Ämnet nitrat återfinns i många museers samlingar i form av stillbilder, film eller negativ. Men osäkerheten kring hur detta mycket brandfarliga ämne ska hanteras är stor i sektorn.
– Det blir absurt att vi som kulturhistoriker behöver lägga resurserna på frågor som vi inte förstår, säger Fiffi Myrström, konstintendent på Värmlands museum.  

ESSÄSTAFETT Niklas Cserhalmi svarar "ja" på Bodil Jönssons fråga om museerna vill arbeta fram ett försvar för kunskapens värdegrunder. "Men vad betyder ens kunskapens värdegrund?", undrar han i det fjärde inlägget i essästafetten om MIK, medie- och informationskunnighet.

En förmåga att arbeta flexibelt och i korta projekt, men också att våga experimentera, misslyckas och sedan dela sina erfarenheter. Det är vad museer som framgångsrikt använder AI har gemensamt.
– Om några år kommer AI vara ett verktyg i mängden för museerna, säger den franska AI-experten Marion Carré.

Medelhavsmuseets utställning ”Nakba: Palestinska berättelser från 1948” kritiserades av Judiska Centralrådet och Sverigedemokraternas Björn Söder. Hur ser framtiden ut för utställningar som anses kontroversiella? Och hur kan man tolka museilagens krav på allsidighet?

ESSÄSTAFETT Det är inga oskyldiga små krusningar som uppkommer när kunskapen blir så hotad att dess värdegrund berörs, skriver Bodil Jönsson i sitt bidrag till Museer & omvärlds essästafett om MIK. Hon vill se ett ett aktivt försvar för kunskapens värdegrunder.

ESSÄSTAFETT Biblioteken, som av Mediemyndigheten har identifierats som en särskilt god modell för MIK-arbetet i Sverige, arbetar varje dag med att hjälpa människor att hitta trovärdig kunskap. "Att kunna tolka och förstå information ger en känsla av egenmakt", skriver Marika Alneng, verksamhetsutvecklare och författare.

ESSÄSTAFETT Nästa år firar begreppet MIK 15 år. Men inom många sektorer, däribland museisektorn, är medie- och informationskunnighet ännu obekant. Det vill Pia-Marie Wehrling, projektledare och utvecklare inom Västra Götalandsregionen, ändra på.

Är inte AI och dess möjligheter för museer när det gäller text- och bildhantering en dröm för museer? Och är det inte en god anledning för museer att samarbeta kring digital humaniora? Det frågar sig Pille Pruulman Vengerfeldt, professor vid Malmö universitet, som besökt konferensen DHNB i Tartu.

När det gäller att hitta privat finansiellt stöd har universiteten ett försprång gentemot museerna, inte minst erfarenhets- och kompetensmässigt. När kulturinstitutionernas intresse för kompletterande finansiering nu ökar behöver de bli bättre på att bygga relationer.
– Att se det som ”vi” och ”de” tror jag är en farlig väg att gå, säger konsulten Mirelle Andreasson.

2024 kom Folkhälsomyndigheten med nya, restriktiva råd om barns skärmanvändning. Kommer de uppdaterade rekommendationerna även att forma barns museiupplevelser? Och vad möjliggörs i en barnutställning som är nästintill skärmfri?