulturarvsaktörer som nu vill ta nästa steg och göra det digitala arbetet till en del av den vanliga verksamheten. Hur gör man digital förmedling ekonomiskt hållbar?

            Läs mer.

            Lina Wennersten

            lina.wennersten@raa.se

            Louvren auktionerar ut upplevelser

            Louvren auktionerar ut upplevelser och skänkta lyxföremål för att samla in pengar till museets satsning på tillgänglighet. Bland annat säljs ett exklusivt tillfälle att se Mona Lisa på nära håll.

            Läs mer.

            Ämnen

            Lina Wennersten

            lina.wennersten@raa.se

            Nattligt rymningsrum på distans

            Under en timme kan publiken följa med äventyraren och tv-profilen Steve Backshall i en interaktiv pusseljakt på Oxford University Museum of Natural History. Evenemanget är gratis men görs som en del i en insamlingskampanj.

            Läs mer.

            Lina Wennersten

            lina.wennersten@raa.se

            En stad som växer fram ur en mobiltelefon som ligger ner på en bordsskiva.

            Ny webbinarieserie om hållbar digital transformation

            Hur kan museerna få sina digitala satsningar att bli hållbara, både i tid och pengar? Efter årsskiftet drar Riksantikvarieämbetet igång en serie webbinarier för att lyfta frågan.

            Läs mer.

            Fredrik Emdén

            fredrik.emden@raa.se

            Imperial War Museum lanserar innovationshubb

            Imperial War Museums (IWM) har lanserat en innovationshubb. IWM Institute ska producera poddar, debatter och projekt med syftet att göra forskning och vetenskapligt baserad kunskap mer tillgänglig för allmänheten.

            Läs mer.

            Lina Wennersten

            lina.wennersten@raa.se

            Maskinen som kallas holländare. Två runda stora kärl och en stor rund metallsåll.

            Hantverkskurs på distans – vad fungerar?

            Tumba bruksmuseum har för första gången hållit sin kurs i papperstillverkning på distans. Vissa saker var svårare än väntat. Här delar Elin Ekeroth Kjellgren, enhetschef på museet, med sig av lärdomarna.

            Läs mer.

            Lina Wennersten

            lina.wennersten@raa.se

            Äldre tegelbyggnad med två torn. På framsidan flaggor med texten Tropenmuseum.

            Förslag på expertkommitté för återlämnande i Nederländerna

            I en ny rapport föreslås att Nederländerna ska återlämna föremål som olovligt har tagits från landets tidigare kolonier. Rapporten rekommenderar också att en expertkommitté inrättas som ska ge regeringen råd när det gäller återlämnande.

            Läs mer.

            Ämnen

            Lina Wennersten

            lina.wennersten@raa.se